Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning.

För att minska utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn i Sverige finns ett intresse föratt införa krav på klimatdeklarering vid större renoveringsprojekt. Kunskapen om klimatpåverkan frånrenoveringsprojekt är dock inte lika god som för nybyggnation och syftet med detta examensarbete harvarit att bidra med kunskap inom detta ämnesområde. Klimatberäkningar har genomförts för fyrasvenska renoveringsprojekt med målet att beräkna deras potentiella klimatpåverkan samt hur dennaklimatpåverkan kan antas förändras till följd av tre typer av åtgärder; ökad användning avbyggprodukter med lägre klimatavtryck, återvinning av rivningsavfall samt återbruk av existerandebyggprodukter. Beräkningsmetoden har utgått från Boverkets beräkningsmetodik för klimatdeklareringvid nybyggnation samt de europeiska standarderna EN15978 och EN15804. Beräkningarna i dettaexamensarbete har inkluderat emissioner av växthusgaser från materialtillverkning, transport ochbyggspill av nytt material (modul A) samt rivning och hantering av existerande material i byggnaden(modul C). Utöver det har den potentiella mängden sluppen emission av växthusgaser som sker utanförprojektet, till följd av återvinning och återbruk, även beräknats (modul D). Klimatpåverkan från de fyraprojekten beräknades vara 35–184 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea. Minskningar i klimatpåverkan tillföljd av annorlunda produktval var 3–32 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea, och minskningarna fråninternt återbruk av existerande byggprodukter beräknades vara 10–24 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Mängden sluppna emissioner utanför projektet beräknades vara som störst då enkombination av externt återbruk och återvinning skedde och var då 15–72 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Signifikanta minskningar i klimatpåverkan antas då kunna åstadkommas genom cirkuläraarbetssätt samt annorlunda produktval. Vidare antyder resultaten att denna beräkningsmetodikuppmuntrar till en hög återvinningsgrad av metaller men ej av material såsom betong, glas, gips ochwellpapp. Att redovisa klimatpåverkan från rivning och avfallshantering antas inte heller uppmana tillökat återbruk i någon större utsträckning då denna utsläppsmängd inte förändrades avsevärt till följdav sådana åtgärder. / In order to reduce the greenhouse gas emission from the Swedish construction and real estate sector,there is an interest for introducing mandatory requirements for climate declarations for certainrefurbishment projects. However, the climate impact from Swedish refurbishment projects have notbeen studied as extensively as the impact from new construction, and the purpose of this master thesisproject has therefore been to contribute with knowledge and data to this field of study. As part of thisthesis work, climate calculations have been performed using information from four actualrefurbishment projects with the aim of assessing their climate impact, as well as how this impact changesas a result of certain actions. Three types of actions have been studied: an increased usage of productswith a lower climate impact, an increase in the recycling rate of demolition waste, and reuse of certainexisting products. The calculation methodology is largely based on the methodology specified by theSwedish National Board of Housing, Building and Planning for climate declarations for new buildingsand the European standards EN15978 and EN15804. The calculations include greenhouse gas emissionsfrom manufacturing, transportation, and on-site waste of new materials (module A) as well asdemolition and waste treatment of existing materials (module C). Additionally, the assumed amount ofavoided emissions attained beyond the projects system boundaries, as a result of recycling and reuse,was also calculated (module D). The climate impact from the four projects was calculated to be 35-184kg CO2e/m2 renovated GFA. Reductions in climate impact from choosing more sustainable productswere calculated to be 3-32 kg CO2e/m2 renovated GFA, and reductions from internal reuse werecalculated as being 10-24 kg CO2e/m2 renovated GFA. The amount of avoided emissions beyond thesystem boundaries attained its highest value when both external reuse and extensive recycling wasimplemented and was calculated as being 15-72 kg CO2e/m2 renovated GFA. These results suggest thatsignificant reductions in climate impact can be attained through increased circularity and by choosingmore sustainable products. Furthermore, the results suggest that this method of calculating climateimpacts promotes a high recycling rate for metals but not for materials such as concrete, glass, gypsum ,and cardboard. The inclusion of climate impacts from demolition and recycling seemingly gives littleincentive for reuse of existing materials since those impacts change relatively little as a result of reuse.

