Som ett resultat av en pågående globalisering och den klimatkris som delvis föranletts härav har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Frågan om aktiebolagens eventuella hållbarhetsansvar har trätt in i samhällsdebatten, gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility. Debatten är emellertid splittrad och skilda åsikter har lyfts fram kring huruvida det verkligen kan åläggas företagen att i ökad utsträckning ta ansvar för samhället. Principen om vinstmaximering, som myntades av ekonomen Friedman och som innebär att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinst, står mot en allt mer framträdande intressentteori som betonar vikten av att andra värden än just vinst ska tillåtas styra verksamheten. Samtidigt kan en trend urskiljas där företag tar ett ansvar som vid första anblick svårligen kan karaktäriseras som vinstskapande, varvid en fråga om dess rättsliga förankring samt behovet av lagstiftningsåtgärder har tillkommit.   Utgångspunkt för den ställda frågan är vinstsyftespresumtionen som framgår indirekt av 3 kap. 3 § ABL och som innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett i bolagsordningen uttryckligen föreskrivet undantag, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Ett agerande i strid med detta presumerade syfte är inte tillåtet och bestämmelsen fungerar således som en skyddsregel för ägarna vilka försäkras om att ledningen handlar i linje med deras intresse av maximal avkastning. Vinstsyftet utgör därför en handlingsram som ledningen måste förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Vid ett vinstsyftesstridigt agerande, innebärande beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget, kan rättsliga konsekvenser komma att aktualiseras.    Trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ett syftesstridigt agerande har lagstiftaren genom diverse rättsliga konstruktioner möjliggjort för en delvis och helt avvikande syftesbild. Med ett brett formulerat vinstsyfte där en långsiktig vinstmaximering bejakas och med hänsyn till de verktyg som finns att tillgå, där bolagsordningsföreskrift, SAS-princip och gåvoregeln är några av de som är värda att nämna, tycks ledningen och ägarkollektivet ha ett betydande utrymme att verka för ett hållbart företagande. Lagstiftningsåtgärder tycks således inte vara påkallade för att CSR ska kunna tillåtas inom ramen för ABL.

Det här   examensarbetet har Östersunds kommuns nya stadsdel Storsjö Strand i fokus,   där arbetet går ut på att utvärdera hur kommunens hållbarhetsprogram har   fallit ut för de två första husen på Storsjö Strand och varför, samt att   undersöka vilka drivande faktorer som finns bakom byggnadernas miljöbelastning.   Hållbarhetsutvärderingen görs genom intervjuer med berörda byggherrar samt   Östersunds kommun, och drivande faktorer till miljöbelastning undersöks genom   att utföra en livscykelanalys där ingående material kopplas till en   resulterande miljöbelastning för respektive hus. Då   hållbarhetsutvärderingen utgår från intervjuer finns risk att   intervjuobjekten kan försköna fakta, vilket är en viktig begränsning vid   utläsning av resultatet. Resultatet från hållbarhetsutvärderingen   visar att trots att Östersunds kommun helt släppt sin egen utvärdering av   byggherrarna har byggherrarna ändå följt hållbarhetsprogrammet till stor del.   Slutsatserna avseende hållbarhetsprogrammet gäller främst kommunen, där dessa   hade gagnats av att förtydliga krav och mål, och kontraktera dessa krav i   markanvisningsavtal för att ge önskad effekt. För livscykelanalysen begränsas   denna främst av att alla steg i en livscykel inte är inkluderade, utan   primärt analyseras de inledande stegen. Resultatet visar för båda husen att   det till allra största del är metaller och legeringar som driver   miljöbelastning i störst grad per kubikmeter material, medan de   material som driver minst miljöbelastning är rena icke processade   naturmaterial såsom skiffer, grus och kalksten. Därutöver resulterar   konstruktionsmaterialen i den största miljöbelastningen   när hela mängden tas hänsyn till, vilket hade kunnat undersökas djupare med   snävare livscykelanalyser. / This thesis revolves around the district Storsjö   Strand, an area in Östersund which is developing to a new residential area   with high sustainability visions. The work consist of two parts; one where   the outcome of the municipality’s sustainability program is evaluated and one   where the two first buildings in the area is investigated regarding what   causes their environmental impact. The evaluation of the sustainability   program is made by interviews with the constructors and representatives from   the municipality, and the two buildings environmental impact is investigated   by performing a life cycle analysis where building material is connected to a   resulting environmental impact for each house. Since the evaluation of the   municipality’s sustainability program is based on interviews, there could be a risk for bias. The results from the   evaluation shows that both constructors have followed the sustainability   program to great extent, even though the municipality itself have dropped all planned follow-up. The conclusions   from the evaluation is that the