No description available.

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

Bygg- och fastighetssektorn står för 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. För att minska miljöpåverkan behöver de bygga med minsta möjliga påverkan på miljön samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt. Ett sätt att konkretisera hållbarhetsarbetet är genom miljöcertifieringssystem som innebär en bedömning av hur hållbar en byggnad är utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Vilka incitament finns det för företag inom bygg- och fastighetssektorn att bygga miljömässigt hållbart samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt? Vilka för- och nackdelar förekommer vid investering i miljöcertifieringssystem. Syftet med denna studie är att beskriva vilka incitament och drivkrafter som ligger bakom att företag inom bygg- och fastighetssektorn väljer att investera i hållbara byggnader ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Studiens slutsats är att företag inom bygg-och fastighetssektorn betraktar hållbarhetsarbetet som ett sätt att stärka varumärket, ge konkurrensfördelar och har även vid interna projekt visat på en ökad lönsamhet. Genom att miljöcertifiera byggnader får de ett ökat skydd mot framtida miljö- och byggnadskrav. Det finns emellertid både för- och nackdelar med miljöcertifieringar men fallstudieobjekten visar att fördelarna överväger. För att öka företagens incitament att bygga hållbart krävs en ökad kundefterfrågan. / The construction and real estate sector accounts for 40 percent of total energy consumption in Sweden. To reduce environmental impact, they need to build with the least possible environmental impact while economically profitable. One way of concretizing sustainability is through certifications, which assesses how sustainable a building is based on economic, environmental and social aspects. What incentives are there for companies in the construction and real estate sector to build environmentally sustainable while economically profitable? What are the advantages and disadvantages of investing in certifications? The purpose of this study is to describe the incentives and driving forces why companies in the construction and real estate sector choose to invest in sustainable buildings from an economic and environmental perspective. This study is based on an abductive approach and case studies are Peab, Skanska and NCC. The study's primary data has been collected through interviews with respondents who have different positions in the companies and three real estate agents, to get an idea how demand for sustainable buildings looks like. The study concludes that companies in the construction and real estate sector regard sustainability efforts as brand strengthening, providing competitive advantages and has also shown increased profitability in internal projects. Certificated buildings have protection for future environmental and building requirements. However, there are both advantages and disadvantages of certifications, nevertheless, case studies agree that the benefits are predominant. To increase companies' incentives to build sustainable, increased customer demand is required.

Det svenska bostadsidealet är resursintensivt och trenden mot ett ökat antal singelhushåll innebär att en ökande boyta- och resursförbrukning per person krävs för att tillfredsställa vardagens behov jämfört med hushåll där funktioner och resurser delas. Parallellt med denna trend syns ett ökat intresse för kollektivhus och andra former av bogemenskaper i Sverige. Flertalet studier visar på att kollektivhus som boendeform har potential att minska miljöpåverkan och resursanvändning för de boende. Denna uppsats undersöker vilka hinder och möjligheter som föreligger för att kollektivhus skulle kunna utgöra ett vanligare alternativ på bostadsmarknaden i Malmö. Vidare utforskar uppsatsen huruvida kollektivhusens redan etablerade sociala struktur kan underlätta för förmågan att dela på ytor och resurser, samt vilka belägg som finns för att boendeformen leder till lägre miljöpåverkan än en jämförbar konventionell boendeform. Resultatet av denna studie visar att krav på en ökad byggtakt verkar påverka incitamenten att utforska boendeformen från det kommunala bostadsbolagets sida. Den generella efterfrågan på kollektivhus bedöms som låg i studien samtidigt som informationsbrist och missuppfattningar kan påverka efterfrågan. Kommunen välkomnar i en ny markanvisningspolicy kollektivhus men efterfrågar samtidigt en tydligare efterfrågan underifrån för att det ska vara berättigat att sätta konkreta mål. En låg grad av organisering för kollektivhus i Malmö utgör ett hinder för boendeformen att växa sig större då kollektivhus kräver en organisering underifrån för att bostadsbolag ska vilja satsa på boendeformen. Den här studiens resultat pekar vidare mot att den självorganisering inom boendet som kännetecknar kollektivhus kan få positiva konsekvenser på förmågan att utveckla levnadssätt där delandet av ytor och resurser förekommer i större utsträckning. Studiens ringa omfång gör dock att resultatet inte är generaliserbart och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Avsaknaden av kvantitativ forskning gör att det inte går att dra några slutsatser vad gäller kollektivhusens resursförbrukning och miljöpåverkan jämfört med andra boendeformer.