Concrete is a material with attributes that are difficult to replace. However, concrete and cement industries are responsible for as much as 5-8 % of the global emissions. Today, there are solutions to reduce emissions associated with the production of concrete and cement. How much are those possibilities used and what are the potential obstacles for extended use?The goal according to “Färdplan klimatneutralbetong” is to make the concrete and cement industry climate neutral to year 2045. How likely is that to happen? Has the “Cement crisis” and the readjusted concrete standard SS137003 effected the development? And if so, how?Our study is in some ways a follow-up study after a study from 2021. What are the changes to the industry since the last study? Both last years study and our study are part of the project Betcrete 2.0 run by Katarina Malaga and RISE. Betcrete 2.0 is a collaborative project where it is ensured that the implementation of the roadmaps for cement and concrete progresses.The study is done with both quantitative and qualitative methods. Through literature studies, we have acquired a theoretical basis which we then used to create a web-based questionnaire that was sent out to concrete manufacturers. We have interviewed some clients to get their views. In the results, we then compared our results with Strömbom's previous study from 2021. Furthermore, we have engaged in document analysis. Generally, about concrete, specifically about climate-improved concrete, the readjusted concrete standard and about Cementa and their work towards climate neutrality.We have limited ourselves to only collect data regarding concrete production for 2021 and the survey was distributed primarily to members of the association Svensk Betong.The results show that the proportion of climate-improved concrete produced on the market has increased since the previous measurement was performed. In addition, the number of higher levels of climate-enhanced concrete has increased. Both customers and manufacturers have expressed some concerns about Cementa's mining permission in Slite. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the cement crisis that has arisen. If they do not continue, it will have major consequences for the industry. So far, companies have reacted differently to the threat posed by a possible cement crisis. Some are accelerating the work on climate-improved concrete, to exclude as large a proportion of cement as possible. Others act instead passively, because it is believed that a stop in Slite contributes to the need for other cement to be used and thus new tests must take place anyway.Concrete manufacturers believe that it is the customers who must increase the proportion of climate-improved concrete in their orders in order to accelerate development. The customers, in their turn, believe that it is not only in their hand to bear the cost of choosing climate-improved concrete, but instead believe that “Boverket” must set higher requirements, and that there should be opportunities for financial incentives.The companies that have been involved in collaborative projects, where several actors gather to jointly oversee new solutions for construction, thinks it’s rewarding. They believe that through collaboration, goals were achieved that one does not believe only one actor can solve on their own. Finally, we see that increased collaboration, higher demands from politicians and customers, manufacturers continued environmental propulsion, the need of implementation of CCS at Cementa production site in Slite,the opportunity for financial incentives to accelerate development to reach climate-neutral concrete 2045. We also believe that more education and more understanding is needed at all levels for the industry to work together for the same goals. / Betong är ett material med egenskaper som är svårersättliga. Dock bidrar betong- och cementindustrin med så mycket som 5–8 % av de globala utsläppen. Det finns idag möjligheter att minska utsläppen kopplat till tillverkning av cement och betong. Hur mycket används dessa möjligheter och om det föreligger hinder för utvidgad användning vad är då dessa?2045 ska cement- och betongindustrin enligt ”färdplan klimatneutralbetong” vara just klimatneutral. Hur sannolikt är det? Har ”cementkrisen” och den reviderade betongstandarden SS 137003 påverkat utvecklingen? Om ja, hur? Vår studie är till viss del en uppföljande studie på ett examensarbete från 2021. Hur har branschen förändrats sedan förra studien? Både förra årets studie och vår ingår i projektet Betcrete 2.0 som drivs av Professor Katarina Malaga och RISE. Projektet är ett samverkansprojekt