Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Within the commercial aviation industry, with its ever increasing global carbon footprint rising with consumer demand, the need for more sustainable forms of aviation has become more necessary than ever. With growing demands for emission reductions and better energy management practices across all industries in initiatives such as the Paris Agreement, there has never been a more pressing time to explore the existing and potential pathways towards more sustainable forms of aviation. While there are many new and innovative technologies aiming to reduce commercial aviation’s impact on the environment, there are other important aspects to consider, inherent to the commercial aviation industry. Key to the successful adoption and wide-spread usage of sustainable aviation technology is the consideration of passengers, their perspectives and perceptions of the industry in its current state, and their knowledge and opinions of these various new technologies. In order to contribute to this consideration of passengers and their importance, this thesis aims to investigate their perspectives on the industry and its sustainable transition, explore their perceptions of the environmental impact of air travel, as well as uncover how much passengers are willing to pay to support the incorporation of sustainable aviation fuels to reduce carbon emissions in the industry. To do this, a two-pronged approach was used, which combined a quantitative passenger survey along with qualitative interviews to collect data from a diverse group of respondents in Sweden. Applying Rogers’ theory on Diffusion of Innovation, this study investigates passenger perceptions, attitudes, levels of knowledge and trust, and willingness to pay to reduce their carbon emissions. The study also seeks to gain insights into and make sense of the different factors and barriers affecting the adoption rates of sustainable aviation fuels (SAF) amongst passengers, and identify the characteristics of innovative passengers and early adopters. The results of this study showed that the current use of SAF, such as biofuels, amongst the population is still relatively early on in its adoption phase. However, the future looks bright for the future of sustainable aviation - at least from a passenger perspective. The actual amount passengers were willing to pay for reducing CO2 emissions was significant, and tools such as the Fly Green Fund can be of great help in providing a platform for passengers to minimize their carbon footprint when flying. / Inom den kommersiella flygindustrin med dess ständigt ökande globala koldioxidavtryck, som stiger med konsumenternas efterfrågan, har behovet av mer hållbara former av flygtransport blivit mer nödvändigt än någonsin tidigare. Med växande krav på utsläppsminskningar och bättre energihanteringsmetoder inom alla branscher, i initiativ såsom Parisavtalet, har det aldrig varit viktigare att utforska de befintliga och potentiella vägarna mot mer hållbara former av flygtransport. Samtidigt som det finns många nya och innovativa tekniker vars syfte är att minska kommersiell flygindustris påverkan på miljön finns det även andra aspekter, fundamentala för den kommersiella flygindustrin, att ta hänsyn till. En utbredd användning av hållbar flygteknik kräver hänsyn till passagerare, deras perspektiv och uppfattningar om branschen i dess nuvarande tillstånd, samt deras kunskap och åsikter om dessa olika nya teknologier. För att bidra till dessa övriga aspekter ämnar denna uppsats undersöka flygpassagerares perspektiv på branschen och dess hållbarhetstransformation, utforska deras uppfattningar om flygresors miljöpåverkan, samt även undersöka hur mycket passagerare är villiga att betala för att stödja införandet av hållbara flygbränslen för att minska koldioxidutsläppen i industrin. För att genomföra detta användes ett tvådelat tillvägagångssätt som kombinerade en kvantitativ passagerarundersökning baserat på en enkät, med kvalitativa intervjuer för att samla in data från en heterogen grupp av respondenter i Sverige. Passagerarenkäten distribuerades till både passagerare på väg till en flygplats, samt till studenter och anställda på Kungliga Tekniska Högskolan. Genom att med hjälp av Roger’s theory on Diffusion of Innovation analysera passagerarnas uppfattningar, attityder, kunskapsnivåer och förtroende, samt betalningsvilja, försöker denna studie skapa insikt och förståelse kring de olika faktorer och barriärer som påverkar graden av adoption av hållbara flygbränslen (Sustainable Aviation Fuels, SAF) bland passagerare, samt identifiera karaktäristika hos innovativa passagerare (innovators) och tidiga användare (early adopters). Denna studies resultat visade att den nuvarande användningen av SAF bland befolkningen fortfarande är i en relativt tidig fas av adopitonsprocessen. Framtiden ser dock ljus up för hållbarhet inom flygbranschen, åtminstone ur ett passagerar-perspektiv. Det faktiska beloppet som passagerare var villiga att betala för att minska CO2 utsläppen var betydande, och verktyg som Fly Green Fund kan vara till stor hjälp för passagerare genom att förse dem med en platform för att minimera sina koldioxidavtryck när de flyger.