municipality would be benefit from clarifying   goals and demands in the sustainability program, and transfer the clarified   demands to their land agreements. The limitations for the life cycle analysis is   mainly that all steps in the life cycle of a building is not included in the   analysis – only the initial steps are included. The   results for both buildings show that it is mainly metals and alloys that   drives environmental impact per cubic meter of material. The materials that   causes the smallest environmental impact per cubic meter is natural materials   that have not been processed, i.e. shale, limestone and gravel. The   construction materials will always result in the largest environmental impact   for the total quantity, simply because these materials are the largest   quantities represented in the building, and alternations of these   construction materials should be further investigated. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Bakgrund: Ett tillägg i årsredovisningslagen innebär att bolag, som uppfyller storlekskriterierna, från och med för räkenskapsåret 2017 ska upprätta en hållbarhetsrapport. Tillägget anger också innehållet, för att skapa förståelse för bolagets utveckling, ställning och resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera effekter på fastighetsbolagens hållbarhetsrapporter från 2016 till 2017 av det nya lagkravet. Vidare handlar det om att analysera om det finns likheter eller skillnader mellan statliga, kommunala och noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi bestående av en undersökning av två statliga, ett kommunalt och sex noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Vi genomförde fem intervjuer för att få en djupgående blick över vad det nya lagkravet har skapat för effekter. Resultat: Effekterna varierar men gemensamt för de nio bolagen är: tydligare struktur, utvecklat om riskhantering och om sociala förhållanden. Övergripande liknar de statliga, kommunala och noterade bolagens hållbarhetsrapporter varandra, genom att de redovisar enligt aspekterna ekonomi, miljö och social hållbarhet. De statliga bolagens rapporter skiljer sig från de kommunala och noterade bolagens, genom att deras hållbarhetsrapporter genomgående har en tydligare struktur och transparens. Kanhända förklaras det av att de statliga bolagen hållbarhetsrapporterat under en längre följd av år än de övriga. / Background: The Swedish Parliament issued an addition to the annual accounts act, requiring the companies which fulfil the size criteria to produce a sustainability report, starting for the financial year 2017. This addition defines content, needed for the understanding of the company’s development, financial position and performance. Purpose: The purpose is to study effects on investment property companies’ sustainability reports from the year 2016 to 2017, due to the addition. Furthermore, whether there are similarities or differences between reports by state-owned, municipally-owned and listed investment companies` sustainability reports. Method: A qualitative research strategy consisting of a study of sustainability reports by two state-owned, one municipally-owned and six listed investment property companies. We did five interviews to see what the new requirement created for effects on the investment property companies. Results: The effects vary but, in common, the reports for year 2017 by the nine companies have: a more clearly defined structure, a more developed risk management and more on social conditions. Overall, the state-owned, the municipally-owned and the listed investment property companies' sustainability reports are similar to each other, by reporting in terms of economy, environment and social sustainability. The state-owned companies` reports differ from those by the municipally-owned and by the listed companies, as their sustainability reports have a clearer structure and transparency. Maybe can be explained by the longer period of years the state-owned companies have reported on sustainability.

More relevant price comparisons between groceries are possible. This study points out one possible path through an example. The purpose of this approach is to develop a model in a realistic context. The main assumption behind the proposed model is that price always has to be compared to quality. The model (algorithm) starts with a basket with the cheapest goods. The next step is to substitute goods with more priceworthy alternatives. Priceworthy are defined as quality points divided by the cost of substitution. The quality aspects that are considered should be both imortant and hard to estimate for the target group of the price comparison. Some quality aspects are generally not payed as much attention to as they could. Three examples are taste, content and company sustainablity rating. The main purpose of this study is to investigate how to achieve higher consumer relevance when designing price comparisons of groceries. What are the important factors? The study deals with the concepts of perceived quality and relevance in this particular case. Methods have included studies of literature and previous price comparisons, followed by interviews with qualified people within the grocery branch.