där man tillser att implementeringen av färdplanerna för cement och betong går framåt. Studien är gjord med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Genom litteraturstudier har vi skaffat oss en teoretisk bas som vi sedan använt till att skapa en webbaserad enkät som skickats ut till betongtillverkare. Vi har intervjuat några beställare för att få deras syn. I resultatet har vi sedan jämfört våra resultat med Strömboms tidigare studie. Vidare har vi ägnat oss åt dokumentanalys. Generellt kring betong, specifikt kring klimatförbättrad betong, den reviderade betongstandarden och kring Cementa och deras arbete mot klimatneutralitet. Vi har avgränsat oss till att endast ta in data gällande betongproduktion för 2021 och enkäten distribuerades framför allt till medlemmar i branschföreningen Svensk Betong. Resultatet visar att andelen producerad klimatförbättrad betong på marknaden har ökat sedan förra mätningen utfördes. Dessutom har antalet i de högre nivåerna på klimatförbättrad betong ökat. Fabrikörer och beställare känner viss oro för Cementas tillstånd för att bryta kalk i Slite. Får de inte fortsätta sitt arbete, kommer det innebära stora konsekvenser för branschen. Hittills har företagen reagerat olika på det uppkomna hotet5/134om en eventuell cementkris. Vissa skyndar på arbetet med klimatförbättrad betong, för att utesluta så stor andel cement som möjligt. Andra agerar i stället passivt, eftersom man menar att ett stopp i Slitebrottet bidrar till att annan cement måste användas och därmed måste ändå nya provningar ske. Genom att jämföra EPD:er på olika betongprodukter som är klimatförbättrade, mot produkter som inte är det, har vi fått fram jämförande data på mängd utsläpp. Resultatet av sammanställningen räknades om till exempel på vilka effekter på minskning av emissioner som skulle kunna skett i de fall man i stället valt klimatförbättrad betong. Betongproducenter anser att det är beställarna som måste öka andel klimatförbättrad betong i sina beställningar för att skynda på utvecklingen. Beställarna i sin tur, menar att det är inte bara dem som ska ta kostnaden för att de väljer klimatförbättrad betong, utan tror i stället på att Boverket måste ställa högre krav, samt att det bör finnas möjlighet till ekonomiska incitament från politikerna. De företag som varit inblandade i samverkansprojekt, där man samlas flera aktörer för att tillsammans tillse nya lösningar på byggnationer, talar väl om dessa. De menar att genom samverkan uppnåddes mål som man inte tror enbart en aktör kunnat lösa på egenhand. Slutligen ser vi att ökad samverkan, högre kravställning från politiker och beställare, fortsatt klimatförbättrade arbete hos fabrikörer, implementering av CCS i Slites anläggning, möjlighet till ekonomiska incitament för att accelerera utvecklingen för att nå klimatneutral betong 2045. Vi tror också att det behövs mer utbildning och mer förståelse i alla led för att branschen får samma bild över möjligheter och tillsammans arbetar åt samma håll. / <p>2022-06-21</p>

Title: Time to prove: Sustainable leadership versus crisis management - a qualitative study regarding the experience of duality for leaders between two leaderships in a unique and complex environment. Authors: Julia Bülow and Aida Ekberg  Published: 2021–05–24 Supervisor: Jean-Charles Languilaire  Background: The environment is forever changing, and leaders need to adapt according to different factors. Previous research has named this rapidly changing environment as VUCA which is an acronym that stands for volatility, uncertainty, complexity and ambiguity. To face such an environment, previous research has suggested VUCA prime as a way for leaders to approach the situation using vision, understanding, clarity and agility. When covid-19 entered the context, a situation of unique complexity was created which meant even greater challenges for leaders to navigate. These reinforced challenges are argued for using the external factors of PESTEL which imply political, economic, social, technological, environmental and legal factors. This environment is named as VUCA max is this study, while indicating that the need of crisis management is reinforced at the same time as the need for sustainable leadership remains and has in fact never been more in question. Based on this background, this study aims to research the approach of leaders when faced with the duality of crisis management and sustainable leadership during VUCA max. This concludes the research gap for this study. Purpose: The purpose of this study is to understand how leaders handle the duality that appears in a situation of crisis, with regards to not compromising the future need of sustainability, while faced with a unique and complex environment.    