Intresset för naturturism ökar världen över och resulterar ofta i negativ påverkan på naturen. I Sverige är naturen avgörande för landets möjligheter att vara ett välbesökt resmål. Denna uppsats är utformad som en fallstudie av Vålådalens naturreservat, ett område som varit populärt länge men som de senaste åren har haft en ökning av antalet besökare vilket har påverkat naturen negativt. Denna uppsats syftar till att undersöka vilken information som är viktig att kommunicera till besökarna i Vålådalens naturreservat för att minska negativ påverkan på naturen, samt hur förvaltare och turismaktörer i området kommunicerar denna information. Frågeställningarna har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med naturförvaltning samt genom att granska skyltar och broschyrer i Vålådalen och analysera den information som finns tillgänglig på två hemsidor. Undersökningen visar att det är viktigt att informera besökaren om att ta ansvar och visa hänsyn, samt varför naturen är skyddad. Detta görs framförallt genom skyltar, broschyrer, kontakt med Länsstyrelsens personal och genom besöksnäringens hemsidor. Undersökningen visar också att kommunikation är ett komplext ämne som påverkas av många olika faktorer, men är också avgörande för ett hållbart nyttjande av naturen. / <p>2020-06-08</p>

Det samhälle vi lever i idag blir allt mer mobilt och människor har möjlighet att röra sig överstörre områden på kortare tid. Däremot är satsningar inom transportsystem oftast koncentrerattill områden som ger störst samhällsekonomisk lönsamhet, alltså tätorter och större samhällenmed högt antal resande. Vilket resulterar i att områden med lägre resandeantal hamnar utanfören utveckling mot ett mer mobilt och hållbart samhälle. Landsbygd innebär glesa miljöer, långaavstånd och lägre efterfrågan för alternativa färdmedel vilket skapar ett starkt beroende förprivatbilen. Denna uppsats syftar till att belysa den problematik som uppstår för mobilitet ochtillgänglighet på landsbygd. Genom enkät- och intervjustudier avgränsat till det skånska,tätortsnära landsbygdsområden Arrie har vi samlat in vårt empiriska material och sedananalyserat detta och kopplat till teorier och begrepp. Det har framkommit att bilen är oundvikligäven om satsningar görs på kollektiva noder och gång- och cykelvägar i sådana miljöer. Vilketockså är den syn som Region Skåne och Skånetrafiken har då de motiverarkombinationsresande för hållbart resande. / Our society tends to go more and more mobile while people tend to move over a greater area of land at a shorter time than ever before. Still economic investments in transport-systems tends to be located where they will have the greatest economic increase for society which are cities and bigger communities with a high number of travelers. This results in areas with lower number of travelers ends up outside of the development towards the mobile and sustainable society. Rural areas which have longer distance to social service and lack of alternative travel options creates a dependency for the private owned car. This essay seeks to highlight problems with mobility and accessibility in rural areas. Through surveys and interviews in the rural area Arrie, we have gathered empirical material and analyzed it for the purpose of linking it to theories and concepts. We have come to the conclusion that even if economic investments is made on nodes in the public-transport and paths for walking and biking in rural areas, the car is still inevitable. Which is also one of the motivators for Region Skåne and Skånetrafiken for combined transport for sustainable travel.

