Klimatförändringar är ett världsomfattande problem som kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Sättet människor reser och förflyttar sig på idag har en stor inverkan på klimatet och en omställning behövs som är kopplat till människors beteenden och attityder angående detta. Mänskligt beteende är dock komplext och påverkas av flera faktorer.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kommuner tar sig an utmaningen med att få medborgare inom kommunen att ställa om till ett mer hållbart resande avseende gång, cykel och kollektivtrafik, samt hur hållbart resande ramas in i relation till klimatförändringar. Resultatet visar på att personliga aspekter i människors vardagsliv och livssituation är den största utmaningen för kommunerna att påverka, för att få människor att ställa om sin livsstil i en mer hållbar riktning. Strategier som används för att komma över dessa barriärer, är då att underlätta för individen att resa hållbart genom satsningar på infrastrukturen, att motivera och engagera medborgare genom diverse kampanjer, genom kommunikation och information samt att rikta in sig på särskilda grupper i samhället. Avseende inramningen av klimatförändringar i hållbarhetsarbetet kan det konstateras att klimatförändringar ramas in i andra ändamål som människor lättare kan applicera till då det ger större effekt på människors beteende än att prata i termer om klimatet.

Revisionsbranschen står inför en förändringsfas vilket gör att revisorsrollen har behov av att anpassa sig till nya förhållningssätt. Det är digitalisering som har fått en genomträngande drivkraft i branschen. Tidigare forskning indikerar på att digitalisering har en pådrivande effekt på branschen som gör att vissa arbetsuppgifter automatiseras, förändras och försvinner. Större mängd data finns även tillgängligt för revisorn vilket leder till nya förutsättningar som yrkesrollen bör förhålla sig till. Syftet med vår studie är därför att få en ökad förståelse för digitalisering och dess påverkan på revisorsrollen samt hur revisorn kan anpassa arbetsuppgifter och kompetens för att vara ett hållbart yrke. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. I studiens teoretiska referensram tydliggörs den grundläggande funktionen för revisorn, revisorns anpassning till digitalisering, anpassning till klient och för att vara ett hållbart yrke samt revisorsrollen.Intervjuerna med respondenterna har påvisat att branschen är i en förändringsfas till följd av digitalisering. Respondenterna är eniga om att digitalisering har inflytande på revisionsbranschen och att det finns ett intresse att omvandla arbetsuppgifter och kompetenser för att kunna skapa mervärde till klient. Studiens resultat indikerar att det finns tre genomgående aspekter som bör tillmötesgås av revisorn då dessa är av stor betydelse för en stabil och långsiktig utveckling. Viktiga aspekter som framkommer från resultatet är revisorns anpassning till klient gällande kommunikation, trovärdighet och relevans. Studiens slutsats lyfter fram att det rör sig om ett samspel mellan dessa infallsvinklar, där revisorn kan utforma sin yrkesroll för att vara ett hållbart yrke. Studiens slutsats presenterar även att det är fördelaktigt för revisorn att utveckla arbetsuppgifter mot mer rådgivning och nischad kompetens. Sammanfattningsvis uppmärksammar denna studie att revisorn bör anamma nya former av yrkesrollen för att kunna skapa långsiktig relevans och tillmötesgå den digitaliserade världen. / The auditing industry is facing change, which means that the role of the auditor must be to adapt to new approaches. It is digitalization that has become the pervasive driving force in the industry. Previous research indicates that digitalization has had a driving effect on the industry, which means that certain tasks have become automated, changed and disappeared. Larger amounts of data are also available to the auditor, leading to new conditions that the professional role should relate to. The purpose of our study is to gain an increased understanding of how auditor roles can adapt with the help of new tools and skills in order to remain a sustainable profession. To show how auditors can adapt to change and still remain sustainable, a qualitative method has been used which includes semi-structured interviews. The focus of this study is on theoretical frame of reference, the basic function and role of the auditor, the auditor's passage to digitalization, the ability to adapt to the client, and how to remain a sustainable profession.The interviews with the respondents have shown that the industry is in a phase of change because of digitalization. The respondents agree that digitalization has an influence on the auditing industry, and there is an interest in transforming work tasks and skills to create added value for the client. Student results indicate that three general aspects should be addressed by the auditor, as these are of great importance for stable and long-term development. Important aspects that emerge from the result are the auditor's passing to the client in terms of communication, credibility and relevance. Students conclude clearly that there must be an interaction between these approaches, so that the auditor can design a professional role to remain a sustainable profession. The study's conclusion also presents that it is advantageous for the auditor to develop work tasks that involve more counselling and niche skills. In summary, this study highlights that the auditor should embrace new ideas in the professional role to create long-term significance and meet the digital world.(This paper is written in Swedish).