Research question: How does leaders handle the duality between crisis management and sustainable leadership during VUCA max which is a unique and complex environment?   Methodology: This study has a qualitative approach by the conduction of a case study, consisting of interviews with seven leaders. The main research approach is deductive, with a slight element of inductance. Therefore, the research approach for this study is abductive in its entirety.  Conclusions: The conclusions of this study show that the leaders use crisis management and sustainable leadership in a balanced manner during VUCA max.  Sustainable leadership is therefore not deprioritized due to the increased need of crisis management. Further, the leaders have an enhanced use of clarity in relation to crisis management and understanding in relation to sustainable leadership. Leaders also use approaches such as trust, compassion, the ability to be goal-oriented, brave, take responsibility through self-leadership, and the establishment of a varied network during VUCA max. Finally, the concept development VUCA max-prime is introduced to describe how leaders handle the duality between crisis management and sustainable leadership during VUCA max.

Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.

Skogen är en viktig resurs, både ekonomiskt och miljömässigt, därför är det viktigt att den brukas på ett ansvarsfullt sätt på både kort och lång sikt. Ett sätt att bidra till ett hållbart skogsbruk är att använda dess restprodukter till gödning av skogsmarken och på så sätt sluta kretsloppet och bidra till en cirkulär ekonomi. När skogen avverkas och brukas tas viktiga makronäringsämnen bort från skogsmarken, ett sätt att återföra dessa viktiga ämnen är genom skogsindustriell aska. Forskning pågår där det undersöks om aska kan återföras i kombination med hydrokol, båda från skogsindustrin. Förhoppningen är att hydrokolen ska binda en del av tungmetallerna som finns i askan för att förhindra att dessa sprider sig i mark och vattendrag. Tanken är att askan och hydrokolen kan användas som gödsel som samtidigt binder tungmetaller och fungerar som koldioxidsänka.  Målet med studien är att ta reda på hur spår- och makronäringsämnena sprids i marken beroende på jordart och om återföringen sker med pelleterad eller pulverformig aska och hydrokol. Detta undersöks genom att under 8 veckor bevattna jordprover med regnvatten. Jordproverna består av endera sand eller torv samt olika kombinationer av aska och hydrokol, totalt 10st olika jordprover. Tester tas på vattnet som lakas ur jordproverna under hela studiens gång. Halten ämnen på olika djup i jordproverna analyseras med hjälp av en XRF varje vecka för att ta reda på hur ämnena transporteras vertikalt i jorden över tid.  Resultatet påvisade att transporten av spår- och makronäringsämnena var högre i sand än i torv. Joner som spår- och makronäringsämnen men även salter och andra ämnen lakades snabbare och i större utsträckning ur sand än torv där högre halt spår- och makronäringsämnen adsorberades till organiska ämnen. I lakvattnet från sandmarken gav pulverformig aska ett höjt pH-värde och högre alkaliniteten. Den pelleterade askan och hydrokolen gav ingen signifikant effekt på lakvattnet i någon av jordarterna. I torv sågs förhöjda halter spår- och makronäringsämnen i slutet jämfört med i början av studien där pelletsen spridits. Vid askåterföring visar studien att det är fördelaktigt att sprida askan pelleterad med hydrokol då detta resulterat i lägre halt tungmetaller i översta marklagret direkt vid spridning. En XRF visade sig ge en god indikation om halter spår- och makronäringsämnen i jordproverna med hög noggrannhet. Däremot fanns svårigheter med att uppnå helt homogena jordprover från vecka till vecka. / The forest is an important resource, both financially and environmentally, therefor it is important that it is used responsibly both short -and long term. One way to contribute to sustainable forestry is to use its residual products to fertilize the forest and thus close the cycle and contribute to circular economy. When the deforestation takes place, important macronutrients are removed from the forest land, one way of returning these important substances is through forest industrial ash. Research is ongoing where it is investigated whether ash can be recycled in combination with hydrochar, also from the forest industry. The hypothesis is that the hydrochar will adsorb some of the heavy metals present in the ash to prevent them from spreading in soil and groundwater. The