The construction sector today accounts for a big part of the totalamount of waste in Sweden and we need to save the earth’srecourses. To save our resources when processing waste it is best tofollow the waste ladder. It’s very important for all of our sake thatwe handle the waste properly. In the summer of 2020 new lawswere applied to ensure that construction waste is being handled ina proper way. For this study the waste disposal management of aspecific company was studied to see how their current work withwaste disposal and what improvements can be made. By usingliterature study, qualitative interviews, quantitative survey, ocularinspection and document analysis a result has been formed. Theresult that can be seen in this study is that the company in questionis following the requirements for waste disposals but there areroom for improvements. The conclusion from this study is that theleadership and employees in the company is in need of betterknowledge on how to properly manage the waste from theconstruction sites. / Byggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totalaavfallsmängd och vi behöver spara på jordens resurser. För attspara på resurserna är det viktigt att bearbeta avfallet på bästa sättutifrån avfallstrappan. Det är viktigt att avfall hanteras på rätt sättbåde för miljön och människors skull. För att bygg- ochrivningsavfall ska hanteras på bästa sätt trädde sommaren 2020nya lagar kring avfallshantering i kraft. I studien har ett företagsarbete med avfallshantering studerats med syfte att se hur manarbetar med avfallshantering samt att hitta förbättringsmöjligheterför företaget. Genom litteraturstudie, kvalitativa intervjuer,kvantitativ enkät, okulär besiktning och dokumentanalys harstudiens resultat tagits fram. Resultatet som framkommer är attföretaget följer de krav som ställs på dem men att det finnsförbättringsmöjligheter. Slutsatsen är att företaget behöver arbetamer med att utbilda både arbetsledningen och yrkesarbetarna ivilka lagar och krav som ställs på avfallshanteringen vidbyggprojekt. / <p>2023-06-26</p>

Clear-cut logging is the most widely practised forestry method in Sweden. This often conflicts with nature conservation and leads to issues where economic interests are pitted against ecological values. Bryophytes are a group of organisms commonly used as indicators of change in the environment, and several species of this group are also used as tools for assessing conservation values in the habitats they occur in. These are termed indicator or signal species, as they demand certain prerequisites regarding for example climate or substrate that are characteristic for the specific habitat type. In this thesis, the effects of clear-cut logging on five Red-Listed bryophyte species specialised in old-growth forests were tested, to see if they can survive such an intervention. This was done in ArcGIS, by overlaying layers containing 13 years of species observations from Artportalen.se and spatio-temporally matched clear-cut areas from the Swedish Forest Agency. There were 229 logged areas containing a total of 401 observations of the selected bryophyte species, of which 25 were found post-logging. Additionally, 64 % of the post-logged findings were located within a 10 m buffer strip along the edge of the logged areas. The results provide strong evidence that clear-cut logging does impact these species negatively. At the same time the data suggest that developing adequate mitigation measures, for example retention patches along the edges, and evaluating those already in use, can help these species to some extent, by mitigating the negative impact. This is the most important implication from this study, because forestry will continue to be a necessary contribution to the ongoing transition towards a fossil free society. Therefore, the practice needs to shift towards a more biodiversity-friendly management, where alternative forestry methods that are less destructive, are promoted and used to a wider extent. Furthermore, the weight of these species as indicators of high conservation value for the habitats they grow in requires special caution when planning for logging such areas. Otherwise, there is risk of losing species to regional extinction, with specialist species like the ones in this study being of greatest concern. / Den vanligast förekommande skogsbruksmetoden i Sverige är idag trakthyggesbruket. Denna metod är inte alltid kompatibel med naturvårdsintressen och leder ofta till konflikter mellan ekonomiska och ekologiska värden. En organismgrupp som ofta används som indikatorer på förändringar i naturmiljön är mossor. Flertalet mossarter är dessutom så kallade signalarter, vilket betyder att de kan användas som ett mått på naturvärden i den biotop de förekommer i, då de har artspecifika krav på särskilda förutsättningar, som till exempel klimat och substrat. I den här studien testades därför hur slutavverkning påverkar fem Rödlistade mossarter strikt knutna till äldre kontinuitetsskogar. Syftet var att undersöka om de överhuvudtaget kan överleva ett sådant ingrepp. Detta utfördes genom att analysera rumsligt matchade geodatalager i ArcGIS, innehållande 13 års artobservationer från Artportalen.se samt utförda avverkningar från Skogsstyrelsen. Det fanns 229 avverkade områden med totalt 401 artobservationer, varav 25 var funna efter utförd avverkning. Av