Denna kandidatuppsatts behandlar hur demonteringsbara byggnationer påverkar byggbranschen. Syftet är att ta reda på totalentreprenörernas syn på Design for Deconstruction (DfD), eller som det kallas på svenska projektering för demontering, i den svenska byggsektorn. Vidare undersöks utmaningar och problem som DfD ger upphov till och vad som krävs för att införa DfD i byggsektorn. Studien baseras på en kvalitativ metod då vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med totalentreprenörer. Resultatet grundas på respondenternas svar som innehåller deras erfarenhet, uppfattningar, reflektioner om DfD. Studiens resultat visar att det råder fortfarande okunskap bland totalentreprenörer gällande ämnet men samtidigt ett växande intresse för ämnet. Det krävs större ambitioner från politiker och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Respondenterna ansåg att fördelarna med DfD är möjlighet att förflytta en byggnad, flexibla planlösningar som förenklar renoveringsarbete/ombyggnation, kortare byggtider, återanvändning. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärde för fastighetsägare. Den ekonomiska aspekten visade sig vara det främsta hindret för införande av DfD eftersom respondenterna ansåg projektering för demontering som en icke prövad metod. Dagens byggmodell är inte lämplig för DfD och innovationer krävs. Andra utmaningar som framkom är skepticism till återanvändning av byggmaterial och svårigheter att se de ekonomiska möjligheterna som kommer efter 50–70 år. Anledningarna är bland annat estetik och lastupptagningsförmåga av element samt förvaring. Det behövs också ekonomisk vinning för att fastighetsägare ska välja DfD. De förutsättningar som behövs för att DfD ska införas är ett gemensamt standardiseringssystem, utveckling av BIM-verktyg som stödjer DfD, nya innovationer, öppna byggsystem. Informationsflöde och interaktion mellan entreprenörer och materialleverantörer behöver förbättras för att uppnå den tekniska utformningen med avseende på återanvändningen. Det krävs att staten genomför förmåner i form av subventioner och ekonomiskt stöd för att stimulera införandet av Design for Deconstruction i byggsektorn. Intervjustudien visade att totalentreprenörer utför DfD om efterfrågan och begäran finns hos beställaren. Däremot behöver entreprenörer visa engagemang visas valet av en byggmodell. / This bachelor thesis is about how deconstruction of buildings affect the Swedish construction industry. The purpose with study is to explore how turnkeys’ contractors view of Design for Deconstruction (DfD). This study examines the challenges and problems linked to DfD and what is needed to introduce DfD into the construction sector. The research approach chosen is a qualitative method with semi structured interviews where eight turnkey contractors were interviewed. The result is based on the respondents' experiences, perceptions, and reflections on DfD. The results show that there is a potential for further competence development among the turnkey contractors. More ambitions are required from the politicians and international authorities to develop instruments that enable development DfD in the construction sector. Respondents saw the possible benefits of DfD are opportunities for relocation of the buildings, flexibility that simplifies renovation work, shorter construction times, re-use. This can create a new marketing strategy and increase the value for property owners. Current building model is not suitable for DfD and new innovations are required. Other challenges that emerged is scepticism of turnkeys’ constructors for the recycling of building materials and difficulty to see financial possibilities that will be after 50-70 years. Subsidies and financial support coming from the state may be beneficial for establishment of DfD in the construction sector.