Bakgrund: Dagens lantbruk är högavkastande men intensiv markanvändning med markpackning och stora monokulturer har negativ inverkan på markförhållanden och biologisk mångfald samtidigt som beroendet av bekämpningsmedel är stort. Flertalet nyttiga ekosystemtjänser är därför hotade. Tre odlingsmetoder med potential att öka lantbrukets ekologiska hållbarhet och samtidigt bibehålla höga skördar.är permanenta kantzoner, alléodling och controlled traffic farming (CTF) men forskning på dessa i ett integrerat odlingssystem är obefintlig. Syfte: Att sammanfatta relevant forskning kring kantzoner, alléodling samt CTF och analysera metodernas potential i ett sammansatt odlingssystem för ett hållbart lantbruk. Material och metoder: En narrativ litteraturstudie samt en kompletterande kvalitativ intervju. Resultat: CTF förbättrar jordstrukturen, vatteninfiltrationen och näringsupptaget vilket ger högre skördar. Fasta körspår med minskad överlappning möjliggör också för minskad bränsleförbrukning och effektiviserad besprutning. Alléodling leder till ökad biologisk mångfald och ökningen av naturliga skadedjursbekämpare minskar behovet av bekämpningsmedel medan avkastning från både trädalléer och fältytor diversifierar skördarna. Alléodlingar bör designas så att konkurrens om resurser mellan träd och fältgrödor minimeras. Permanenta obesprutade kantzoner ökar den biologiska mångfalden och bör sås in med perenna blommande växter samt gräs. Detta maximerar nyttan från pollinerande insekter och naturliga skadedjursbekämpare samtidigt som ogräs missgynnas vilket minskar behovet av bekämpningsmedel. Slutsats: Så länge konkurrens elimineras och vissa praktiska aspekter tas i beaktande bör ett integrerat odlingssystem över tid ge fortsatt hög produktivitet med diversifierade skördar och ökad möjlighet för ekosystemtjänster samtidigt som högre ekonomisk och ekologisk resiliens samt minskad klimatpåverkan uppnås. Nyckelord: Controlled

Stockholm Royal Seaport is one of Europe´s largest urban development projects. The city of Stockholm has ambitious environmental goals and a vision for Stockholm Royal Seaport to develop into a world-class environmental urban district. In order to achieve the aspiring goals, requirements are set in the agreement with property developers with land allocation. The city of Stockholm offers a capacity development programme to assure fulfilling of the requirements and simultaneously educate the property developers. The aim of this thesis is to examine how the requirements and capacity development programme in Norra 2, the third leg in the development of Stockholm Royal Seaport, has contributed to spreading knowledge among property developers. The thesis is limited to investigation energy requirements. With focus on the technical solutions used to obtain a low energy usage and what the developers will carry on to future projects. The analysis indicates that the capacity development programme has a positive effect on the developers´s collaboration to achieve more sustainable buildings. Strict verifying of the requirements has been a contributing factor to the positive results in Stockholm Royal Seaport. Several technical solutions are incorporated in the buildings in order to meet the requirements of energy savings. This leads to advanced systems that are difficult to manage and has beeenan issue fort the developers. Another issue is ambiguous and contradictory requirements that according to the developers has taken a consideralble amount of time and resources to fulfil. Setting requirements is important in developing more sustainable buildings. If demans are not made a lot of companies will chose the cheap and simple way to maximize profits. Continuing setting requirements and having a dialouge between stakeholders in an eraly stage is essential for a continuing sustainable development.

Området för denna studie är att studera kommunikation mellan företag och kunder. I studien har ett “fast fashion” företag används som exponent. Studien avgränsas till unga kvinnor 15-30 år då företaget har detta kundsegment som målgrupp.  Kommunikation är idag ett viktigt verktyg för företag att sända ut budskap. Den digitala utvecklingen kräver att företag använder digitala medier för att behålla och generera nya kunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunikativa instrument kan påverka och optimera företagets specifika kundsegment. I studien analyseras hur budskapet når fram och hur den utsända signalen uppfattas, samt vilka strategier som används för att behålla kundsegmentet i takt med att detta ständigt utvecklas. Schramms kommunikationsmodell har använts som hjälpmedel och visar att signalen från konsument till företag är minst lika viktig som tvärtom. Målet med studien är att få svar genom att besvara tre utvalda forskningsfrågor; Hur uppfattas företagets kommunikativa instrument utav den specifika kundsegment? Hur gör företaget för att behålla sitt kundsegment? Hur kan de kommunikativa instrumenten förbättras i relation till kundsegmentets preferenser? Frågeställningarna besvaras med hjälp av insamlat empiriskt material där intervjuer, enkätundersökning samt passivt deltagande observationer har förts. Genom det framgår resultatet att det är viktigt att exponenten sänder ut signalen till rätt kundsegment. Slutsatsen är att konsten att behålla sitt kundsegment i den snabba förändringen inom “fast fashion”, är att ha kommunikation som den viktigaste pelaren och att veta till vilka den ska riktas mot.