dessa 25 fynd var 64 % observerade inom en 10 m bred buffertzon utmed det avverkade områdets kant. Resultaten visar tydligt att slutavverkning påverkar dessa arter negativt, men pekar samtidigt på att utvecklingen av lämpliga metoder för naturvårdshänsyn (till exempel hänsynsytor längs med avverkningsområdenas kantzoner) och utvärdering av de metoder som redan används kan mildra problemet. Detta är därmed den viktigaste slutsatsen från denna studie, då skogsnäringen även fortsättningsvis kommer att vara ett viktigt bidrag till den pågående gröna omställningen och det är därför nödvändigt att främja även andra, mindre destruktiva, skogsbruksmetoder för att bibehålla och stärka ekologiska värden, som biodiversitet. Dessutom bör de här arternas värde som signalarter väga tungt vid planering av avverkning i dessa områden, då de ju visar att habitaten har höga naturvårdsvärden. Annars är det risk att vissa arter dör ut, i synnerhet sådana arter som är specialiserade på de miljöer som är mål för exploatering.

I takt med nya förhållningsätt och organisatoriska krav, förväntas ett ansvarstagande av organisationer gällande den hållbara utvecklingen. Nya idéer uppstår, översätts och fastställs inom det organisatoriska sammanhanget för att upprätthålla ett hållbarhetsarbete. Som effekt av organisatoriska ökade krav har ledarskapsidén: hållbart ledarskap (HL) formats och bearbetats fram. Organisationers strävan efter ledarskapsidén syftar till möjligheten att öka kvalité, standard och värde i organisationen, samt kvaliteten för övriga intressenter. Idén har sedan tolkas av institutioner för att översättas i organisationer, med grund i att stödja hållbarhetsvärderingar på individ-, organisations- samt på social nivå. Denna uppsats har genomfört en fallstudie för att undersöka översättningen av hållbart ledarskap inom ett logistikbolag, och vad hållbart ledarskap innebär för medarbetare och chefer. Syftet med studien är att undersöka ledare samt medarbetares översättning av ledarskapsidén, inom en organisation som utger sig för att bedriva ett hållbart ledarskap. Studien utgår från en kvalitativ metod med en tolkande ansats för att skapa en förståelse för ledarskapsidén. Detta görs med hjälp av översättningsperspektiv som ligger till grund för studiens metodologiska utgångspunkt. Slutresultatet visar att organisationens översättning stämmer överens med medarbetarnas tolkning av hur ledarskapsidén ska gestaltas. Utförandet av hållbart ledarskap i praktiken stämmer inte överres med hur medarbetarna uppfattar samt tolkar ledarskapsidén och förhållningsätt till hållbarhet. För att resursanvändningen ska nå sin fulla potential, behöver utnyttjande av utbildningar ses över. Sammanfattningsvis är det avgörande att täppa till luckan mellan anställdas uppfattning och organisationens översättning av hållbart ledarskap för ett framgångsrikt genomförande av hållbara metoder. Genom att prioritera tydlig kommunikation, utbildning, medarbetarengagemang och en samarbetskultur, kan organisationer säkerställa att anställda förstår och omfamnar hållbart ledarskap, vilket leder till en mer hållbar och engagerad arbetsstyrka. / In step with new approaches and organizational requirements, an acceptance of responsibility by organizations regarding sustainable development is expected, new ideas arise, are translated and determined within the organizational context in order to maintain sustainability work. As an effect of increased organizational demands, the leadership idea: sustainable leadership has been shaped and developed. Organizations' pursuit of the leadership idea aims at the possibility of increasing quality, the standard and value in the organization and the quality for other stakeholders. The idea has then been interpreted by institutions to be translated into organizations, based on supporting sustainability values at the individual, organizational and social level. This paper has conducted a case study to investigate the translation of sustainable leadership within a logistics company, and what sustainable leadership means for employees and managers. The purpose of the study is to investigate leaders and employees' translation of the leadership idea, within an organization that purports to pursue sustainable leadership. The study is based on a qualitative method with an interpretive approach to create an understanding of the idea of leadership. This is done with the help of the translation perspective which forms the basis of the study's methodological starting point.  The end result shows that the organization's translation matches the employees' interpretation of how the leadership idea should be shaped. The implementation of sustainable leadership in practice does not completely match how the employees perceive and interpret the leadership idea and approach to sustainability. In order for the use of resources to reach its full potential, the utilization of training needs to be reviewed. In conclusion, closing the gap between employee perception and the organization's translation of sustainable leadership is critical to the successful implementation of sustainable practices. By prioritizing clear communication, training, employee engagement and a collaborative culture, organizations can ensure employees understand and embrace sustainable leadership, leading to a more sustainable and engaged workforce.