Under de senaste åren har det blivit alltmer aktuellt att bygga hållbart. Detta beror på den betydande klimatpåverkan som byggbranschen har och det önskemål som finns att minska påverkan för att sakta ner klimatförändringarna. Såväl kommuner som byggföretag arbetar idag aktivt med att minska sina klimatavtryck och driva utvecklingen framåt inom hållbart byggande. År 2015 så infördes en ny lag i PBL:s åttonde kapitel som förbjuder kommuner att ställa krav på byggnaders tekniska egenskaper under planerings- och markanvisningsprocessen. Trots detta har kommuner fortsatt ställa krav på tekniska egenskaper vilket hindrar det hållbara byggandet. Avsikten med studien har varit att undersöka kommuner och byggföretags åsikter kring de kommunala särkraven och hur det påverkar deras visioner om att det ska byggas mer hållbart. Studien undersöker därutöver vad som behöver förändras för att det ska byggas mer hållbart. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna har varit en kombination av tre olika metoder. Studien inleddes med en juridisk kvalitativ metod där relevanta lagtexter, utredningar och förarbeten studerades. Därefter en litteraturstudie för att kolla på tidigare examensarbeten och sist användes en kvalitativ intervjustudie där tio relevanta personer i branschen har intervjuats, fyra personer på byggföretagens sida och fem personer på kommunens sida. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer. Den juridiska metoden, litteraturstudien och intervjuerna har tillsammans lett till slutsatserna att kommunerna som intervjuat är medvetna om att de inte får ställa några specifika krav, men har valt att ställa så kallade “önskemål” vid markanvisningar i stället, den slutsats man kan dra av det är att kommunerna i vissa fall ställer indirekta krav genom önskemål vilket påverkar kommunerna negativt. Det går även att konstatera att kommunerna är måna om att det som bygger i deras kommun ska bygga väldigt hållbart. Samtliga intervjuade personer inom branschen anser att det måste ske en form av förändring i branschen när det kommer till kommunens inblandning i ambitionerna om att bygga hållbart, och det behöver ske en skärpning och hårdare reglering nationellt genom BBR så kommunerna inte känner sig tvingade att ställa dessa krav eller “önskemål”. / In recent years, it has become increasingly relevant to build sustainably. This is due to the significant climate impact that the construction industry has and the desire to reduce this impact in order to slow down climate change. Both municipalities and construction companies are actively working today to reduce their climate footprint and drive development forward in sustainable construction. In 2015, a new law was introduced in PBL's eighth chapter, which prohibits municipalities from setting requirements on the technical characteristics of buildings during the planning and land designation process. Despite this, municipalities have continued to make demands on technical properties, which hinders sustainable construction. The purpose of the study has been to examine the opinions of municipalities and construction companies regarding the municipal special requirements and how it affects their visions of building more sustainably. The study also examines what needs to change in order for it to be built more sustainably. The method that has been used to answer the questions has been a combination of three different methods. The study began with a legal qualitative method where relevant legal texts, investigations and preparatory work were studied. Then a literature study was used to look on previous thesis and finally a qualitative interview study was used where ten relevant people in the industry have been interviewed, five on the side of the construction companies and five on the side of the municipality. The interviews took place in the form of semi-structured interviews. The legal method, literature study and the interviews have together led to the conclusions that the municipalities interviewed are aware that they are not allowed to set any specific requirements, but have chosen to set so-called "requests" for land allocations instead, the conclusion that can be drawn from this is that the municipalities in some cases make indirect demands through requests, which affects the municipalities negatively, we can also state that the municipalities are keen that what is built in their municipality must be built very sustainably. All the people interviewed in the industry believe that there must be some form of change in the industry when it comes to the municipality's involvement in the ambitions to build sustainably, and there needs to be tightening and tougher regulation nationally through BBR so that the municipalities do not feel forced to set these requirements or "desires".

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid. / The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.

