Sammanfattning   Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elenore Juliusson (98/07/17) Tarek Elias Mohsen   (92/09/21) Titel:   Gen Z & hållbar konsumtion online Handledare:  Sara Melén Hånell Nyckelord:  Hållbarhet, planerat beteende, avsikt-beteendegap,  konsumtion, generation Z, hållbart mode   Forskningsfråga: Hur översätts Gen Z:s attityd när det kommer till köpbeteende online     med fokus på mode och hållbarhet?  Syfte:   Studien undersöker Gen Z:s attityd till hållbar modekonsumtion och    vad som påverkar deras köpbeteende online. Metod:  Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer. Slutsats:  Gen Z är medveten om modebranschens negativa miljöpåverkan, men     prioriterar pris framför hållbarhet. De saknar kunskap om företagens hållbarhetsprinciper. Utmaningarna för Gen Z är bristen på information, valmöjligheter och påverkan från modeindustrin. Det finns en indikation på  att sociala medier spelar en roll i påverkan av deras köpbeslut och trots goda värderingar kan självkontroll kan vara en utmaning för dem, vilket kan leda till impulsköp och oplanerat beteende. / Abstract  Date: 2023-05-30 Level:  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Elenore Juliusson(98/07/17)  Tarek Elias Mohsen  (92/09/21) Title:   Gen Z & sustainable fashion consumption online Supervisor:  Sara Melén Hånell Keywords:  Sustainability, planned behavior, intention-behavior gap,  consumption,  generation Z, sustainable fashion  Research question: How does Gen Z’s attitude translate when it comes to online     purchasing behavior with a focus on fashion and sustainability? Purpose:  The study examines Gen Z’s attitude towards sustainable fashion consumption and what influences their online purchasing behavior. Method:  Qualitative method with focus group interviews.  Conclusion:  Gen Z is aware of the negative environmental impact of the fashion industry,    but prioritizes price over sustainability. They lack knowledge of companies'    sustainability principles. The challenges for Gen Z are the lack of      information, choice and the influence of the fashion industry. There is an    indication that social media plays a role in influencing their buying decisions   despite their good values. Selfcontrol can be a challenge for them, which can    lead to impulse buying and unplanned behavior.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt miljömedvetenhet och socialt värde påverkar Generation Z och Millennials attityd mot hållbart mode och hur det återspeglas i köpintentionen när de handlar mode online. Vidare är avsikten att undersöka skillnader och likheter mellan dessa generationskohorter i denna inom kontext.   Metod: En kvantitativ metod har utförts där en surveyundersökning framställdes utifrån ett bekvämlighetsurval.   Slutsats: Resultatet för denna studie visar att miljömedvetenhet och socialt värde har en positiv påverkan på konsumenternas attityd mot hållbart mode. Vidare uppvisade miljömedvetenhet och attityd i sin tur stark påverkan på den hållbara köpintentionen. Däremot visade sig socialt värde inte ha någon direkt påverkan på den hållbara köpintentionen, trots dess starka påverkan på attityden. Attityden visar sig ha störst betydelse vid köpintention av hållbart mode online, vilket är en indikation på att attityd agerar som en medierande variabel genom att föra över påverkan från socialt värde till den hållbara köpintentionen. Det framkom inga signifikanta samband mellan generationskohort och hållbar köpintention.

Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur rektorer ser på ett hållbart lärararbete. I fokus står rektorernas uppfattning om vad som är betydelsefullt för att förskollärarnas arbete ska bli hållbart samt förståelse kring vems ansvar förskollärarens arbetsmiljö är. De tre frågeställningarna som besvaras i studien är: Vad beskriver rektorer att det finns för hälsofrämjande faktorer inom förskolläraryrket? Vilket ansvar anser rektorer att de själva har för arbetsmiljön på förskolan? och vad beskriver rektorer att det finns för orsaker till förskollärares bristande hälsa inom förskolläraryrket? Dessa frågor är betydelsefulla för att kunna undersöka vad som behöver göras för att upprätthålla ett hållbart lärararbete samt vad rektorerna redan gör för förskollärarnas arbetsmiljö. För att undersöka rektorers perspektiv utgår studien från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och en fenomenologisk inspirerad metod. För att fördjupa förståelsen för rektorers uppfattningar om vad hälsa och ohälsa innebär samt vad rektorerna har för ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö, används teorier om hälsa och ansvar. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex verksamma rektorer. I resultatet betonas att fenomenet hållbart lärararbete handlar om kollegialt samspel, förskollärarnas inställning till sin arbetssituation och möjligheten till autonomi. Rektorerna beskriver förskolläraryrket som ett bristyrke då det uppfattas ha låg status och är i behov av att bli mer attraktivt. Däribland föreslås att ökad lön, arbetsförmåner och nedkortad utbildning är gynnsamt för öka attraktiviteten. En nedkortad utbildning som anpassas skulle innebära att barnskötare blev klara med sin utbildning fortare och det i sig skulle kunna innebära att fler barnskötare väljer att vidareutbilda sig. Rektorerna anser sig ha ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö men resultatet visar att de saknar ekonomiska och beslutsfattande befogenheter. Det gör det svårt för rektorerna att påverka förskollärarnas arbetsmiljö. Resultatet visar på engagerade rektorer som vill förbättra arbetsmiljön men deras handlingsförmåga påverkar hur de väljer att förändra den inre organisationen. Slutsatsen är att förskollärarnas arbetsmiljö har stora brister och är i behov av förändringar från högre instanser inom politiken.