Den svenska marknaden för offentliga upphandlingar estimeras vara värd 782 miljarder kronor per år. Då offentlig upphandling har en betydande roll gällande arbetet för hållbar utveckling är det fundamentalt att sätta högre krav på utvärderingsprocessen av anbud. Bygg och fastighet är en sektor som står för stor klimatpåverkan vilket ger god grund till att utveckla hållbarhetskriterier i byggupphandlingar då upphandlarens främsta utvärderingskriterium i dagsläget är pris. Studiens syfte var att öka kunskapen om användande av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar genom att besvara följande frågeställningar:  FF1: Hur kan val och formulering av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF2: Hur vanligt förekommande är social och miljömässig hållbarhet som urvalskriterium vid offentliga byggupphandlingar? FF3: Hur kan köpbeslutsgruppens påverkan på val och formulering av hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF4: Vad finns det för drivande respektive hindrande faktorer i att utvärdera på sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar? Denna studies metod bestod av deduktiv kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder. Genom litteraturstudien skapades ett teoretiskt ramverk som stod till grund för datainsamlingen. Datainsamlingen bestod av en arkiv- och dokumentforskning där 181 upphandlingar granskades samt sex fallstudier med kvalitativa intervjuer. Data har sedan analyserats med hjälp utan Within-Case och Cross-Case analys.  Resultatet från arkiv- och dokumentforskningen visade att endast 17 av de 181 granskade upphandlingar hade utvärderats på ställda hållbarhetskrav vilket motsvarar en andel på cirka 9,4 procent. Kvalificeringskrav som miljöledningssystem är vanligt förekommande men inte tillräckligt för att uppnå miljömålen, för det krävs även hållbara tilldelningskriterier vilket det råder brist på idag. Respondenterna från samtliga intervjuer bekräftade att det brister i utvärderingen av hållbarhet i dagens upphandlingar. Rädsla och kunskapsbrist var vanliga barriärer för hållbara upphandlingar samt att upphandlarens akademiska bakgrund kan påverka köpprocessen. Resultaten visade även att samarbete mellan parter var nödvändigt för att sprida kunskap och inspirera varandra att jobba mot en mer hållbar framtid. Det krävs även en tydlig process för hur det går att undersöka och utvärdera på hållbarhetskriterier. / The Swedish market for public procurement is estimated to be worth SEK 782 billion per year. As public procurement has a significant role in the work for sustainable development, it is fundamental to place higher demands on the evaluation process of tenders. Construction and real estate is a sector that is responsible for a large climate impact, which provides good reasoning for further developing sustainability criterias in construction procurements, as the procurer's main evaluation criteria currently is price. The purpose of this study was to increase the knowledge about the use of social and environmental sustainability criteria in public construction procurements by answering the following research questions: Q1: How can the choice and formulation of  social and environmental sustainability criteria in public construction procurements be described? Q2: How common is  social and environmental sustainability as a selection criterion in public construction procurement? Q3: How can the purchasing decision group's impact on the selection and formulation of sustainability criteria in public construction procurements be described? Q4: What are the driving and hindering factors in evaluating social and environmental sustainability criteria in public construction procurement? The method of this study consisted of a deductive qualitative approach with elements of quantitative methods. The literature study created a theoretical framework that formed the basis for data collection. The data collection consisted of an archive and document research where 181 older procurements were examined and six case studies with qualitative interviews. Data were then analyzed using Within-Case and Cross-Case analysis. The results from archive and document research showed that only 17 of the 181 procurements examined had evaluated sustainability requirements, which corresponds to a share of approximately 9.4 percent. Qualification requirements such as environmental management systems are common but not sufficient to achieve the environmental goals, hence sustainable award criteria are required, which is lacking today. The respondents from all interviews confirmed that there was a lack of evaluation of sustainability in today's procurements. Fear and lack of knowledge were common barriers to sustainable procurement and that the procurer's academic background can affect the buying process. The results also showed that cooperation between parties was necessary to spread knowledge and inspire each other to work towards a more sustainable future. A clear process is also required for how it is possible to investigate and evaluate sustainability criteria.

