The main focus of this study is to describe how, and for what reasons teachers use literature and fiction as a pedagogic tool. A qualitative study was made by interviewing four teachers about their language teaching. Working with fiction as a teaching-aid in school can in many ways be favorable to both teachers and pupils. In terms of children’s language development, research shows that using fiction as an educational tool can stimulate pupils’ well-being as well as their linguistic improvement. Furthermore, reading aloud to children creates opportunities in common learning experiences which can affect the group’s social relations positively. Common dialogues about reading are also a part of the linguistic development, throughout the time children learn from each other in a socio-cultural learning perspective. Teachers who were interviewed in this study seemed to think highly of literature and fiction as an educational tool. The teachers use fiction in various ways and conditions in their classrooms. Though, all of the informants claimed that there was not enough time and room for using literature as much as they wanted to, partly in keeping with the curricula but also in terms of greater administrative reporting. According to the interviewed teachers, the main reason for using fiction in their teaching is to give pupils delightful reading experiences, and additionally, working with fiction has many positive effects on pupils’ general language development.

Bakgrund:Tidigare forskning visar på att högläsning har en positiv inverkan på elevers utveckling. Genom att eleverna får lyssna till högläsning kan de bland annat förbättra läsförståelsen samt öka ordförrådet och lusten att läsa på egen hand. För att nå denna utveckling kräver det dock att högläsningen kopplas till meningsfulla samtal och aktiviteter, högläsningen måste bearbetas för att någon effekt ska uppkomma. Här spelar föräldrar och lärare en viktig roll för eleverna och det tyder på att en god samverkan däremellan är en viktig aspekt. Då många elever idag inte får ta del av högläsning i hemmet bär skolan ansvaret att försöka förmedla högläsningens betydelse till vårdnadshavare samtidigt som de ska ge eleverna tiden åt att uppleva högläsningen i skolverksamheten.SyftetSyftet som ligger som grund för denna studie är hur lärare för de yngre åldrarna arbetar med högläsning i sin undervisning samt vilken uppfattning lärare har angående högläsning och vilken påverkan de uppfattar att den har på elever. Syftet utvidgas även av frågeställningar som berör lärarnas arbete kring högläsning, val av genrer samt samverkan mellan lärare och hemmet.MetodStudien bygger på kvalitativ intervju med inspiration av fenomenografisk ansats, vilket fokuserar på människor uppfattningar av olika fenomen. Fyra verksamma lärare i årskurs 1-3 har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervju.ResultatResultatet visar att lärarna nästan dagligen använder sig av högläsning och de menar på att högläsningen har en positiv påverkan på elevers ordförråd och läsförståelse. Lärarna uppfattar även att högläsningen ökar elevernas läslust. Samtliga respondenter tillämpar lässtrategin läsfixarna i samband med högläsningen vilket gör att de bjuder in eleverna att samtala, diskutera och ställa frågor till de lästa. Samtidigt som det är ett kommunikativt klassrum där det ska vara en lärande miljö tillämpas även högläsningen för att ge eleverna en kravlös läsupplevelse. Eleverna ska få möjlighet att slappna av och njuta av en bok. Engagemang runt högläsningen är en viktig aspekt som även blir belyst i resultatet.

The aim of this thesis was to investigate parents´ habit of reading aloud to their children. Based on various studies carried out in the subject reading aloud, which showed a reduction in the parent´s reading aloud? I wanted to examine whether it is really so bad with parents aloud habits that examine the entries shown. I also examined the reading parents´ purpose of reading aloud.    The empiric material was collected through questionnaires comprising 14 questions filled out by 32 parents with children of preschool age. To complete my survey I conducted interviews with three parents.   The analysis of my two studies showed that, in contrast to other studies of reading habits, parents read aloud to their children to a great extent. As for parents reading aloud habits my analysis showed that the average reading time for all parents range from 11 to 20 minutes per session. The analysis also showed that the main purpose of reading aloud was the interaction between child and parent. Most parents felt the main purpose was interaction between child and parent.   Based on Dominkovic, Eriksson & Fellenius model, which I present the theoretical basis, I have tried to deposit and analyze the responses I received through my two surveys. What I have seen is that parents attach importance to dialogue, proximity, common focus and a common time which together favors spoken language development and thus the child's future learning situation.   The main aim of my thesis is to find out how parents reading aloud habits are and I am aware that my two studies in no way can be used to generally assess and make reading aloud habits in general amongst parents. I hope that the paper can inspire teachers, librarians and others who see the amazing power of reading aloud, to talk to parents to not only read aloud but also to get them to reflect on why they read and get them to make reading aloud one of today's most important moments.