Syftet med uppsatsen har varit att identifiera var i det personliga köket som slösaktigt beteende sker och att designa en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt. Genomgående i arbetet var det två områden inom design som var i fokus, Design för Hållbart Beteende (DfSB) och Användarcentreraddesign (ACD). Informationsinsamlingen bestod av åtta kontextuella intervjuer som gav en djup förståelse för de områden där vi människor agerar slösaktigt i det personliga köket och hur detta agerande relaterar till användarvänlighet och teorier kring Design för Hållbart Beteende. De områden som identifierades var slöseri vid användandet av förbrukningsvaror och i vattenanvändningen. Återanvändning av de stora mängder vatten som används valdes som området att arbeta vidare med då det på grund av den rådande torkan var det område där störst potential ansågs finnas för att göra skillnad. Utifrån problemområdet som valdes genomfördes en designprocess baserad på Roozenburg och Eekels grundläggande designcykel (1995). Designprocessen slutade i en produkt som gör det lättare för användaren att ta till vara på vatten vid köksarbete. Produkten är lättillgänglig och uppmanar till användning samt ger användaren möjlighet att leda om vattenflödet till en vattenbehållare belägen under diskhon med hjälp av ett reglage beläget på diskbänkens ovansida. Arbetet uppnår sitt syfte i att komma fram till en produkt som gör det lätt för användaren att agera på ett mindre slösaktigt sätt och bidrar med kunskap om hur man kan påverka användare till att agera mer hållbart genom design. / The purpose of this essay was to identify where in our personal kitchens we act in a wasteful manner and to design a product that makes it easier for us to act in less of a wasteful way. Throughout the entire process, there were two main areas in design that were in focus, Design for Sustainable Behaviour and User-centered design. The research face consisted of eight contextual interviews that gave the researcher a deep insight into in which ways people act wastefully in their personal kitchens and how these actions relate to usability and theories about design for sustainable behaviour. The areas that were identified were that users acted wastefully in the use of consumable goods and in the use of water. Due to the current drought, it was wastefulness in regard to the reusing of water that was deemed to be the problem area where the designer had the highest potential to make a difference. The designer went through a design process based on Roozenburg and Eekels basic design cycle (1995) in order to come up with a product that solves the chosen problem. The design process finalized in a product that makes it easier for the user to reuse otherwise wasted water whilst working in the kitchen. The product allows the user to redirect the water flow in the pipes under the sink in order to save the water in a separate container, this is done through the act of pushing down a controller situated on the sink. The project fulfills its purpose in producing a product that makes it easier for users to act in a less of a wasteful manner and contributes knowledge about how a user can be affected to act in a sustainable way through design.

Idag står många städer inför en ökad urbanisering, vilket innebär ökad konkurrens om ytorna i staden. Detta ställer även högre krav på kommuner att utveckla och förvalta den fysiska miljön på ett långsiktigt hållbart sätt. Utmaningarna handlar bland annat om hur städer kan säkerställa yteffektiva och hållbara transportsystem, i såväl nyutvecklade områden som befintlig stadsmiljö. Då ytorna i staden är begränsade är det intressant att undersöka utmaningar och möjligheter i arbetet med att reducera en ohållbar trafiksituation i den befintliga miljön. Detta för att säkerställa en god tillgänglighet för stadens invånare samtidigt som effekterna av en ohållbar trafiksituation reduceras. Studien tar avstamp i tidigare forskning som lyfter att det finns ett samband mellan resande och utformningen av den fysiska miljön. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur den politiska ambitionen i styr- och policydokument kring hållbart resande realiseras i praktiken. Urbanmorfologi har använts för att undersöka hur förändringsprocesser tar sig i uttryck i den fysiska miljön, eftersom urbanmorfologi undersöker fysisk form och förändringsprocesser som påverkar stadens utformning. Malmö stad lyfter i politiskt förankrade policydokument fram en hög ambition om att bli en mer grön, attraktiv och hållbar stad. Där hållbart resande har en framträdande roll för realiseringen av ambitionen. I denna studie har det dock uppmärksammats ett glapp mellan retoriken kring hållbart resande och realisering av densamma genom förändringsprocesser i den fysiska miljön. / Today, many cities around the world face an increased urbanization, which means increased competition for public space. This also means increasing challenges for municipalities to develop and manage the physical environment in a long-term sustainable manner. The challenges include how cities can ensure efficient and sustainable transport systems, both in newly developed areas as well as in existing urban areas. Since land is a sparse and limited resource, it is interesting to explore challenges and opportunities in the work of reducing an unsustainable traffic situation in the built environment, in order to ensure a good accessibility for the city's inhabitants, while at the same time reducing the effects of an unsustainable traffic situation.This study is based on previous research that emphasizes a relationship between travel and built environment. The aim of this paper is to explore whether the political ambition of governing and policy documents on sustainable travel is realized in practice. Urban morphology has been used to explore how transformation processes are manifested in the physical environment, being that urban morphology examines physical form and processes of change that affect the city's design.Malmö city highlight it’s ambition of becoming a more green, attractive and sustainable city, where as sustainable travel has a prominent role in the realization of the ambition. In this study, however, a gap has been noted between the rhetoric level of sustainable travel and the realization of sustainable travel through transformation processes in built environment.

