Den här studien genomfördes i samband med en fem veckor lång VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utsträckning förskoleklassbarn har förmåga att göra olika typer av kopplingar så kallade inferenser till text vid högläsningstillfällen i samband med boksamtal. Utifrån syftet uppkom frågeställningen: Hur gestaltades elevernas förmåga eller mindre goda förmåga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade särskilt svårt att få samtalet att flyta, och komma vidare från sin första ståndpunkt samt revidera sitt sätt att förstå en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del också höll med varandra och hade svårigheter att i samtalen hålla sig till det relevanta i boksamtalens innehåll. Slutligen tas boksamtalets lämplighet upp då studien visat på vissa pedagogiska dilemman. Detta medför att dess lämplighet kan diskuteras, speciellt då det gäller mindre barn, samt hur inferensträning eventuellt påverkar barns läsförståelse.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna. Undersökningen visar att tekniska hjälpmedel kan användas som komplement till högläsning.

No description available.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med högläsning i förskolan. För att få en inblick i arbetssätten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet högläsning, vad de ser för syfte med högläsning samt hur de upplever sitt arbete med högläsning. Resultatet visar att högläsningen är en vanligt förekommande aktivitet, som kan se väldigt olika ut, där de flesta av pedagogerna har planerade högläsningstillfällen men att högläsningen också sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfällen. Oavsett om högläsningen är planerad eller spontan högläsning så använder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer även pedagogers syn på val av litteratur där de även betonar vikten av att barnen får vara med att välja litteratur.   I diskussionen framhåller jag att samtliga informanter är eniga om att högläsningen fyller många funktioner, däribland barnets språkutveckling.

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull. De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling. Den visar också att barnen behöver ha en språklig grund när de börjar skolan. Därför måste pedagogerna använda ett varierat utbud som passar varje individ. Det empiriska materialet i min studie har insamlats genom att två olika förskolor har observerats och fyra pedagoger som arbetar där har intervjuats angående deras inställning till högläsning. Resultatet visar att samtliga pedagoger är eniga om att högläsningen kan gynna barns språkutveckling. Pedagogerna visade även goda kunskaper om varför de läser högt för barnen. Jag drar därför slutsatsen att högläsning har betydelse där jag utförde min studie. Kravet för att högläsningen ska vara meningsfull för barnen är dock att situationen kring högläsningen är lugn och koncentrerad.

Detta examensarbete handlar om vad varför högläsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar även om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden på förskolan samt vilket val av böcker som bör användas vid högläsningsstunderna. Den metod jag har använt mig av i examensarbetet är intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring högläsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring högläsningen. De tre olika yrkena är förskollärare, specialpedagog och bibliotekarie. En slutsats som kan dras av studien är att alla informanterna menar att högläsningen är viktig i förskolan och att man gärna bör läsa högt för barnen varje dag. Ett problem, som informanterna lyfte fram var att veta hur pedagogen skulle förhålla sig till högläsningen, dvs. om pedagogen bör tänka på något speciellt vid högläsningen. Examensarbetet har gett mig nya tankar och funderingar kring högläsningen. Jag anser att högläsningen ska tas på största allvar av både pedagogerna och barnen, då blir det ett gyllene tillfälle som gör att barnen utvecklar sig själva.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur högläsning och berättande sker på några förskolor samt hur berättelseböcker används. Syftet är också att undersöka vilken betydelse högläsningen har för förskolebarnen. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersöktvad sex pedagoger från olika förskolor anser att berättande samt högläsning ger barnen på förskolan.Genom mina intervjuer kom jag fram till att på förskolorna är högläsning och berättande en viktig del av verksamheten. Dessa stunder av berättande och läsande på förskolorna är någotsom sker mer eller mindre dagligen. Högläsning och berättande är något som stimulerar blandannat språket, intresset för ord, fantasin, skapandet och kommunikationen. Hur pedagogerna genomför lässtunden och kommunicerar med barnen är av stor betydelse för barnens framtida läsintresse och deras språkutveckling. Berättelseböcker finns tillgängliga för barnen och är något som flitigt används.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt. Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket.

Forskning visar att högläsning är viktig för barns språkutveckling, att barn genom högläsning får tillgång till fler ord, samt att högläsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna språket hos barn. Undersökningens syfte ärr att ta reda på hur ett antal förskollärare ser på betydelsen av högläsning för barn i förskolan, hur högläsningen ser ut i verksamheten, och hur högläsning påverkar barnens utveckling av språket.I intervjuerna användes den ostrukturerade intervjumetoden, där följdfrågor kan ställas till de intervjuade. Jag har valt att träffa förskollärarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor. Informanterna är mellan 24 och 50 år och har arbetat olika länge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollärarna ansåg att högläsning i den pedagogiska verksamheten kan användas som ett redskap för att främja barns språkutveckling, och alla de intervjuade förskollärarna visade tydligt att de ansåg det vara viktigt med högläsning för barn och deras språkutveckling. Högläsning kan ge barnen ett rikare ordförråd genom att ge barnen tillgång till orden, och det kan öka barns intresse för läsning och för skrivning. Detta framkom i de utförda intervjuerna, där förskollärarna betonat att det görs möjligt genom att samtala med barnen och genom att föra diskussioner tillsammans med barnen, om både text och bilder i boken som läses under högläsningsstunden. Genom granskning av litteratur visade det sig att en språkutveckling hos barn sker redan i tidig ålder, och att högläsning kan bidra till den utvecklingen, och att förskolan har en viktig roll där, att introducera barnen till läsning och skrivning genom högläsning. Resultatet överensstämde med denna forskning

Syftet med studien var att undersöka hur högläsning kan gå till på nio förskolor, hur förskollärarna på de förskolorna pratar om, förhåller sig till fenomenet högläsning och vad de ser för syfte med det, samt hur barns delaktighet och inflytande kan integreras i högläsningssituationerna. Studiens resultat är byggt på observationer av ett högläsningstillfälle på de berörda förskolorna samt intervjuer av nio förskollärare. Resultatet visar att när högläsning sker är det utan planering och reflektioner efteråt. Barnen ges sällan möjlighet till att vara delaktiga eller ha inflytande över högläsningen utan de ska vara passiva, tysta och lugna för att högläsningen ska ses som väl genomförd. Studiens slutsats var att förskollärarna inte kopplar högläsning på förskolan till fortsatt intresse för böcker.