Vi har valt att studera högläsning då vi anser att språket är ett viktigt verktyg för alla barn samt vuxna. Därför har vi riktat våra blickar mot högläsning, som är en aktivitet där barnen får en möjlighet till samspel med pedagog, bok och andra barn. Vi har även valt detta ämne då det är en stor del av vardagen på förskolan. Samtidigt skapar högläsningen en möjlighet till inflytande genom samtal, där pedagogen och barnet samtalar om bokens innehåll och ord. Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas tankar och hur de arbetade med högläsning i förskolan. Hur använder pedagoger högläsning i förskolan? När läser pedagoger vid förskolan? Varför högläser pedagoger vid förskolan? Vilka resurser nyttjar förskolan för att främja högläsningen? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer ligger till grund för resultatet. Genom att välja dessa två metoder bidrar de till att pedagogernas tankar och förhållningssätt synliggörs. I vår studie framgår det att pedagoger anser att högläsning är språkstimulerande för barn samt att högläsningen kunde gå till på olika sätt. Vi kunde även se en önskan hos pedagogerna att högläsningen skulle få en större plats i förskolans verksamhet, och att högläsningen även kunde ske på olika platser. Att högläsningen inte enbart är låst till inomhusmiljön utan att det även kunde ske utomhus eller i andra miljöer i förskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka biblioteksverksameten Babybokprat. Intresset ligger i att undersöka vad medverkande i Babybokprat fått för följder för barnen och deras föräldrar. Det är också av intresse att undersöka hur ett Babybokprat fungerar. Detta gjordes genom att göra tre observationer av Babybokprat samt genomföra en gruppintervju med föräldrar som deltagit. Enligt forskning har läsning effekt på barn även när de är under ett år, vilket bibliotek i flera länder försöker sprida till nyblivna föräldrar. Genom undersökningen har jag tagit reda på hur dessa effekter kan se ut och hur föräldrarnas tankar om högläsning såg ut innan och efter deltagande i Babybokprat. Det visade sig att barnen lyssnade bättre när de hörde en bok de hört förr, och att de genom kontakt med böcker övade in en bokvana, som yttrade sig att de kunde bläddra själva i böckerna. Föräldrarna hade på förhand ett starkt bokintresse och var positiva till läsning för småbarn. De var förvånade över att målgruppen var så små barn, men tyckte det var bra och inte alldeles oväntat. Det de tog med sig från Babybokpratet var ramsorna de lärt sig och självförtroende i högläsningen hemma. De flesta hade dock börjat läsa lite innan de deltog i Babybokprat, vilket visar på att åtminstone dessa föräldrar inte är lika oinformerade om läsningens fördelar som forskningen påvisat. Andra inte mindre betydelsefulla saker som Babybokpratet gav var boktips, ramsor och en chans att träffa andra föräldrar.