Grafiska designers har ett ansvar när det kommer till framtagande avklädföretags hållbarhetsprofil. Uppsatsen syftar till att undersökaklädföretaget Lindex visuella kommunikation kring hållbart mode och omden kan anses strategiskt motsägelsefull. Undersökningen baseras i envisuell analys av kampanjbilder från Instagram med en koppling tillkonceptet Your Smart Wardrobe. Studien görs genom en visuell semiotiskanalys som övergår till en kritisk diskursanalys. Resultatet tyder på attLindex visuella kommunikation är strategiskt motsägelsefull eftersom denframhäver gröna värden som inte går ihop med ett industrielltproduktionssätt som bygger på ständig tillväxt vilket motstrider hållbarutveckling. Det blir tydligt att Lindex väljer att vinkla hållbarhet för attförsköna klädindustrins sanna inverkan på miljön för att fortsätta uppmanatill konsumtion. Bildmaterialet har tendenser till grönmålning vilketförstärker den strategiska motsägelsefullheten. För klädföretag som tarhållbarhet på allvar och vill behålla sin trovärdighet blir det viktigt att varaöppen för kritik för att inte framstå som strategiskt motsägelsefulla.

Background: The clothing industry is a significant contributor to Earth’s pollution, depletion, and exploitation. Businesses need to become sustainable, to find long-lasting solutions where economic, social, and environmental value is created. This has birthed a new form of leadership, sustainable leadership, that puts ethical behavior and the common good above the untrammeled pursuit of profit. Business leaders must transform the way they do business, which requires changes in leadership. Purpose: The purpose of this study is to, from a leadership perspective, describe and create an understanding of how Swedish fashion brands are changing their business to become sustainable and remain competitive, and of sustainable leadership. Specifically, by exploring how business leaders work with sustainability and the challenges they face. Method: This study follows a qualitative research method and an abductive approach. Semi-structured interviews were conducted with CEOs and sustainability managers. Secondary data was gathered from sustainability reports. Findings: The organizations have made changes to their business models. Business leaders face several challenges, such as issues of maintaining quality, consumer behavior discrepancy, lack of control over suppliers, and insufficient technology. Leaders were found to show practices of sustainable leadership to remain competitive and sustainable. Conclusion: This study concludes that organizations take different strategical approaches to remain sustainable and competitive. Business models Leaders must create long-lasting stakeholder relationships, a supportive company culture, set clear goals, and develop employees to be successful in sustainability work. New developments in recycling technology and increased consumer awareness are called for to further drive an increased sustainable development in the industry.

Med den stora överhängande klimatkrisen som influerar sättet som vi agerar och lever idag så ökar även forskningen kring hållbarhet inom alla områden. Det blir vitalt att fortsätta undersöka då vi har en deadline att möta. Det blir hela tiden av vikt att ta reda på hur vi kan förändra de ordinarie sätten att leva och arbeta på för att istället kunna göra en positiv klimatpåverkan. Inom den företagsekonomiska forskningen har hållbarhetsarbete diskuterats som ett sätt att generera kapital och marknadsfördelar. Vidare finns även diskussioner om att det är vitalt för företagen att arbeta med hållbarhet och vilka tillvägagångssätt de kan använda. I diskussionen har forskningen visat att olika typer av samarbeten har en tydlig effekt på hållbarhetsarbete där företag uppmanas att arbeta tillsammans med andra för att nå hållbarhetsmål.  Studien syftar till att studera hur företag kan förbättra sitt hållbarhetsarbete om de samarbetar med sina konkurrenter, alltså om de ingår i en hållbar coopetitiv relation. Detta forskningsområde saknar tidigare forskning då fenomenet hållbar coopetition ännu inte är djupt studerat, vilket har gjort att studien presenterar ett tydligt forskningsgap men att resultaten hittills visar på positiva utfall från hållbarhetsfrämjande coopetitiva relationer.  Författarna har valt att undersöka fenomenet hållbar coopetition genom en fallstudie där vi medvetet valt att inkludera fyra verksamheter från ett hållbart restaurangnätverk. Nätverket passar studien då deras främsta anledning till att arbeta tillsammans är för att främja hållbarhet i restaurangbranschen samt att alla aktörer inom nätverket är varandras konkurrenter. För att undersöka nätverket har författarna valt en kvalitativ metod där insamlingsmetoder för primärdata valdes till semistrukturerade intervjuer. Insamling av sekundärdata sker i viss mängd för att tydligare assistera informationen om nätverkets mål och arbetssätt.  Studien konkluderar att den studerade hållbara coopetitiva relationen främjar hållbarhet då studiens resultat visar på att respondenterna har kunnat utveckla sitt hållbarhetsarbete och inkluderat arbetssätt i linje med hållbar utveckling. Författarna kunde även identifiera drivkrafter, förutsättningar och utfall hos aktörerna kopplat till den hållbara relationen. Detta gör det möjligt för studien att ge ett teoretiskt bidrag i en utveckling av forskningsområdet hållbar coopetition då studien har kunnat visa att coopetition främjar hållbarhetsarbete. Med resultatet kan vi uppmuntra samhället till att fortsätta skapa coopetitiva hållbara relationer för att främja hållbarhet och för att utveckla verksamheternas enskilda arbete till att gå i linje med hållbar utveckling.