Denna studie har utifrån fokusgruppsintervjuer undersökt hur undersköterskor i Skellefteå kommun ser på sina möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Att arbeta inom vård och omsorg upplevs meningsfullt, vilket utgör en stark drivkraft till att stanna i yrket även när arbetsvillkoren upplevs otillfredsställande. Men när erfarna kollegor väljer att lämna yrket ökar belastningen på de som är kvar, inte minst när nya medarbetare ofta saknar yrkeskunskaper och erfarenhet och därtill i många fall har bristfälliga språkkunskaper. När andelen undersköterskor blir färre påverkas möjligheterna att utföra de arbetsuppgifter man utbildat sig för, vilket i sin tur också påverkar yrkesstoltheten. Genom att skapa bättre balans mellan krav och resurser, tydliggöra yrkesrollerna och möjliggöra dialog kring både problem och lösningar skapas bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg.

Studien utforskar vad tränare/lärare för manliga specialidrottselever med bandyinriktning anser om de faktorer som påverkar spelarnas talangutveckling och karriärövergång från junior till seniornivå. Studien undersöker även vad tränare/lärare anser om deras eget ledarskap, är uppsatta målsättningar hållbara och vilka strategier i ledarskapet till spelarnas talangutveckling och karriärövergång till seniornivå har de identifierat. I syfte att undersöka vilka faktorer som tränare/lärare anser påverkar frågeställningarna genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar specialidrottselever i ämnet specialidrott eller tränare för spelarens representationslag i föreningen. Intervjuerna transkriberades och resultatet visade på att tränare/lärare för specialidrottselever har en samsyn när de talar om viktiga faktorer som påverkar ett hållbart ledarskap, talangutveckling och karriärövergångar. Faktorer som att kunna skapa en utvecklande miljö och bygga relationer är viktiga faktorer för en tränare/lärare att kunna hantera. / <p>Idrott och hälsa</p>