Frågan kring hållbar dagvattenhantering har fått allt större uppmärksamhet i och med de pågående klimatförändringarna. Genom att implementera dagvattenlösningar i urbana miljöer som efterliknar naturens kretslopp kan kraftiga regn fördröjas vilket avlastar ledningsnätet. Detta främjar en hållbar stadsutveckling, som idag har blivit ett allt större krav. Studiens syfte avser att lyfta kunskapsläget kring användandet av växtbäddar avsedda för dagvattenhantering i det nordiska klimatet. Detta genom att undersöka vilka faktorer som bör beaktas vid utformning av växtbäddar för att de ska fungera optimalt, samt maximera livslängden med hänsyn till ett kallt klimat. Undersökningen tar även reda på vilka åtgärder som krävs för att underhålla en sådan anläggning samt vilka kostnader detta medför. Studiens frågeställningar besvaras genom intervjuer som riktades till beställare och projektörer av växtbäddar. Detta för att skapa en uppfattning kring hur utformningen sker samt vilka underhållsinsatser som vidtas. En enkätundersökning genomfördes som var riktad till kommuner för att undersöka hur väl de upplever att arbetet med växtbäddar fungerar inom deras organisation. Studien utfördes genom att först genomföra en litteraturstudie som lade grunden till rapportens teori, för att sedan kunna utforma intervju och enkätfrågor. För att skapa en uppfattning kring kostnaderna utfördes en dokumentinsamling från kommuner för att klargöra kostnadernas storlek. Studiens resultat påvisar att växtbäddar har bra förutsättningar i det nordiska klimatet samt att det anses finnas en god kunskapsnivå kring hur anläggningarna ska utformas och skötas. Detta gäller både projektörer och beställare av anläggningarna. De fel som uppstår i anläggningsskedet tycks främst grunda sig i den stora variationen av material som växtbäddarnas uppbyggnad består av. Därtill att entreprenören saknar kunskap i hur anläggningen senare ska fungera, då denna typ av anläggning skiljer sig från hur konventionella dagvattenanläggningar anläggs. I utformnings och driftskedet är utmaningarna kopplade till faktorer som ansvarsfördelning då det är ett flertal inblandade aktörer i både projekterings och driftskedet. Den faktor som främst styr kostnaden är kopplad till de material som används i uppbyggnaden av växtbädden. / The issue of sustainable stormwater management has received increasing attention with the ongoing climate change. By implementing stormwater solutions in urban environments that mimic nature heavy rainfall can be delayed, which relieves the conventional stormwater pipeline network. This promotes sustainable urban development, which today has become an increasing requirement. The purpose of the study is to raise the state of knowledge about the use of bioretention system intended for stormwater management in the Nordic climate. This is done by examining which factors should be taken into account when designing bioretention system in order to function optimally and maximize the lifespan with regard to a cold climate. The study also finds out what measures are required to maintain such a facility and what costs this entails. The study's questions are answered through interviews aimed at clients and designers of bioretention systems. The purpose is to create an understanding of how the design takes place and what maintenance efforts are taken. A survey was conducted which was aimed at municipalities to investigate how well they feel that the work with bioretention system works within their organization. The study was carried out by first conducting a literature study that laid the foundation for the report's theory, in order to then be able to design interview and survey questions. To create an understanding of the costs, a document collection from municipalities was carried out to clarify the size of the costs. The results of the study show that bioretention systems can sustain in the Nordic climate and that it is considered that there is a good level of knowledge about how the facilities should be designed and maintained. This applies to both designers and clients of the facilities. The errors that occur during the construction phase seem to be mainly based on the large variety of materials that make up the bioretention systems. In addition, the contractor lacks knowledge of how the facility will later function, as this type of facility differs from how conventional stormwater facilities are constructed. In the design and operational phase, the challenges are linked to factors such as the division of responsibilities as there are a number of actors involved in both the design and operational phases. The factor that primarily controls the cost is linked to the materials used in the construction. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Runtom i världen finns många modeller, mål och visioner för en hållbar utveckling, och många av dessa kan kopplas till jordbruk. Livsmedelsproduktion är en av de viktigaste industrierna vi har och är även källan till en stor del av utsläpp, färskvattenanvändning, övergödning och annan problematik kring miljö, ekonomi, levnadsvillkor och mycket mer. För att säkra en hållbar utveckling för samhället i stort är alltså produktionen av mat en viktig pusselbit, men utvecklingen de senaste hundra åren har gått mot en intensifiering, globalisering och mekanisering av jordbruket utan dess like. Som en motreaktion på detta har flera alternativa livsmedelssystem utvecklats med olika skalor, utgångspunkter och resultat. Ett av dessa system är konceptet Community Supported Agriculture (CSA), eller andelsjordbruk som det kallas på svenska. Konceptet utvecklades redan på 60-talet i Europa och Japan och kom till USA på 80-talet där det sedan dess har expanderat enormt, men i Sverige är det fortfarande relativt nytt och kunskapen kring andelsjordbruk är liten. De flesta av det 50-tal CSA-gårdar som finns i landet har tillkommit de senaste åren och för konsumenter, lagstiftare och jordbrukare finns ännu inte det forskningsunderlag som krävs för att fatta beslut kring och släppa fram utvecklingen av konceptet. Detta arbete ämnar att lyfta fram de sätt som CSA-modellen kan bidra till en hållbar utveckling. Detta genom att genomföra en litteraturstudie om modellen och hållbara livsmedelssystem i allmänhet och sedan koppla resultaten till de uppsatta målen för hållbar utveckling som finns på global, nationell och lokal nivå. Från resultaten görs även jämförelser med en fallstudie-referens, CSA-gården Under Tallarna i Södertälje. Resultaten indikerar att CSA har mycket att bidra med i flera aspekter av hållbar utveckling. Utöver hållbar produktion av livsmedel finns det nyttor bland annat inom hälsa, ekonomi, utveckling av landsbygd, lokalsamhällen och kultur. För att uppnå de satta hållbarhetsmålen krävs en omställning av livsmedelssystemet och det konventionella jordbruket i dess kärna. Resultatet av studien visar att CSA-konceptet, med stöd från intressenter i och kring livsmedelssystemet, har potential att möjliggöra en sådan omställning. / Around the world there are many models, goals and visions for sustainable development, and many of these can be linked to agriculture. Food is vital for humans and thus food production is one of the most important industries we have. It is also the source of a large part of emissions, fresh water use, eutrophication and other problems concerning the environment, economy, living conditions and much more. Thus, to ensure sustainable development for society as a whole, sustainable food systems are an important piece of the puzzle, but the development over the past hundred years has gone towards an intensification, globalization and mechanization of agriculture like never before. As a response to this, several alternative food systems have been developed with different scales, starting points and results. One of these systems is the concept of Community Supported Agriculture (CSA) (Swe. Andelsjordbruk). The concept was developed in the 1960s in Europe and Japan and came to the USA in the 80s where since then the number of CSA-farms has increased to thousands, but in Sweden it is still relatively new and the knowledge about this form of cooperative agriculture is small. Most of the 50 or so CSA farms in the country have started in recent years and for consumers, legislators, and farmers, the research that has been done in other countries has yet to be done in Sweden in order to allow them to make decisions and open up for further development of the concept. This work aims to highlight the ways in which the CSA model can contribute to sustainable development. This is done by conducting a literature study of the model and sustainable food systems in general and then linking the results to the set goals for sustainable development that exist at global, national and local level. Aswell as comparing to a case study reference, a CSA-farm in Södertälje called Under Tallarna. The results indicate that CSA has much to contribute in several aspects of sustainable development. In addition to sustainable production of food, there are benefits, for example, in health, economy, development of rural areas, local communities, and culture. Achieving the set sustainability goals requires a transformation of the current food system and the conventional agriculture at its core. The result of the study shows that the CSA concept, with the support of stakeholders throughout the food system, has the potential to facilitate such a transition.

Föreliggande studie undersökte sambanden mellan chefers arbetskrav (logikkonflikter, buffertfunktion), resurser i arbetet (resursbalans, stödjande ledning) samt personliga resurser (självmedkänsla, gränssättning) och upplevd konflikt arbete-privatliv. Data insamlade från 1 817 chefer analyserades med bivariata korrelationer och viktad regressionsanalys. Resultaten påvisade signifikanta positiva samband mellan samtliga arbetskrav och konflikt arbete-privatliv samt signifikanta negativa samband mellan samtliga både arbetsresurser och personliga resurser och konflikt arbete-privatliv. Inga signifikanta interaktionseffekter återfanns för några arbetskrav eller resurser i arbetet och konflikt arbete-privatliv, och inte heller för självmedkänsla-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Signifikanta negativa interaktionseffekter återfanns för både självmedkänsla och gränssättning i relation till logikkonflikter och konflikt arbete-privatliv, samt gränssättning-buffertfunktion och konflikt arbete-privatliv. Studien bidrar till ny kunskap gällande betydelsen av chefers personliga resurser för minskad konflikt arbete-privatliv.