Det vi ser idag är att de som arbetar inom vård &amp; omsorgen är de som löper stor risk för att bli sjukskrivna på grund av belastningsskador som sker inom arbetet. Regelbunden träning och ökad fysisk kapacitet är en långsiktig lösning som kan komma att minska muskuloskeletala skador hos blivande arbetstagare inom vård &amp; omsorgen. För att både initiera och upprätthålla fysisk aktivitet och dess hälsofördelar behöver man också fokusera på vilken motivation individen har till att vara fysiskt aktiv och till att träna.      Syftet med studien var därför att mäta den fysiska kapaciteten hos omvårdnadselever på en gymnasieskola i Mellansverige samt att beskriva deras fysiska aktivitetsnivå. Syftet var även att beskriva vilken motivation omvårdnadseleverna har till träning.      Sju fysiska tester som ingår i Eurofit Fitness Test Battery utfördes för att mäta omvårdnadselevernas fysiska kapacitet (n=13) och en enkät fick besvaras gällande deras motivation till träning (n=17). Medelåldern på gruppen var 17,47 år (Std ± 1,28).      All data analyserades i statistikprogrammet SPSS och presenterades med hjälp av medelvärde, median och index. Den insamlade data från de fysiska testerna jämfördes med normalvärden för åldersgruppen som fanns för de enskilda testerna. Enkäten utgick delvis från EMI-2 (Exercise Motivations Inventory) och analyserades med hjälp av fem olika teman gällande motivation.        Resultaten från de fysiska testerna visade att majoriteten av omvårdnadselevernas testresultat i jämförelse med normalvärdena för åldersgruppen låg under medel. Resultaten från enkäten visade att både omvårdnadseleverna som inte tränade och de som tränade regelbundet motiverades mest av fitnessmotiv och hälsomotiv.      Då omvårdnadseleverna visade på låga resultat på de fysiska testerna skulle det vara gynnsamt för omvårdnadseleverna att utföra mer styrke- och konditionsträning. Fysisk styrka och god syreupptagningsförmåga visar tydliga kopplingar till lägre grad av muskuloskeletala besvär såsom smärta och skador i rygg, axlar och nacke. Vårdutbildningarna kan vara med och påverka genom att motivera och betona vikten av fysisk aktivitet för de elever som läser vård och omsorgsprogrammet. På så sätt kan utbildningen göra en insats till att minska sjukskrivningarna och skapa bättre förutsättningar för blivande vårdpersonal att få ett mer hållbart arbetsliv.

Veidekke contract limited company is a construction company from Norway but is established in the entire Scandinavia. An analysis of remote management for production sites in construction has together with Veidekke been executed.  The story behind this analysis is that Veidekke has seen development potential in this area. The pandemic (SARS-CoV-2) has brought a development need in technical tools to be able to achieve remote management.  The purpose of this analysis is to investigate the effects of remote management. The analysis strives to finding solutions that can generate a more effective remote management at a smaller cost.  This study limits itself to construction sites. Gathering of data material has only been from Veidekke. The study has had a core project, Advania but has also gathered information from other ongoing projects within Veidekke.  The analysis has two types of data. An interview study has been done and analyzed, with the purpose to study the responders’ opinions, experiences, and proposals of remote management. Veidekke has assisted with data including project expenses as well as hours, the extent of servicemen, and actual final costs together with completed hours. In this study’s current situation analysis, the technical tools used within the management as of today is being explored. The description tells of how documentation is being handled, drone footage for an overall view as well as different forms of digital meetings. The interview study shows parting views on remote management. These rely on different facts considering the responders’ individual home environment for example, but also route to work, age, and the extent of each project. The gathered data from Veidekke shows an average of professional roles found on each project. This average number represents the extent of the different roles on each project.  Conclusions of the study as well as the result, shows different outcomes of remote management. The conclusion summarizes opportunities to enhance work environment and economy, streamlining as well as contribute to a more sustainable construction.