Transportsektorn står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, som bidrar till den globala uppvärmningen och negativ påverkan på folkhälsan (Dahlstrand, 2020). För att nå klimatmålen räcker inte mer energieffektiva fordon och förnybara drivmedel, utan hela samhället måste bli mer transporteffektivt (Steg &amp; Gifford, 2005). Det görs många olika insatser i både kommuner och på regional nivå för att öka och uppmuntra cykling i form av testresenärsprojekt. I denna uppsats används testresenärsprojekt som ett samlingsbegrepp för olika projekt som implementerats på kommunal- och regional nivå för att främja hållbart resande genom att påverka transporter, resvanor och trafikantbeteende. Det finns idag flera rapporter som lyfter fram exempel på testresenärsprojekt (Energimyndigheten, 2018), men information om projektens effekter och samhällsnytta är väldigt begränsad och den information som finns tenderar vara av varierande kvalitet (Trafikverket, 2012). I denna uppsats studeras hur hållbara testresenärsprojekt för främjande av cykling är. Genom innehållsanalys av projektens utvärderingar studeras projektens fokus på hållbarhet och genom frågeformulär studeras tillämpning och uppföljning av resultat efter projektfas. På grund av varierat resultat går det varken att verifiera eller falsifiera hypotesen om att testresenärsprojekt för främjande av cykling i större kommuner leder till långsiktigt hållbar mobilitet i kommunerna/regionerna efter projektfas.Sammanfattningsvis visar resultatet att en del projekt leder till långsiktig hållbarhet, utifrån tillämpning av lärdomar, uppföljning av resultatet och tillgänglig kunskap om projekten. Men projekten tenderar inte följas upp ur ett längre tidsperspektiv och det finns en avsaknad av information om projektets långsiktiga effekter. Eftersom flera testresenärsprojekt har genomförts under de senaste åren finns egentligen ett stort kunskapsunderlag, men problematiken ligger i att följa upp och nyttja den genererade kunskapen. Många projekt förblir experimentella och försvinner efter en demonstrationsfas, som en konsekvens av detta förblir effekterna av lösningar som utvecklats i projekten ofta begränsade (Vilajosana et al., 2013). / The transport sector accounts for a significant part of the emissions of greenhouse gases and other air pollutants, which contribute to global warming and a negative impact on public health (Dahlstrand, 2020). To achieve the climate goals more energy-efficient vehicles and renewable fuels are not enough, the whole society must become more transport-efficient (Steg &amp; Gifford, 2005). Many efforts are made at municipal- and regional level to increase and encourage cycling in the form of mobility projects (sv. Testresenärsprojekt). In this thesis “mobility projects” is used as a collective term for projects that have been implemented at municipal or regional level to promote sustainable travel by influencing transportation, travel habits and behavior. Today there are several reports that highlight examples of mobility projects (Energimyndigheten, 2018), but information about the projects' effects and societal benefits is very limited and the information available tends to be of varying quality (Trafikverket, 2012). The purpose of this thesis is to study the sustainability of mobilityprojects for the promotion of cycling. Content analysis was used to study several mobilityprojects’ focus on sustainability, and through questionnaires, application of results and follow-up after project phase are studied. Due to varied results, it is not possible to verify or falsify the hypothesis that mobility projects for the promotion of cycling in larger municipalities lead to long-term sustainable mobility after the project phase. In summary, the results show that only some of the reviewed projects lead to long-term sustainability, based on the application of lessons learned, follow-up of the results and available knowledge about the project. The projects do not tend to be followed up from a longer time perspective and there is a lack of knowledge about the project's long-term effects. Since several mobility projects have been carried out in recent years, there is a large knowledge base, but the problem lies in following up and utilizing the generated knowledge. Many projects remain experimental and disappear after a demonstration phase, consequently the effects of solutions developed in the projects often remain limited (Vilajosana et al., 2013).

Skogen är en mångfacetterad resurs och är nödvändig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Den agerar kolsänka och producerar träd vilket ses som en förnyelsebar resurs. Intresset för förnyelsebara resurser ökar vilket medför att allt fler tarskogen i anspråk. Sverige är ett av Europas skogrikaste länder med 28 miljoner hektar skog vilkentäcker två tredjedelar av landets yta. Syftet med att skydda skog är att värna om naturmiljöer med ett betydelsefullt värde för djur, växter och människor. Drygt 13procent av Sveriges produktiva skogsmark är skyddad. Gävleborgs län är ett av delänen med minst skyddad skog och är samtidigt ett av Sveriges skogstätaste län. Avden produktiva skogsmarken är åtta procent skyddad. Syftet med studien var att undersöka enskilda skogsägares attityd till skyddad skogoch identifiera miljönyttan med ökad mängd skyddad skog i Gävleborg. För att besvara studiens syfte och frågeställning har en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie utförts för att identifiera enskilda skogsägares attityder till insatser inom hållbartskogsbruk. Hälften av respondenterna ansåg att skogen gör störst klimatnytta genom att agerakolsänka. Dock var intresset att avsätta ytterligare arealer skog inte in de enskildaägarnas intresse. Inställningen till att skydda mer skog kan öka genom ekonomiskkompensation. Att skydda större områden i den svenska skogen skulle ha betydandeeffekter. Det skulle gynna ekosystemen, flertalet av Sveriges miljömål och Gävleborgs miljömål. Det skulle också vara ett effektivt verktyg mot klimatförändringar.

Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.