In this master thesis, the road- and construction industry's and the company Skanska Sverige AB’s views on sustainability and interest in the British certification system CEEQUAL are investigated, and if there is added value with it and in that case what value. This is done through interviews with civil servants in Skanska's road and civil engineering branch and various representatives of the actors that represent Skanska's largest customers in the region of Central Sweden. The material from the interviews is then compared in an analysis in which similarities, differences and patterns are highlighted.   The conclusion of the master thesis is based on the analyzed material, which states that most of the interviewed person are interested in the CEEQUAL certification system, and see added value as quality assurance, structured work practices and proven environmental care, leading to positive publicity. The thesis work also touches on interesting areas such as green washing, municipal limits on project procurement with respect to the Public Procurement Act as well as potential and future impacts in CEEQUAL market. These are areas recommended for further studies.

I detta arbete beskrivs de brister som finns i byggbranschen och som hindrar implementering av återbrukat fasadtegel i nyproduktion. Arbetet belyser den bristande efterfrågan på återbrukade tegelstenar i nyproduktion och ger förslag på åtgärder för att öka återbruk av tegelstenar. Undersökningen tar sin utgångspunkt i byggsektorns negativa miljöpåverkan, dels genom utsläpp av växthusgaser och att branschen genererar stora mängder avfall. Studien baseras på intervjuer med olika aktörer inom byggbranschen som verksamma i Göteborgsregionen samt litteraturstudier av tidigare forskning. Resultaten visar på att medvetenhet kring och intresset för återbruk är bristfällig. Kostnaden för återbruk av tegelstenar är hög och i dagsläget lönar det sig inte att återbruka tegelstenar. Detta för att priset för en nyproducerad tegelsten är billigare än en återbrukad sten.

En hållbar stadsutveckling av våra samhällen anses vara en nödvändighet om vi ska kunnamöta de utmaningar som orsakas av de pågående klimatförändringarna i vår värld. För att viska klara denna omställning krävs det att vårt transportsystem utvecklas på ett hållbart sätt.Våra transporter och resor behöver ske på ett transportsystem som är mer yteffektivt ochutföras på ett sätt som är energisnålt och förbrukar mindre fossila bränslen. Detta behov, ochde mål, strategier och åtgärder för att möta det, ingår i begreppet hållbart resande. Att öka andelen resor som utförs med gång, cykel och kollektivtrafik är en viktig beståndsdeli att arbetet med att omforma vårt transportsystem utifrån konceptet hållbart resande. Sedan50-talet har vårt transportsystem har anpassats och växt utifrån bilens behov. I dag behöverSveriges kommuner tänka om och prioritera andra, mer klimatvänliga färdmedel i gaturummet. I den här studien undersöks hur idén om hållbart resande införlivas i två kommuner. Förstgenom att studera hur man arbetar med hållbart resande på en strategisk nivå i deras styr-ochpolicydokument. Detta görs i syfte att studera hur kommunerna har anammat de åtgärder somtidigare forskning har rekommenderat för att framgångsrikt implementera hållbart resande itrafiksystemet. Vidare genomförs en nulägesanalys av kommunernas bebyggelse, därförutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till en av de störresamlingsplatserna i en kommun, evenemangsarenan, undersöks.

Hållbarhet är ett viktigt ämne som inkluderar och påverkar alla, både i nutid och framtid. För att en förändring ska ske måste fler engagera sig och anta ett hållbart konsumentbeteende. Individer bryr sig mer om sin miljöpåverkan vilket har gjort att hållbara produkter nu efterfrågas mer och det sätter större press både på individer och företag. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur individer reflekterar och agerar vid hållbar konsumtion genom att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar dem att anta ett hållbart alternativt icke hållbart konsumentbeteende. Studien har haft en utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats och genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empiriska data har stärkt stora delar av teorin och har resulterat i att det finns flera olika dilemman som konsumenter upplever vid hållbar konsumtion. För att underlätta ett hållbart konsumentbeteende är det viktigt utifrån ett företagsperspektiv att ge relevant och relaterbar information samt att vara transparent kring miljöpåverkan oavsett utfall. / Sustainability is an important topic that includes and affects everyone, both in the present and the future. For change to happen, more people need to get involved and adopt sustainable consumer behaviour. Individuals care more about their environmental impact which has led to a greater demand for sustainable products, putting more pressure on both individuals and companies. The aim of this study is to gain a better understanding of how individuals reflect and act on sustainable consumption by finding out what factors influence them to adopt sustainable or non-sustainable consumer behaviour. The study was based on a qualitative research strategy with a deductive approach and was conducted with eight semi-structured interviews. The empirical data collected has strengthened large parts of the theory and has resulted in the existence of several different dilemmas that consumers experience when consuming sustainably. In order to facilitate sustainable consumer behaviour, it is important from a business perspective to provide relevant and relatable information and to be transparent about environmental impacts regardless of the outcome.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.