Modebranschens negativa inverkan på miljön och den ökade klädkonsumtionen har genererat till uppmärksamhet och krav hos kunderna. Produktutveckling med hållbarhet i fokus har snabbt blivit något som modeföretagen jobbar med för att bidra till en hållbar klädkonsumtion och möta kundernas efterfrågan. Modeföretagen förmedlar hållbarhet utifrån varumärkets profilering på deras plattform och uppfattas därmed utifrån olika perspektiv. I denna kvalitativa studie görs en undersökning huruvida fyra stycken svenska premiumvarumärken förmedlar hållbarhet ut till sina kunder för främjandet av en hållbar klädkonsumtion. Studien undersöker hur konsumenter till premiumvarumärken uppfattar hållbart mode genom varumärket. Intervjuerna med företagen har skett via mail, personligt möte och telefon med semistrukturerad metod. För att få kundernas uppfattning och tolkning av hållbarhet och hållbart mode gjordes det en enkätundersökning av kunder till företagen. Studiens resultat visar att kundernas uppfattning om hållbart mode överensstämmer med modeföretagens varumärkesidentitet som förmedlar hållbart mode genom den kvalité de utmärker i plaggen och vid profilering av varumärket. Vidare konstaterar studien att miljörelaterat mode inte uppfattas av kunden då varumärkena inte förmedlar detta som del av hållbar klädkonsumtion på grund av utebliven efterfrågan från kund. Begreppet hållbart påvisas som generaliserat och gör det svårt för kunden att förstå dess fullständiga innebörd. / The fashion industry's negative impact on the environment and contribution to increased clothing consumption, have generated attention followed by demands among customers. Product development with focus on sustainability has quickly become something fashion companies work with to contribute to a sustainable clothing consumption and to meet the needs of the consumers. Fashion companies convey sustainability based on brand profiling and are therefore perceived from different perspectives. In this qualitative study, an investigation is made as to whether four Swedish premium brands convey sustainability to their customers for the promotion of sustainable clothing consumption. The study examines how premium brand consumers perceive sustainable fashion through the brand. In-depth semi- structured interviews with the companies have been made by mail, personal meeting and telephone. In order to gain customer perceptions and interpretations of sustainability and sustainable fashion, a survey was conducted by customers to the companies. The outcome of the study shows that customers' perceptions of sustainable fashion are in line with the brand identity of fashion companies that convey sustainable fashion through the quality they characterize in the garment and branding. Furthermore, the study finds that environmental-related fashion is not perceived by the customer as the brands do not convey this as part of durable clothing consumption due to lack of customer demand. The term sustainable is shown as generalized and makes it difficult for the customer to understand its full meaning.

Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt samhälle och dagens skolor genomsyras nu av en språklig och kulturell mångfald, vilket vi ser som viktigt och en del i vårt integrerade samhälle. Genom att elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tas tillvara på i undervisningen, kan det få en betydande roll för att elevers lärande ska utvecklas och förbli hållbart.   Syfte med studien var att undersöka ett hållbart lärande med fokus på hur pedagoger ser på sin kunskap kring nyanlända elever, hur pedagogerna arbetar, samt det sociala samspelets betydelse för dessa elevers inlärning. Studien grundar sig på skollagen där det framkommer att alla barn och elever har rätt till likvärdig utbildning.   I utförandet av den föreliggande studien användes en kvantitativ metod med en deskriptiv design. Metoden var en icke experimentell undersökning av survey typ och insamlingsmetoden var en kvalitativ webbaserad enkätundersökning. I resultatet framkommer det att pedagoger ser det sociala samspelet som en viktig faktor för nyanlända elevers lärande och att det är viktigt att pedagogen tar tillvara på elevernas tidigare erfarenheter för deras fortsatta lärande. Dock visar resultatet att det inte förekommer tillräckligt mycket samarbete kring nyanlända elevers lärande trots att det är önskvärt.