Studien syftar till att studera och bidra med kunskap om vilka uppfattningar medarbetare har om hållbart medarbetarengagemang, och dess betydelse för att stanna i en kommunal verksamhet. Syftet preciseras genom två frågeställningar; Hur uppfattar medarbetare hållbart medarbetarengagemang i den studerade kommunala verksamheten? Vilka uppfattningar har medarbetare om förutsättningar som främjar deras engagemang att vilja stanna kvar i den kommunala verksamheten? Studien har en fenomenografisk forskningsansats där data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Resultatet visade att medarbetarengagemang uppfattades som ett viktigt fenomen i arbetet, som kan förstås utifrån medarbetarens inre och yttre förutsättningar. De inre förutsättningarna kan kopplas till medarbetarnas personliga vilja och till ett personligt ansvar. Yttre förutsättningar är aspekter som organisationer och chefer kan bidra med och tillhandahålla för att medarbetarnas engagemang ska bli hållbart. De yttre förutsättningarna som identifierades var arbetsrelationer, arbetsmiljö, lärande-, utveckling- och karriärmöjligheter samt arbetsuppgifter. / The study aims to study and contribute knowledge about what perceptions employees have about sustainable employee engagement, and its importance to stay in a municipal operation. The purpose is specified through two research questions; How do employees perceive sustainable employee engagement in the studied municipal operations? What perceptions do employees have about conditions that promote their commitment to wanting to stay in municipal operations? The study has a phenomenographic research approach where data has been collected through ten semi-structured interviews with employees within a municipal operation. The result showed that employee engagement was perceived as an important phenomenon in work, which can be understood based on the employee's internal and external conditions. The internal conditions can be linked to the personal will of the employees and to personal responsibility. External prerequisites are aspects that organizations and managers can contribute to and provide in order for employee engagement to be sustainable. The external conditions that were identified were work relations, work environment, learning, development and career opportunities, and work tasks.

Föreliggande examensarbete behandlar ett alternativt boende i form av camper van. En camper van är en skåpbil som byggs om för att kunna leva eller semestra i. Det finns idag flera olika grupper på sociala medier som diskuterar byggen och reser tillsammans med sina vans, vilket tyder på att intresset för byggandet av desamma är stort. Förslaget för examensarbetet uppkom efter att författaren själv byggde en camper van för att bo i under vintern 2019/2020. De tekniska detaljerna för det specifika bygget finns återgivet som designförslag 1 i rapporten. Ytterligare två designförslag finns att tillgå vilka behandlar en annan typ av inredning samt en skåpbil med mindre volym. De båda senare presenteras i form av layout med förslag kring designval. De tre designförslagen designades i 3D med hjälp av Autodesk Inventor. Arbetet började med den fysiska byggnationen av det första förslaget och avslutades med rapporten, därav fanns grundad information om funktionaliteten på designförslag 1. De två följande förslagen uppnåddes med hjälp av brainstorming samt screening och scoring för att få fram nya idéer. Det första förslaget var tänkt kunna vara ett hållbart boende för en till två personer under ett år i södra Sverige. Designförslag 2 var riktat till två vuxna och ett barn för boende under sommarsemestern. Det sista förslaget riktades mot en person som sporadiskt lever och jobbar i fält. För att samla information om isolering, kondens, konstruktion, värmekälla och elektricitet användes dels sociala medier, främst forum för övergriplig informationshantering. Kunskaper inom hållbarhet, konstruktion, CAD och ellära kunde användas från utbildningen för att bekräfta information samt för att komma med egna förslag. Designförslag 1 som behandlas i rapporten föreslår att hampafiber används till väggar och tak samt XPS-skivor i golvet som isoleringsmaterial. Teoretiskt ger detta en effektförlust på drygt 900 W med användning av 50 mm av vardera material. Pga effektförluster i skarvar valdes en 3 kW dieselvärmare för portabel värme samt ett 2 kW el-element för tillgång till el från det fasta nätet. Med två stycken 100 Ah AGM-batterier klarade camper vanen försörja ett dygnsbehov av el med normal förbrukning av dieselvärmare, laddare, takfläkt, kylskåp och lampor. Laddning av batterierna skedde via bilens generator, fasta elnätet samt 200 W solpaneler. Då examensarbetet främst behandlar teori ska det inte ses som en manual för ett bygge men väl som en inspiration för möjliga lösningar. Avsnittet som behandlar installation av elektricitet ska läsas med extra försiktighet då stora konsekvenser kan fås vid feldimensionering, konsultera alltid en expert. / Following thesis work has a take on alternative living in the form of a camper van. A camper van is a van with the interior rebuilt for the sake of living or vacation. Today there are numerous groups of people gathered on our social platforms where they discuss their builds and travel along with their vans. This indicates a big interest in the common population regarding these tiny moving houses. The proposition for the thesis developed during the build of a camper van for year-round living during the winter of 2019/2020 in Sweden, by