Det finns flera motiv till varför fastighetsutvecklare väljer att riva befintliga byggnader i storstäder. Marktillgången i storstäder som Stockholm är begränsad och fastighetsutvecklare vill kunna erbjuda en modern standard som uppfyller de ökade krav och förväntningar hyresgäster ställer. Fastighetsägare kan därför vilja riva sina äldre fastigheter för att kunna projektera nya mer anpassade byggnader. Samtidigt står byggsektorn för en stor del av allt avfall och alla utsläpp i Sverige. Om det går att minska byggsektorns totala genererade avfall genom att återbruka den redan byggda miljön kan stora mängder utsläpp undvikas. Det finns dock lite dokumenterad kunskap om återbruk vid fastighetsutveckling där fokus är återbruk av fastighetens befintlig(a) byggnad(er), med syfte att ta tillvara och återanvända så mycket som möjligt av det "på plats redan befintliga". Syftet med studien är att bidra till den samlade kunskapen om återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader. Med fokus på byggnadstekniska samt arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter är målet att undersöka vilka utmaningar som finns med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader från 1900-talet i Stockholms innerstad, samt diskutera hur utmaningar kan hanteras. För att uppnå examensarbetets mål har litteraturstudier kombinerats med intervjuer. En inledande litteraturstudie genomfördes som berörde rivning och återbruk på en övergripande nivå. Den inledande litteraturstudien låg som grund för intervjustudien. Intervjuer genomfördes med 11 respondenter från olika yrkesroller. Respondenterna bestod av fyra konstruktörer, en fastighetsutvecklare, en bebyggelseantikvarie, två hållbarhets konsulter, en VVS-konsult och två arkitekter där en jobbade som handläggande arkitekt och en arbetade som tillgänglighetskonsult. Utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning som frekvent uppkom under intervjuerna analyserades och kategoriserades in i olika områden. Dessa områden var Energi och miljö, Installationer, Konstruktion, Låga våningshöjder, Fönster och ljusinsläpp, Attraktivitet och flexibilitet samt Kulturhistoriska värden. När utmaningar var kategoriserade i tidigare nämnda områden genomfördes en fördjupad litteraturstudie anpassad efter utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ tillrivning inom dessa områden. Baserat på genomförda intervjuer och studerad litteratur ansågs tre områden vara särskilt utmanande, Låga våningshöjder, Installationer samt Kulturhistoriska värden. Låga våningshöjder var utmanande eftersom det styrs av den befintliga stommen som kan vara svår att justera. Nya lagkrav och människors välmående är viktigt att tänka på där låg våningshöjd motsäger de båda faktorerna. Installationer var utmanande eftersom dagens krav på luftflöde är högre jämfört med förr. Schakt och kanaler behöver expanderas för att anpassas till dagens luftflöden vilket är svårt att få plats med i befintliga byggnader. Installationer har en tydlig koppling till låga våningshöjder eftersom expandering av kanalers dimensioner kräver mer yta mellan bjälklag och innertak. Dagens luftflöden kan dock uppnås genom att byta befintliga system eller utöka antalet fläktrum vilket kan minska påverkan på våningshöjderna. Kulturhistoriska värden utmanade återbruk av byggnader eftersom värden sitter i detaljer som fönster, värme- och ventilationssystem vilket alla är komponenter som kan behöva bytas ut när man ska återbruka en befintlig byggnad. Bevarande av kulturhistoriska värden kan vara svårt att kombinera med ändringar som förbättrar energiprestanda. Bevarande av kulturhistoriska värden hanteras bäst genom att samarbeta med antikvarier tidigt i processen och genomföra varsamma ändringar. Från intervjuer och litteratur framkom att utmaningar inom de resterande områdena var enklare att hantera. Utmaningar inom Energi och miljö var att hantera material och hög energianvändning. Utmaningar inom konstruktion gällde utökade laster vid påbyggnation, vilket kunde hanteras med förstärkning som innebar en stor ekonomisk kostnad. Fönster och ljusinsläpp utmanade återbruk av befintliga byggnader om fönster inte var tillräckligt isolerade eller så små att det blev dåligt ljusinsläpp. Det kunde hanteras genom fönsterbyten eller öppning av fasad, vilket blir kostsamt. Attraktivitet och flexibilitet var utmanande eftersom det finns höga förväntningar från hyresgäster och höga ambitioner hos fastighetsägare för byggnader centralt i storstäder. Fastigheter är anpassade efter specifika behov och därför svåra att förändra efter nya behov genom ombyggnation. Förväntningar kan hanteras genom att fler personer blir informerade om återbruk och att det blir något attraktivt med att nyttja återbrukade byggnader i stället för nyproducerade. Vid nyproduktion av fastigheter kan det vara viktigt att anpassa byggnaderna för att öka möjligheterna till framtida återbruk, till exempel genom för att skapa större flexibilitet i byggnaderna. En samlad slutsats från examensarbetet är att utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning utifrån arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska aspekter i flera fall är inbördes relaterade. Samspelet är viktigt att beakta för att hantering av en åtgärd inte ska riskera att generera konsekvenser i form av nya utmaningar. Examensarbetet föreslår därför att frågan om återbruk som alternativ till rivning måste adresseras med avseende på hur utmaningar utifrån olika aspekter samspelar och därmed bäst kan hanteras. De arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska utmaningar som är svårast att hantera är de som starkt motiverar rivning, baseras på byggnadens delar som är fundamentala, är kopplade mellan varandra, motsäger varandra och utmanar varandra. / There are several reasons why property developers choose to demolish existing buildings in large cities. Land availability in large cities such as