Antalet äldre ökar i samhället och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Det är upp till kommunerna hur de arbetar för att nå hållbarhet i äldreomsorgens verksamheter där fokus i denna studie är på social hållbarhet. Första linjens chefer har en central roll i arbetet med att bibehålla och utveckla äldreomsorgens verksamheter. Hur upplever första linjens chefer sitt arbete, vilka möjligheter och svårigheter möter de samt vilket stöd och vilka förutsättningar eftersöker de i sitt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer arbetar för att uppnå socialt hållbar äldreomsorg. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer verksamma i äldreomsorgen inom region Västra Götaland. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i elva underkategorier och tre huvudkategorier. Resultatet visar på hängivna chefer med stor önskan att skapa goda förutsättningar för sina medarbetare. Vikten av att ha kunskap om uppdrag, arbetsmiljö och lagstiftning för att orka stanna kvar och må bra i sin yrkesroll framfördes av första linjens chefer. Behov av mer stöd och ekonomiska resurser efterfrågades och beskrivningar om stress och ensamhet i yrkesrollen samt att hantera balansgången mellan arbetsliv och privatliv påtalades. Behov av tydlighet, förtroende och tillit för att möjliggöra bra samverkan framfördes. Att känna arbetsglädje, arbeta efter ett salutogent förhållningssätt, underhålla relationer och uppmuntra tillit upplevdes som grund för att möjliggöra social hållbarhet. Vår förhoppning är att denna studie ska ge en ökad förståelse och belysa första linjens chefers komplexa arbetssituation i den kommunala äldreomsorgen och hur de arbetar för att främja socialt hållbara verksamheter.

Sustainable transport is a recurring approach in urban planning. It's based on the global agenda 2030 and the national sustainability goals of Sweden. The subject is versatile but could explain as travel that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to travel. The purpose of this study was to examine how urban planning in Nyköpings municipality works to promote sustainable traveling. The study has examined five different goals which are recurred in thepolicy and strategy documents in Nyköping.Based on earlier theories and research the empirical material of this study shows that urban planning in Nyköping promotes densified structures in the planning with a mix of service, work, and apartmentsnearby sustainable travel opportunities. They also work with mobility management measures to promote long-term sustainable travel.

Flertal tidigare studier visar att första linjens chefer inom omsorgen har svårighet att upprätta en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart ledarskap. Världen har nu drabbats av en pandemi, med ett ökat tryck på sjukvården och ökad belastning inom omsorgen för vårdpersonal såväl som chefer. Syftet var att undersöka om chefer inom omsorgen upplever en hållbar arbetsmiljöunder Covid-pandemin och vilka förväntningar de har inför framtiden. För att få en ökad förståelse för omsorgscheferna upplevelse av sin arbetssituation under rådande pandemi genomfördes undersökningen med intervjuer. Deltagarna var sex verksamhetschefer/enhetschefer inom äldreomsorgen i två kommuner i Sverige. Studien visar på att omsorgscheferna inte upplevt någon större påverkan på deras hållbarhet i ledarskapet under covid-pandemin. Förändringen i ledarskap uttrycker sig i form av ett förändrat arbetssätt och ett ökat stöd till medarbetarna. Den största utmaningen för cheferna är bemanning och tillgång till skyddsmaterial. Det mest tidskrävande arbete angavs som smittspårning och bemanning. Faktorer som ansågs viktiga för en hållbar arbetsmiljö är dialogen och relationer. Något som även framkom i studien att omsorgscheferna utvecklat en oro för att missa information samt känslan av kontroll var extra tydlig. Omsorgens chefer har en ökad arbetsbelastning i samband med pandemin i form av tillämpning av nya arbetsuppgifter, hitta nya kommunikationsvägar, samt ge ökat stöd till medarbetare. Det organisatoriska stödet till cheferna upplever mer parten som gott. Genomgående var att samtliga chefer uttrycker en förändring i sättet att leda, samtliga har utvecklat en större ödmjukhet och relationerna inom arbetsgruppen har fått mer fokus under pågående pandemi, något omsorgscheferna kommer fortsätta arbeta och fokusera på i framtiden.