idea is that the ash and biochar can be used as fertilizer that simultaneously binds heavy metals and acts as a carbon dioxide sink. The aim of the study is to find out how trace- and macronutrient substances are spread in the soil, depending on the soil type and whether the recycling takes place with pelleted or powdered ash and hydrochar. This is investigated by irrigating soil samples with rainwater for 8 weeks. The soil samples consist of either sand or peat as well as different combinations of ash and hydrocarbon, a total of ten different soil samples is studied. Tests are taken on the water that is leached from the soil samples throughout the study. The content of substances at different depths in the soil samples is analyzed using an XRF every week to find out how the substances are vertically transported in the soil over time. The results showed that the transport of trace and macronutrients was higher in sand than in peat. Ions such as trace and macronutrients but also salts and other substances were leached faster and to a greater extent from sand than peat where higher levels of trace and macronutrients were adsorbed to organic substances. In the leachate from the sandy soil, powdered ash gave a higher pH value and higher alkalinity. The pelleted ash and hydrocarbon did not have a significant effect on the leachate in any of the soils. In peat, elevated levels of trace and macronutrient substances were seen at the end compared with the beginning of the study where the pellets were spread. In the case of ash recycling, the study shows that it is advantageous to spread the ash pelleted with hydrocarbon as this has resulted in a lower content of heavy metals in the top soil layer after spreading. An XRF was found to give a good indication of trace and macronutrient levels in the soil samples with high accuracy. However, there were difficulties in obtaining completely homogeneous soil samples from week to week.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion?Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper. Resultatet av den empiriska studien visar att fokusgruppsdeltagarnas reaktioner på informationen kan påverka deras förhållningssätt till den. I fokusgruppernas diskussioner går det att se att deltagarna omsatt informationen, som kommunicerats till dem, till kunskap. Det visar på en ökad medvetenhet inför den miljöpåverkan som deras konsumtion bidrar med. Resultatet visar även att det går att utskilja en påbörjad medvetandeförändring till hållbar konsumtion hos fokusgruppsdeltagarna. Samtliga deltagare har i diskussionerna visat att de genomgått stegen i kommunikationsmodellen och de framförde enbart positiva åsikter om deltagandet i fokusgrupperna. Jag finner därmed grund för att kunna konstatera att användandet av kommunikationsmodellen fungerat väl. Examensarbete har visat att kommunikationsmodellen kan användas för att studera och analysera vardagliga interaktiva kunskapsprocesser utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv. Men modellen har även en relevans utanför det akademiska området, som ett anpassningsbart och pedagogiskt verktyg för att kommunicera information till grupper av människor. / Humanbeings are today consuming more resourses than our planet can sustain in a longer period of time. We are depleting natural resourses and polluting the environment faster than ever before in the history of mankind, and the effects of our actions can be seen worldwide. We are now standing before a crucial point, where we have to make our societies sustainable in order to give future generations a fair chance of a good life. But how do we get people to change? What elements decised how we act? How can we communicate information in order to get people to change their everyday lifes and consumption patterns in a sustainable direction? The purpose of this thesis is to study how people react to information of sustainable consumption. The research in the study is based on a qualative and experimental approach. I have used a communicationmodel in small groups, in order to study how the individuals in the groups react to information of sustainable consumption.The result of this study shows the individuals reactions on the information influences how they see themselfs in relation to the enviromental problems. The results clearly shows that the individuals have transformed the information into knowledge. They also show an increased awareness towards sustainable consumption. This study also shows that the communicationmodel is an adaptable och pedagogic tool to communicate information to groups in order to get them to start changing their behavior.