the author of the thesis. The technical aspect of that specific build is available as the first design proposition. There are two additional design propositions where one treats the same volume and the other is smaller. The later two propositions are presented only as layouts. All three propositions were designed in 3D using Autodesk Inventor. The work started with the physical build of the first proposition and ended in this report, which made the functionality firmly grounded in the first proposition. The following two propositions were developed with tools such as brainstorming, screening and scoring. That is to be creative and think through each idea. The first proposition was made to support one to two persons in their daily living during one year in the southern parts of Sweden. The second proposition was made for holiday trips with a family of two adults and one child. In the last proposition focus was given on the lonely working person on the field, with an easy, comfortable bed and room for office products. The information regarding isolation, condensation, construction, source of heat and electricity was gathered in forums on social media. Tools from education such as Design For Environment, construction, CAD and electrical principles were used to further and deeper develop an understanding. Proposition 1 that is being treated in the report suggests hemp fiber and XPS as the isolation och choice. The theoretical loss of effect is 902 W using 50 mm of each isolation material. Loss of effect occurs in many other places, hence a 3 kW diesel heater is being used as a portable option and a stationary 2 kW electrical heater when connected to the grid. Two 100 Ah AGM-batteries are being used to power a normal 24 hours usage of heater, fan, chargers, refrigerator and lamps. To charge the batteries the generator of the car, the grid and 200 W solar panels were being used. The thesis work foremost treats theory and is not meant to be used as a manual for a camper van build. It is meant as an inspiration to show possible builds and solutions. Regarding electricity work it is mostly recommended to read the owners manual and always consult experts in the field.

The purpose of the study is to present a proposal of an evaluation model that can be used by organizations to measure individuals' development towards a sustainable working life. The study is supported by studies of the organization iManagement, which trains individuals in self-leadership on behalf of both national and international organizations. Those who are trained by iManagement are knowledge workers who, according to the organization, are expected to perform tasks at the right time and to the right quality. Data is collected through the DiVa database, interviews, observations and during participation in iManagement's training iWorkflow during the spring of 2022. Total Quality Management, the process-based system model and the improvement cycle PDSA are used to analyze data. The study shows that the improvement cycle PDSA and the self-evaluation tool Språngbrädan can be followed step by step, dimension by dimension. This contributes to a systematic improvement work with a clear focus on evaluation and improvement. A proposal of the evaluation model XC is presented, a model that can be used to measure the effect of implementing new working methods based on the aim of achieving a sustainable working life for the individuals in an organization which requires seeing the individual from a holistic perspective. The model The Sustainable Cornerstone is developed and shows how sustainability permeates the work with quality. The model is proposed to be tested in future studies. / Studien presenterar ett förslag på en utvärderingsmodell som kan användas av organisationer för att mäta individers utveckling mot ett hållbart arbetsliv. Organisationen iManagement utbildar kunskapsarbetare (tjänstemän) i självledarskap på uppdrag av både nationella och internationella organisationer vars medarbetare förväntas utföra arbetsuppgifter i rätt tid och till rätt kvalitet. Data samlas in genom databasen DiVa, intervjuer, observationer samt under deltagande i iManagements utbildning iWorkflow under våren 2022. Offensiv kvalitetsutveckling, den processbaserade systemmodellen samt förbättringscykeln PDSA används för att analysera data. Studien visar att förbättringscykeln PDSA och självutvärderingsverktyget Språngbrädan kan följas steg för steg, dimension för dimension. Detta bidrar till ett systematiskt förbättringsarbete med ett tydligt fokus på utvärdering och förbättring. Ett förslag på en ny utvärderingsmodell, XC, presenteras. Den kan användas för att mäta effekten av implementation av nya arbetssätt utifrån syftet att uppnå ett hållbart arbetsliv för individer i en organisation. Studien visar att begreppet hållbart arbetsliv kan definieras som individens självledarskap och goda självkänsla, att ha avsatt tid för reflektion och eftertanke samt att inte ha utsatts för ohälsosam stress. Detta innebär att organisationen ser individen utifrån en helhetssyn där denna är i behov av fysiska, sociala, existentiella och psykiska förutsättningar för att kunna uppnå ett hållbart arbetsliv. Slutligen visar studien på likheter mellan modellen Hörnstensmodellen för offensiv kvalitetsutveckling och neurovetenskapliga perspektiv inom ledarskap och förändringsledning. Modellen Den Hållbara Hörnstensmodellen arbetas fram och denna visar hur hållbarhet genomsyrar arbetet med kvalitet. Modellen föreslås att prövas i kommande studier.