Denna studie undersöker hur det är att vara lantbrukare i Sverige idag och vad som driver människorna till att arbeta inom jordbruksnäringen, vad de själva tänker om begreppet hållbarhet och hur de anser att ett hållbart jordbruk ska drivas, studien undersöker även hur lantbrukarna ser på framtiden för sin bransch och för sig själva. Syftet är att identifiera ”människan bakom bonden” och få en ökad förståelse för lantbruket som yrke, samt hur relationen till lantbrukarnas gårdar spelar in i deras definition av vad hållbarhet är. Utifrån syftet har fyra djupintervjuer utförts med lantbrukare i Västra Mälardalen och intervjumaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Den globala livsmedelsproduktionen behöver i framtiden intensifieras för att möta den ökande befolkningsmängden. Sveriges åkerarealer är förhållandevis välbevarade jämfört med i många andra länder vilket kommer öka trycket på svensk livsmedelsproduktion. Problematiken är att möta den globala efterfrågan på svensk produktion och samtidigt göra det på ett hållbart sätt för att minimera negativ miljö- och klimatpåverkan.   Resultatet visar att lantbrukarna kan gårdarnas historia, i samtliga fall har gårdarna funnits i släkten, lantbrukarna har en god kännedom om sina marker. Det som driver dem att arbeta inom jordbruksnäringen är att arbetet är väldigt omväxlande och det är en frihet under ansvar samtidigt som det framgår att det stundvis kan vara ensamt och periodvis mycket arbete. Resultatet visar att ett hållbart jordbruk är viktigare än ett ekologiskt jordbruk och det finns en skepsis till ekologiskt hos konventionella lantbrukare. Det råder en allmän misstro till samhället där det offentliga och allmänheten ofta föredrar att handla importerade varor istället för att gynna de svenska lantbrukarna. / This study examine how it is to be a farmer in Sweden today and what that drives people to work with agriculture, what they think of sustainability as a concept and what they think of running sustainable farming, this study also examines what the farmers think about the future for agriculture as a whole and for their own business. The purpose is to identify the “human behind the farmer” and to gain an increased understanding for farming as a profession, and how the relation to the farmers landscape matters in their definition of sustainability. To reach the purpose have four in- depth interviews been made with farmers in Västra Mälardalen and the material has been analysed with qualitative content analysis. The global food production needs to increase in the future to meet the need of the increasing population. Swedish fields are relatively preserved compared to in many other countries which will increase the pressure on the Swedish food production. The problem is to meet the global demand on Swedish production and at the same time in a sustainable way to minimize negative environmental- and climate change. The result show that the farmers know their farms history, in al cases the farms have been in the family, the framers have good knowledge of their landscapes. What drives them to work with agriculture is the alternately work and the freedom with responsibility, at the same time the work is occasionally very intense and lonely. The result show that a sustainable agriculture is more important than an ecological agriculture and the conventional farmers have a scepticism for ecological. There is a general distrust for the community where the government and the public often prefer to buy imported food instead of supporting the Swedish farmers.

Uppsala är en av världens bästa miljöstäder, men samtidigt en av Sveriges smutsigaste kommuner. Dessa olika roller som Uppsala har är det som motiverat uppsatsens syfte. Uppsatsen undersöker bakgrunden till de omfattande luftföroreningarna som finns i Uppsala kommun, samt kommunens möjligheter till att skapa en bättre luftkvalitet. Det aktuella åtgärdsprogram för luftkvalitet i Uppsala är det som analyseras samt jämförs med avklarade åtgärdsprogram för att få en uppfattning utifall det finns en möjlighet att Uppsalas åtgärdsprogram kan fungera. Studien baseras på en kvantitativ litteraturstudie som görs över Uppsala, Helsingborg och Norrköpings åtgärdsprogram. En analys och jämförelse av dessa dokument visar att luftföroreningars bakomliggande orsak är en allt för hög trafikmängd på underdimensionerade centrala gator. Studien visar att Uppsala har goda möjligheter att förbättra luftkvalitén, men att det till stor del bygger på invånares frivilliga insatser och beteendeförändring bland invånarna i deras sätt att förflytta sig. Det krävs även samarbete med flera aktörer, såväl privata som offentliga, för att Uppsala ska kunna förbättra sin stämpel som en av Sveriges smutsigaste kommuner.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.