Stockholm is limited thus property developers want to be able to offer a modern standard that meets the increased requirements and expectations of tenants. Property owners may therefore want to demolish their older properties in order to be able to design new, more adapted buildings. At the same time, the construction sector accounts for a large part of all waste and all emissions in Sweden. If it is possible to reduce the construction sector's total generated waste by reusing the already built environment, large amounts of emissions can be avoided. However, there is little documented knowledge about reuse in property development where the focus is on reuse of the property's existing building(s), with the aim of utilizing and reusing as much as possible of the "already existing on site". The purpose of the study is to contribute to the overall knowledge about the reuse of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings. With a focus on construction as well as architectural and cultural-historical aspects, the goal is to investigate what challenges exist with the renewal of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings from the 20th century in Stockholm's inner city and discuss how challenges can be managed. To achieve the goals of the study, literature studies have been combined with interviews. An initial literature study was conducted about demolition and renewal at an overall level. The initial literature study was the basis for the interview study. Interviews were conducted with 11 respondents from different professional roles. The respondents consisted of four constructors, a property developer, a building antiquarian, two sustainability consultants, a plumbing consultant and two architects, one of whom worked as an administrative architect, and one worked as an accessibility consultant. Challenges with the reuse of existing buildings as alternatives to demolition that frequently arose during the interviews were analyzed and categorized into different areas. These areas were Energy and Environment, Installations, Construction, Low floor heights, Windows and light entry, Attractiveness and flexibility as well as Cultural-historical values. When challenges were categorized in the previously mentioned areas, an in-depth literature study was carried out adapted to challenges with the reuse of existing buildings as an alternative demolition in these areas. Based on conducted interviews and studied literature, three areas were particularly challenging, Low floor heights, Installations and Cultural-historical values. Low floor heights were challenging as it is controlled by the existing frame which can be difficult to adjust. New legal requirements and people's well-being are important to keep in mind where low floor height contradicts both factors. Installations were challenging because today's requirements for air flow are higher than before. Shafts and ducts need to be expanded to adapt to today's air flows, which is difficult to fit in existing buildings. Installations have a clear connection to low floor heights because expansion of duct dimensions requires more space between floors and ceilings. Today's demands of air flows can, however, be achieved by replacing existing systems or increasing the number of ventilation rooms, which can reduce the impact on floor heights. Cultural-historical values ​​challenged the recycling of buildings because the values ​​can be found in details such as windows, heating and ventilation systems, all of which are components that may need to be replaced when reusing an existing building. Preservation of cultural-historical values ​​can be difficult to combine with changes that improve energy performance. Preservation of cultural-historical values ​​is best handled by collaborating with antiquarians early in the process and implementing careful changes. Interviews and literature showed that challenges in the remaining areas were easier to handle. Challenges in Energy and environment were handling materials and high energy use. Challenges in construction concerned increased loads, which could be handled with reinforcement, which entailed a large financial cost. Windows and daylight challenged the reuse of existing buildings if windows were not insulated enough or so small that there was poor light entry. It could be handled by replacing windows or opening the facade, which becomes costly. Attractiveness and flexibility were challenging because there are high expectations from tenants and high ambitions among property owners for buildings in central cities. Properties are adapted to specific needs and therefore difficult to change according to new needs through redevelopment. Expectations can be managed by more people being informed about recycling and that it becomes somewhat attractive to use recycled buildings instead of newly produced ones. In the case of new construction of properties, it may be important to adapt the buildings for reuse, for example by creating greater flexibility in the buildings. An overall conclusion from the study is that challenges with reuse of existing buildings as an alternative to demolition based on architectural, cultural-historical and constructional aspects are in several cases correlated. The interaction is important to consider so that the handling of a challenge does not risk generating consequences in the form of new challenges. The thesis therefore suggests that the issue of recycling as an alternative to demolition must be addressed regarding how challenges based on different aspects interact and thus can best be handled. The architectural, cultural-historical and construction challenges that are most difficult to deal with are those that strongly motivate demolition, based on the parts of the building that are fundamental, are connected to each other, contradict each other and challenge each other.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.