Purpose: Reuse of building materials and products is one possible way to reduce waste in the construction industry, however this is usually discarded due to lack of knowledge and experience. The swedish population are interested in the environment but is it enough for there to be a demand on reused materials and products, or is reuse only a good idea that works well in theory. The purpose of this report is to investigate existing and future tenants’ attitudes to reuse of building products in new building projects and also what products are suitable for reuse. Method: A material inventory is executed on a real estate on Liljeholmen in Jönöping. To measure the reuse potential of the materials and products a digital tool from an organization called Centrum för cirkulärt byggande is being used. Then a survey gets published on social networks which will answer the tenants' attitudes. Findings: Over all there’s a positive attitude regarding reused materials and products. Tenants are not motivated to choose an apartment with reused material and products before an apartment with new materials and products, unless this is reflected in the rent. People in the younger age groups, who also live in rental homes to the greater extent, are more negative to reuse due to esthetical preferences. The products best suited for reuse are windows and doors both from a functional and a desirable point of view. Implications: The real estate companies find it difficult to motivate reused materials and products today. If this study could determine that there was a clear demand on reused materials and products, it would be easier to motivate. However, the real estate companies could start to implement reused materials and products when planning for new projects. The study shows that as long as the materials or products reach a certain standard the tenant would not replace it. Limitations: The results from the material inventory are specific to the property on Liljeholmen in Jönköping, and cannot get more generalized. The results from the survey should be generally valid. Since there are no previous studies in this field, we encourage more studies to be made to reach a better overall picture. Keywords: Circular economy, Sustainable construction, Material inventory, Reuse / Syfte:  Återbruk av byggmaterial och produkter är ett möjligt steg till att minska avfallet i byggsektorn, men brist på kunskap och erfarenheter går att det väljs bort. Hos befolkningen finns ett intresse för miljön och klimatet men räcker det för att det ska finnas en efterfrågan på återbrukade byggmaterial och produkter, eller är återbruk endast en idé som fungerar bra i teorin. Syftet med rapporten är att undersöka hur befintliga och framtida hyresgäster ställer sig i frågan kring återbruk av byggmaterial och produkter vid nybyggnation samt att ta reda på vilka återbrukade material och produkter som lämpar sig för återanvändning i nyproducerade bostäder. Metod: En materialinventering utförs på en fastighet på Liljeholmen i Jönköping. För att bedöma återbrukspotentialen hos byggmaterialen och produkterna används en digital tjänst som organisationen Centrum för cirkulärt byggande har tagit fram. Vidare utformas en enkät som behandlar hyresgästens attityd till återbruk. Resultat: Det finns en positiv syn kring  terbruk av material och produkter hos befintliga och framtida hyresgäster. Det är däremot inte motiverat hos hyresgästerna att välja en hyresrätt med återbrukade material framför en med nya material såvida det inte reflekteras i hyressättningen. Personer i de yngre åldersgrupperna, som även i högst utsträckning bor i hyresrätter, är mest negativa till återbruk på grund av estetiska aspekter. Återbruk av fönster och dörrar anses mest intressant både vad det gäller hyresgästens attityd och ur ett funktionellt perspektiv. Konsekvenser: För fastighetsbolagen är det idag svårt att motivera återbrukade material och produkter. Hade en tydlig efterfrågan på återbruk framkommit i denna undersökning, hade återbruk varit lättare att motivera, men så är inte fallet. Dock kan fastighetsbolagen implementera återbrukade produkter och material i nyproducerade hyresrätter såvida de uppfyller en viss typ av standard eftersom resultaten antyder att hyresgästen inte hade bytt ut dem. Begränsningar: Materialinventeringen som utförts är specifik för byggnaden och kan inte generaliseras. Därav har rapporter och studier eftersökts för att kunna förankra resultaten. Resultaten från hyresgästens attityd till återbruk är generellt giltigt och bör undersökas vidare för att uppnå en god helhetsbild. Nyckelord: Cirkulär ekonomi, Hållbart byggande, Materialinventering, Återbruk