Stockholmsregionen har under de senaste åren präglats av en enorm tillväxt och trycket på nya bostäder och attraktiva stadsmiljöer ökar ständigt. Hur denna tillväxt ska ta sig uttryck i form av ny bebyggelse beskrivs från regional nivå i form av RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) till kommunal nivå i form av översiktsplaner och detaljplaner. I RUFS 2001 och RUFS 2010 presenterades idén om regionala stadskärnor, vilka är tänkta att fungera som regionala motpoler som kompletterar men också konkurrerar med den starka kärna som finns i regionen; Stockholms innerstad. En av de regionala stadskärnor som pekats ut är Täby centrum-Arninge, vilken är föremål för detta arbete.   I centrala Täby pågår det i dagsläget planläggning av flera stora områden där syftet är att skapa attraktiva stadsmiljöer, vilket enligt RUFS är något som ska prägla de regionala stadskärnorna. Tre stora områden, Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och Galoppfältet, är under utveckling men rent fysiskt hänger dessa områden inte samman då de separeras av barriärer i form parkeringar, spårområden och impedimentområden. För att stadskärnan ska upplevas som en helhet och en sammanhållen stad saknas det helt enkelt en översiktlig strukturplan som visar hur alla dessa områden kan hänga samman. Från kommunens sida har det funnits intentioner om att starta detta arbete, men än så länge har inget utretts i frågan. Syftet med detta arbete har därmed varit att producera en strukturplan för centrala Täby, där målet har varit att presentera idéer om hur de pågående utbyggnadsområdena kan bindas samman på ett urbant sätt i syfte att skapa en gångvänlig, hållbar och attraktiv stadskärna. Från Täby kommuns sida har man varit intresserad av konkreta idéer och planer i samband med detta arbete varför fokus har legat på att producera högkvalitativa illustrationer och plankartor och inte en alltför djupgående text. För att ta fram underlag inför framtagandet av planförslaget har studier av referensprojekt och pågående planer genomförts samt en analys av det avgränsade området som arbetet behandlar. Vidare har intervjuer med tjänstemän på kommunen och med en bostadsrättsförening genomförts. Dessutom har en enkätundersökning gjorts på Åva Gymnasium i centrala Täby i syfte att ta reda på vad som skulle påverka ungdomar att bo kvar i kommunen efter studenten, då detta är ett problem som kommunen tampas med. Arbetet har resulterat i en strukturplan med tillhörande kartor och illustrationer som redovisar antalet nya bostäder, ny kontorsyta, nya parker, nya gång- och cykelstråk och nya kollektivtrafikslösningar, samt hur de barriärer som finns kan hanteras. Slutligen har en jämförelse gjorts mellan ett antal mål som sattes upp i arbetets början och resultatet för att mäta graden av måluppfyllelse i planförslaget. Jämförelsen visar att planförslaget till hög grad uppfyller målen och mycket väl skulle kunna fungera som underlag i kommunens framtida arbete med den regionala stadskärnan.