The purpose of the study is to examine the social interaction between teachers and children during oral reading activity in a preschool class. The focus in this study is on how the teacher communicates with the children during oral reading to get them involved in the story. Furthermore, the aim is to investigate what teachers believe that reading aloud can mean for the children. A qualitative method with a socio-cultural perspective based on three methods have been used to study the limited phenomenon, reading aloud. Two different observations in three preschool classes and four interviews with teachers have been implemented. The number of participating children is 54. The interviews were audio recorded. The empirical data was analyzed by a frequency table, conversation analysis and content analysis. These three data collection methods, increases the study's credibility. The result: interaction between teachers and children occurs in all three preschool classes. Teachers explain difficult words and ask several questions during the oral reading moments. The result of the study shows that teachers explains the oral reading activity as a part of the children 's language development and not least for the multilingual children. The four teachers consider oral reading as a social activity, where learning takes place in interaction with others, children develop their vocabulary, letter knowledge and imagination through the activity. / Syftet med studien är att undersöka det sociala samspelet mellan lärare och barn under högläsningsstunden i en förskoleklass. Fokus i denna studie ligger på hur läraren kommunicerar med barnen under högläsningsstunden för att få dem delaktiga i berättelsen. Vidare är syftet att undersöka vad läraren anser att högläsningsstunden kan betyda för barnen.   En kvalitativ metodansats med ett sociokulturellt perspektiv utifrån tre angreppssätt har använts för att studera den begränsade företeelsen högläsningsstunden. Två olika observationer i tre förskoleklasser och fyra intervjuer med lärare har genomförts. Antalet deltagande barn är 54. Ljudinspelning användes under observationerna samt vid intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats genom frekvenstabell, samtalsanalys och innehållsanalys. Genom dessa tre datainsamlingsmetoder ökar studiens trovärdighet. Resultatet: Samspel mellan lärare och barn förekommer i alla tre förskoleklasser. Lärarna förklarar svåra ord och ställer flera frågor under högläsningsstunderna. Studiens resultat visar att  lärarna ser högläsningsstunden som en del av barnens språkutveckling och inte minst för flerspråkiga barn. Vidare framkommer det i resultatet att de fyra lärarna betraktar högläsningsstunden som en social aktivitet, där lärandet sker i samspel med andra samt att barnen utvecklar sitt ordförråd, bokstavskunskap och sin fantasi.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultaten visade att sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande på förskolan är svagt. Pedagoger och föräldrar värderade barnboken högt och visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll. Barnen visade däremot på en stor litterär medvetenhet och deras egna bokaktiviteter utgjorde en stor del av vardagen på förskolan.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultaten visade att sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande på förskolan är svagt. Pedagoger och föräldrar värderade barnboken högt och visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll. Barnen visade däremot på en stor litterär medvetenhet och deras egna bokaktiviteter utgjorde en stor del av vardagen på förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollärare har om högläsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med högläsning i förskola. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollärare, där fem förskollärare arbetade med barn i åldern 1-2:11 år och de andra fem med åldersgruppen 4-5:11 år.I studien framkom det att företeelsen högläsning är svår att definiera då några förskollärare kort förklarade att högläsning är när man läser högt ur en bok. En del förskollärare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet högläsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska få ta del av olika litteraturhändelser. I studiens resultat framkom det även att förskollärarna högläser för att stimulera barnens språkutveckling. Även om samtliga förskollärare hade medvetenhet om varför de högläser för barn så fanns det skillnader i vilken utsträckning högläsningen genomfördes. Förskollärarna reflekterade kring hur de genomförde sin högläsning då många beskrev att de använder sig av till exempel av åskådningsmaterial samt av samtal och berättande för att göra barnen delaktiga i högläsningsstunden. Dessutom beskrev förskollärarna att de gör barnen delaktiga i bokvalen genom biblioteksbesök men att förskollärarna även reflekterar didaktiskt kring vilka böcker som ska lånas. Förskollärarna förklarar att de försöker erbjuda barnen litteratur i olika genrer och utgå från barnens behov och intresse när de väljer bok till högläsningen.

I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur högläsning och boksamtal används i förskolor varit huvudområdet. Det har undersökts på tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger. Genom observationer på två förskolor och en enkätundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger på tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i två metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkätfrågorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel. Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet där tolkningar och undersökningar blivit diskuterat.