Små och medelstora företag i Sverige har idag svårt att hänga med i omvärldsbevakningen av miljöområdet. Detta har lett till att de sällan har ett formaliserat miljöarbete inom verksamheten då det tar för mycket resurser från en redan slimmad organisation. Syftet med vår studie är att ta reda på hur ett mindre svenskt företag hanterar och resonerar kring miljöfrågor i sin praktik, och på så sätt belysa deras förutsättningar för användandet av miljöledningssystem. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra anställda på Coop Bageri i Kristianstad. Materialet har analyserats med hjälp av Lucas (2010) ramverk för miljöinvesteringar i företagsresurser. Fallstudien visar ett företag som i stort motsvarar vad tidigare forskning visat. Coop Bageri är ett utpräglat tillverknings-företag som förvaltat sina organisatoriska processer under lång tid. Detta har begränsat deras strategiska utveckling, även ur ett miljöhänseende, och har lett till att de nu måste se över sina företagsresurser för att förbättra sin konkurrenskraft. / Small and medium-sized enterprises in Sweden are currently struggling to keep their business intelligence up to date within the area of environmental development. This has resulted in a shortage of formalized environmental strategies within these lean organizations, which lack sufficient amount of company resources. The aim of our study is to identify how smaller enterprises in Sweden reason about, and handle environmental factors within their daily practices. In this way we seek to illuminate the prospects of how these enterprises implement an environmental management system. We examined this through qualitative interviews with four employees at Coop Bageri in Kristianstad. The material was analyzed with help from Lucas (2010) and her framework for environmental investments in company resources. This case study demonstrates a company that, over all, live up to what previous research revealed. As a manufacturing company, they have had inhibited management processes within the organization which slowed strategic development, including the environmental aspects. Currently the company is at a breaking point where they have to review the entirety of its business resources to improve their competitiveness.

För myndigheter finns det olika tillvägagångssätt för att påverka människors val av transportslag och få allmänheten att välja mer miljövänliga alternativ än bilen. Studien har i stort gått ut på att undersöka vilken typ av metodik som aktörer i Malmö arbetar med, där skillnaden görs mellan hårda och mjuka styrmedel. Det som ligger till grund för studien har varit att genom fyra semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från aktuella aktörer i Malmö få en insyn i och förståelse för hur det pågående arbetet ser ut och vilka styrmedel som anses få störst effekt. Resultatet visar att man jobbar omfattande med en kombination av de båda styrmedlen inom Malmö som stad, främst genom Mobility Management, ett koncept som utvecklats internationellt som ett alternativ till en mer traditionsenlig trafikplanering. Arbetet med de mjuka styrmedlen har ökat och acceptansen genomsyrar enligt respondenterna organisationerna på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, även om hårda motsvarigheter fortfarande anses utgöra grunden och vara de mest effektiva. / There are different approaches for authorities to use in the work to influence people’s choice of transport and to get the public to choose more environmentally-friendly alternatives than the car. The study has investigated what kind of methods current actors in Malmö are using, where a distinction is made between hard and soft measures. The basis for the study has been to provide insight into and understanding the ongoing work and what measures are considered to have the greatest effect through four semi-structured in-depth interviews with respondents from current actors in Malmö. The result shows that they work extensively with a combination of both methods within the city of Malmö, primarily through Mobility Management, a concept developed internationally as an alternative to a more traditional traffic planning. The work with the soft measures has increased and the acceptance of the same permeates through the organizations more clearly than previously according to the respondents, although the hard equivalents are still considered to be the foundation and most effective.