The small scale fishery is almost disappearing on the Swedish east coast, meanwhile the demand for fresh fish increases. The project investigates the feasibility for a local fish market in Stockholm and the creation of a local food economy, mediating the challenges of the fishing industry. Located at the seashore of Djurgården, the building act as an information center, market hall and fish auction. Stockholm is Sweden's biggest city and surrounded by fishery. Yet it is almost impossible to get hold of fresh locally caught fish. The fish that after all are available for purchase may be up to a week old because it must first round-trip to Gothenburg to be sold at auction. This is also where the processing industries mainly are found. The County Board has for two years benn running a project to investigate the feasibility of a physical market in Stockholm for locally caught fresh fish. Transports to auctions take time, are costly and can also impair the quality of the fish before reaching the end consumer. The transportation costs are also often too large in relation to the income recieved from the sale of the catch. In order to get more money and increase profitability the east coast nead their own fishmarket.  The intention of the project has been to create a centrally located fishmarket for the citizens of Stockholm, tourists, restaurant/ and business owners, both retail and wholesale. Stockholm is a city on water and should profile itself more as one. A fishmarket would not only give the citizens of Stockholm a healthy and affordable food alternative, it would also help preserve the small-scale fish-industry on the east coast, helping the fishermen to make a better profit on their catch since transportation to fish auctions on the west coast no longer would be necessary. This would also mean a significant sustainable improvement for the fishindustry in Sweden. The market also works as an information and education-center which gives an opportunity to reach out to the general public with information concerning the current fish stock in Sweden and the Stockholm region in specific. / Det småskaliga fisket håller nästan på att försvinna på den svenska östkusten, medan efterfrågan på färsk fisk ökar. Examensarbetet undersöker möjligheten för en lokal fiskmarknad i Stockholm och implementeringen av en lokal matekonomi, som reflekterar utmaningarna för fiskeindustrin. Byggnaden huserar vid Djurgårdens strandkant och fungerar som ett informationscenter, marknadshall och fiskauktion. Intentionen med projektet har varit att skapa en centralt belägen fiskmarknad för stockholms invånare, turister, restauranger och matföretag, både detaljhandel och grossisthandel. Stockholm är en stad på vatten, vilket borde profileras starkare. En fiskmarknad skulle inte bara ge invånarna ett hälsosamt och prisvärt matalternativ, det skulle också hjälpa till och bevara den småskaliga fiskeindustrin på östkusten. Fiskarna skulle kunna göra en större vinst på fångsten om de långa transporterna till fiskauktionen på västkusten skars bort. Marknaden fungerar även som ett informations- och utbildningscenter vilket skapar en möjlighet att nå ut till besökarna med information om det aktuella fiskebeståndet i Sverige och Stockholm specifikt.

Människan har alltid velat utforska, utmana och bebygga otillgängliga platser. Jag fascineras av denna strävan, varför beger vi oss ut i naturen och kämpar mot vädrets krafter? I mitt examensarbete utfroskade jag möjligheten att skapa en byggnad i en extrem miljö. Projektet är en vandringstuga i Kittelfjäll som ligger i södra Lappland i Wilhelmina kommun. Orten är känd som Sveriges minimecka för offpistskidåkare. Naturen är storslagen med raviner, älvar och stenrösen som korsar terrängen.Tidigt i processen undersökte jag basala och enkla strukturer som lappkåtan och iglon. Jag influerades av upplevelsen att komma in i en lappkåta med dess mystiska form och atmosfär, som bildas genom endast ett enda ljusinsläpp från rökluckan i taket. Även traditionen att samlas runt en central eldstad och den geometriska formen av lappkåtan kom att påverka projektet. Det som jag fann intressant med exjobbet var att man fick tid att undersöka saker man annars sällan gör. Jag jobbade mycket I modell och mitt fokus kom att handla om när två motsägelser möter varandra så skapas något nytt. Som när en tillsynes enkelt tak möter en komplex geometri, när två material möter varandra, vilket atmofär som skapas genom olika ljusförhållanden

Denna studie syftar till att undersöka svenska grundskoleelevers uppfattningar kring begreppen hållbar utveckling och återvinning samt hur eleverna upplever att de bidrar till återvinningen i samhället. För att undersöka detta genomfördes gruppintervjuer där sammanlagt 32 elever i årskurserna 4-6 på två skolor i olika kommuner deltog. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån en fenomenografisk analyssats. Resultatet visar på att eleverna i åldrarna 10-13 är osäkra på vad hållbar utveckling är och de har svårt att sätta ord på begreppen, samtidigt har de kunskaper kring ämnet men problemet består i att de inte kan koppla ihop sina kunskaper med begreppet. När det kommer till återvinning visar resultatet på att eleverna har någorlunda koll på vad detta ord betyder och innebär. De ser begreppet hållbar utveckling och återvinning som synonyma. Studien visade stor skillnad på vad eleverna anser att de gör för att bidra till återvinningen, beroende på om de är i skolan eller hemma. De kopplar inte återvinning till skolan utan detta är något som sker utanför skolan. Slutsatsen vi drar av denna studie är att skolan behöver tydliggöra för eleverna vad skolan gör för att bidra till ett hållbarare samhälle och inkludera detta mer synligt i undervisningen, och då med ett större fokus på det sociala och det ekonomiska perspektivet eftersom eleverna har bra kunskaper kring det ekologiska. På så sätt blir eleverna mer inkluderade och får en bredare kunskap i ämnet.