Debatten om miljöns överlevnad är idag spridd i samhället. Redan 1987 fick FN ett stort genomslag med Brundtlandrapporten där en hållbar utveckling definieras (Frostenson &amp; Helin, 2018). För att företag ska ta sitt ansvar och skapa ett hållbart företagande krävs en integration av ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter i en organisations kort- och långsiktiga planering (Dyllick &amp; Hockerts, 2002). Studien fokuserar på den ekologiska aspekten då utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor (FN, 2012). Små och medelstora företag, SME, som är studiens andra avgränsning, står idag för ca 70 % av de globala föroreningarna (Hillary, 2017). Hur sektorn ska skapa ett hållbart företagande är svårt då verktygen som finns för ekologisk hållbarhetsstyrning är svåra att implementera direkt från stora företag (Johnson &amp; Schaltegger, 2016), då sektorn fungerar fundamentalt annorlunda (Jenkins, 2009; Kechiche &amp; Soparnot, 2012). Studiens utgångspunkt är att undersöka hur SME utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning, hur de förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap samt hur de överkommer de interna och externa barriärer som definierats (Johnson och Schaltegger, 2016). Forskningsfrågorna undersöktes i en fallstudie hos ett medelstort tillverkande företag. Det utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med ledande personer inom företaget samt interna styrdokument och externa rapporter undersöktes. Resultatet indikerar att små och medelstora företag utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning utifrån den arbetsmodell som beskrivs i ISO 14001 standarden (International Standards Organization [ISO], 2015). En miljöpolicy lägger grunden för allt fortsatt arbete och beskriver de åtaganden som görs. Arbetsgången fortsätter med analyser som mynnar ut i miljömål och en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsramar. Nyckeltal används för uppföljning och regelbundna revisioner utförs av externa revisorer. Fallstudien indikerar också att den mest framträdande barriären inom små och medelstora företags implementering av verktyg för hållbarhetsstyrning är bristen på kompetens. Det övervinns genom anlitande av expertkompetens hos konsulter. Det undersökta fallföretaget har ekologisk hållbarhet som konkurrensstrategi vilket innebär att de ser affärsmöjligheter i att lösa hållbarhetsproblem och på så sätt förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap (Shepherd &amp; Patzelt, 2011). Av effectuation och causation så är causation den dominerande logiken i beslutsprocesser när företag huvudsakligen utgår från målstyrning. / The debate about the survival of the environment is spread throughout society today. Already in 1987, the UN had a major impact with the Brundtland Report, which defines sustainable development (Frostenson &amp; Helin, 2018). For companies to take responsibility and create sustainable business, integration of economic, ecological and social aspects into an organization's short and long-term planning is required (Dyllick &amp; Hockerts, 2002). This study focuses on the ecological aspect because development and growth must take place on environmental conditions (UN, 2012). Small and medium-sized companies, SMEs, which are the second boundary of this study, currently account for about 70% of global pollution (Hillary, 2017). How SMEs should be able to create a sustainable business is difficult as the tools available for ecological sustainability management are difficult to implement directly from large companies (Johnson &amp; Schaltegger, 2016), as SMEs are fundamentally different (Jenkins, 2009; Kechiche &amp; Soparnot, 2012). The study examines how SMEs design their ecological sustainability management and how they relate to sustainable entrepreneurship. How SMEs overcome the internal and external barriers defined in previous studies (Johnson &amp; Schaltegger, 2016), will also be investigated. The research questions were investigated in a case study in a medium-sized manufacturing company. Four semi-structured interviews were conducted with managers and internal control documents and external reports were also investigated. The results indicate that SMEs design their ecological sustainability management based on the working model described in the ISO 14001 standard (International Standards Organization [ISO], 2015). The environmental policy lays the foundation for all continued work and describes the commitments that are made. The process continues with analyzes that lead to environmental goals and an action plan with responsibilities and time frames. Key performance indicators are used for monitoring and regular audits are performed by external auditors. The case study also indicates that the most prominent barrier in SMEs implementation of sustainability management tools is the lack of competence. It is overcome by employing expertise from consultants. The surveyed company has ecological sustainability as a competitive strategy, which means that they see business opportunities in solving sustainability problems and thus relate to sustainable entrepreneurship (Shepherd &amp; Patzelt, 2011). By effectuation and causation, causation is the dominant logic in decision-making processes when companies are primarily based on goal management.