I ett försök att motarbeta ökningen i den globala genomsnittstemperaturen och klimatkri- sen jorden står inför har Förenta Nationerna (FN) under slutet av 2015 kommit fram till Parisavtalet. Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och slår fast att den globala genomsnitts- temperaturökningen måste ligga väl under 2 °C, och att världen ska sträva efter att ligga under 1,5 °C i genomsnitts-temperaturökning innan år 2050. I ett försök att uppnå Parisav- talet till 2050 har EU tagit fram en ny taxonomi som ska implementeras på alla verksamheter i EU som faller in inom vissa kriterier som de har fastställt. Taxonomin ska tillämpas på nio olika branscher i första steget och göra det enklare för investerare att styra sitt kapital mot verksamheter, som enligt EU anses hållbara.  I denna uppsats ska vi undersöka olika aktörers åsikter om dem anser att EU-Taxonomin är hållbar för skogbruks- och fastighetsbranschen, ur ett miljöperspektiv. Detta ska göras ge- nom att analysera utlåtanden och intervjua människor i ledande positioner inom skogsbruk- och fastighetsbranschen. Intervjufrågorna är formade på ett sådant sätt att svaren kan an- vändas för att analysera EU-Taxonomins påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten visade att svenska aktörer uttrycker ett stort oro till EU-Taxonomins utformning, främst inom skogsbranschen. Ändringar i EU-Taxonomins utformning behöver göras för att im- plementeringen ger en positiv effekt så taxonomins syfte med att nå Parisavtalet till 2050 uppnås. Uppsatsen inom skogsbruket kom fram till att det är skiftade fokus mellan aktörer- na på hållbarhetsarbetet, men i slutändan är alla aktörer vi undersökt i branschen enig om att EU-Taxonomin är inte utformad på ett hållbart sätt. Inom fastighet anser aktörerna att EU-Taxonomin är felanpassad då den fokuserar för mycket på energiprestanda och lämnar stora delar av vad hållbarhet innebär för dem utanför EU-Taxonomin. / In an attempt to try and prevent the rises in global average temperature and climate crisis, the United Nations (UN) reached a global agreement at the end of 2015 called the Paris Agreement. The Paris Agreement took effect in 2016 and states that the global average temperature increase must be well below 2 °C, and that the world must strive to be below 1.5 °C in average global temperature increase before 2050. In an effort to try and reach the goals of the Paris Agreement, the European Union (EU) have developed a taxonomy to implement on all businesses in the EU that are included in a certain criteria determined by the EU. The Taxonomy will be implemented on businesses in nine different industries in its first phase and will make it easier for investors to allocate their equity into businesses that the EU recognises as sustainable.  In this essay, we will evaluate different types of stakeholders’ opinions on whether the EU- Taxonomy is sustainable for the forestry- and real estate industry from an environmental perspective. This is done by analysing open statements and interviewing different people representing the different leading stakeholders in their respective Swedish branches. The questions for the interviews are formulated so that the responses can be used to analyse the EU-Taxonomy’s effect from a sustainability perspective. The results show that Swedish stakeholders, mostly in the forestry sector, are concerned about the EU-Taxonomy’s criteria in defining what a sustainable activity is. Changes in the EU-Taxonomy will have to be made so that the implementation of the taxonomy has a positive effect in the work made to achieve the Paris Agreement by 2050. The essay, in the forestry sector, came to the conclusion that the stakeholders have different takes on what sustainability work is, but they all agree that the EU-Taxonomy is not a sustainable guideline for the sector. In real- estate, the stakeholders agree that the EU-Taxonomy is maladapted. The EU-Taxonomy focuses mostly on use of energy for buildings and leaves other major sustainability factors surrounding real estate out.