Bakgrunden till denna studie är proposition 2020/21:144 som överlämnades till Sveriges riksdag den 18 mars 2021, där regeringen initierar en ny lagstiftning som förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Lagen medför en skyldighet för byggherrar att upprätta och registrera en klimatdeklaration för varje ny bygglovspliktig byggnad som uppförs, där mängden växthusgasutsläpp från byggskedet måste beräknas och redovisas för att byggnaden slutligen ska kunna tas i bruk. Studien har en fastighetsjuridisk utgångspunkt men behandlas ur ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv med syfte att undersöka lagens syfte, tillämpning och konsekvenser ur ett marknadsmässigt perspektiv, samt för att analysera korrelationen mellan lagkravets ikraftträdande och konsekvenser för enskilda branschaktörer av olika storlek. Studien utförs genom en kombination av tre vetenskapliga metodologier som tillsammans utgör ett empiriskt underlag för vidare analys. Studiens resultat visar på att lagens ikraftträdande kommer att medföra konsekvenser för samtliga aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen, och enskilda branschföretag kommer bli tvungna att implementera kostnadsdrivande anpassningsåtgärder för att uppfylla det nya lagkravet. Detta riskerar särskilt att orsaka problem för de aktörer som inte redan arbetar aktivt med klimatfrågan, och riskerar även särskilt att drabba mindre företag. Detta kan i sin tur orsaka ogynnsamma konkurrensförhållanden på en marknad influerad av oligopolliknande tendenser, vilket även kan medföra samhällsekonomiska effekter, exempelvis i form av stagnation på bostadsmarknaden. I kontrast till detta framhäver dock klimatkalkyler som integrerar ekonomiska och ekologiska nyttoeffekter att införandet av lagen om klimatdeklaration för byggnader på längre sikt kan anses utgöra en lönsam investering ur både ett företags- och samhällsekonomiskt perspektiv. / The background of this study is proposition 2020/21:144 which was submitted to the Swedish Parliament on March 18th 2021, where the government initiates a new law that is expected to enter into force on 1st of January 2022. The law entails an obligation for property developers to prepare and register a climate declaration for each new building subject to a building permit, where the carbon footprint from the construction must be calculated and reported in order to take the building into use. The study has a legal outset towards applicable law but is mainly treated from a business and socio-economic perspective in order to examine the law’s purpose, application and consequences from a corporate view, and to analyze the correlation between the legal requirements and consequences based on company size. The study is carried out through a combination of three scientific methodologies which together form an empirical basis for further analysis. The essence of the study shows that the new legal requirements will affect all different organisations within the construction and real estate industry, and will demand cost-driven adaptation measures to meet the new legal requirements. This is particularly likely to cause problems for those companies who have not already implemented an eco-friendly strategy for sustainability and climate awareness, and will also most likely particularly affect smaller companies in a negative way. This in turn can cause unfavorable conditions of competition in a market influenced by oligopol tendencies, with socio-economic effects, such as stagnation in the housing market, as a result. In contrast, climate calculations that integrate economic and ecological benefits emphasize that the introduction of the Climate Declaration Act for buildings in the longer term could be seen as a profitable investment from both a business and socio-economic perspective.