Byggsektorn står för en stor del av den svenska ekonomin. I Sverige omsätter byggföretagen omkring 540 miljarder kronor på bygginvesteringar, vilka utgörs av ny-, om- och tillbyggnader av bostäder och lokaler. Majoriteten av Sveriges hushåll bor i flerbostadshus. Bygg- och fastighetssektorn är vidare uppmärksammad på grund av dess påverkan på omgivningen och miljön. Till följd av oron för byggsektorns klimatpåverkan har pressen ökat på byggherrar och deras arbetssätt. I samband med detta ställs det högre krav på att byggherrar bygger hållbart och implementerar det i sin verksamhet. Dessa krav medför att initialkostnader vid uppförandet av flerbostadshus påverkas. Byggherrar står alltså inför flera val vid investeringsbeslut som kan påverka det ekonomiska utfallet för flerbostadsprojekt, där de möter lång- och kortsiktiga utmaningar. Inom bygg- och fastighetssektorn är ekonomi och hållbarhet viktiga aspekter. Det förekommer därmed bekymmer bland byggherreföretagen att hållbart byggande medför extra kostnader, detta samtidigt som det råder en ökad efterfrågan från kunder. Syftet med denna studie är att undersöka hur en byggherre kan bygga flerbostadshus både lönsamt och hållbart. Detta arbete grundar sig på ett kvalitativt tillvägagångssätt, vilket innefattar en studie av befintlig teori och forskning inom ämnesområdet samt semistrukturerade intervjuer. Data erhållen från samtliga intervjuer analyserades utifrån studiens litteraturöversikt och inkluderar därmed; lönsamhet, ekologiskt hållbart byggande, ekonomiskt hållbart byggande samt socialt hållbart byggande. Studien påvisar att vikten av ett välplanerade projekt från tidigt skede är en fundamental faktor för att en byggherre ska kunna bygga både lönsamt och hållbart. Hållbarhetstänket bör implementeras under hela processen för uppförandet av flerbostadshus, där samtliga beståndsdelar beaktas. Vidare framgår det i denna studie att byggherren bör utgå från ett långsiktigt perspektiv vid bedömningar samt val av olika lösningar och alternativ. Här betonas val av material samt energialternativ som kritiska faktorer, där hybrida lösningar visat sig vara essentiellt. Arbetet belyser att dessa bedömningar och val bör genomföras med hjälp av bland annat livscykelanalyser och klimatberäkningar. En ytterligare faktor som påvisats vara väsentligt för att bygga både lönsamt och hållbart är införandet av cirkulär ekonomi. I studien visar det även sig vara av stor vikt att arbeta strukturerat, standardiserat och vara enhetliga i företaget. Resultatet från studien betonar ytterligare vikten av forskningsprojekt. Införandet av pilotprojekt samt nya och förbättrade alternativ kan vara banbrytare som sätter spår för hur en byggherre kan bygga flerbostadshus både lönsamt och hållbart. / The construction sector accounts for a large part of the Swedish economy. Construction companies in Sweden have a turnover of around 540 billion SEK on construction investments, which consist of new constructions, reconstructions and extensions of homes and premises. The majority of Sweden's households live in multifamily housing. The construction and real estate sector is also receiving attention due to its impact on the surroundings and environment. As a result of concerns about the construction sector's climate impact, the pressure on developers and their working methods has increased. In connection with this, higher demands are thus placed on developers to work with sustainable construction and see it as a central part of their business. These requirements entail that initial costs for the construction of multifamily housing are affected. Developers thus face several choices in investment decisions that can affect the financial outcome of multifamily housing projects, where they face long-term and short-term challenges. In the construction and real estate sector, economy and sustainability are important aspects. There are thus concerns among the construction client companies that sustainable construction entails higher costs, at the same time as there is an increased demand for it from customers. The purpose of this study is to investigate how a developer can build multifamily housing both profitably and sustainably. This study is based on a qualitative approach, which includes a study of existing theory and research in the subject area as well as semi-structured interviews. Data obtained from all interviews were analyzed based on the study's literature review and are thus comprised of; profitability, ecologically sustainable construction, economically sustainable construction and socially sustainable construction. The study shows that the importance of a well-planned project from an early stage is a fundamental factor for a developer to be able to build both profitably and sustainably. The idea of sustainability should be implemented throughout the process for the construction of multifamily housing projects, where all components are taken into account. Furthermore, the study shows that the developer should proceed with a long-term perspective when assessing and choosing different solutions and alternatives. Here, the choice of materials and energy alternatives are emphasized as critical factors, where hybrid solutions have proven to be essential. The work highlights that these assessments and choices should be carried out with the help of life cycle analyzes and climate calculations. An additional factor that has been shown to be substantial for building both profitably and sustainably is the introduction of a circular economy. In the study, it is also shown to be of great importance to work in a structured and standardized manner in the company. The results presented further emphasize the importance of research projects. The introduction of pilot projects as well as new and improved alternatives can be pioneers that set the stage for how a developer can build multifamily housing both profitably and sustainably.

SammanfattningSyftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyserasutifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ”vår” teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien. Den sammanfattande analysen tyder på att samtliga rektorer tycks ha, vad det gäller dimensionerna längd och bredd, ett stort ledarskap. Djupet skiljer sig något mellan rektorerna, detta bl.a. pga. av deras anställningstid. Avslutningsvis finns en diskussion om framtida forskning och rektorns troliga framtida roll.