No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vikten av högläsning i skolundervisning samt undersöka vilken påverkan högläsning har på elevers läsning. Resultatet grundar sig i 15artiklar och är uppdelat i tre områden som alla har en påverkan på elevers läsning. Områdena innefattar olika metoder vid högläsning, hur lärare kan stötta elever vid högläsning samt hur elever kan motiveras till att läsa på egen hand. Resultatet visar att då lärare använder sig av olika metoder i samband med högläsning påverkar det utvecklingen av elevers ordförråd, läsförståelse och motivation. Den avslutande reflektion i denna litteraturstudie framhäver lärares kännedom om hur de med hjälp av metoder i samband med högläsning, kan påverka elevers utveckling av sin egen läsning. Studien är inriktad mot elever i förskoleklass till och med årskurs 3.

Syftet med studien har varit att undersöka kvaliteten och kvantiteten på högläsningen i förskolan. Den fokuserar på hur ofta högläsningen sker och om den är planerad eller spontan, för att ta reda på högläsningens kvantitet. Samt vilka slags samtal som existerar i samband med högläsningen och hur ofta de förekommer, för att undersöka högläsningens kvalitet. För att undersöka detta genomfördes åtta observationer, under fyra förmiddagar och fyra eftermiddagar, på fyra olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att det sker mest planerade högläsningar och att det till större del är läsvila som sker efter lunchen varje dag. Detta indikerar att det inte är alla barn på förskolan som har möjlighet att ta del av högläsningen eftersom att en del av barnen sover vid denna tidpunkt på dagen. Syftet med läsvilan var först och främst att lugna ner barnen och att de skulle vila, vilket blev synligt i resultatet då antalen samtal var relativt låga. Läsvilans syfte och därmed låga antal samtal påverkan högläsningens kvalitet. De samtal i samband med de spontana högläsningstillfällena skedde inte i samma utsträckning som i de planerade högläsningarna. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med vår litteraturstudie är att belysa vilka positiva effekter lärarens högläsning i samband med diskussioner kring texten har för eleverna. Studien är inriktad mot yngre elever från förskolan upp till tredje klass. Vetenskapliga forskningsartiklar har samlats in genom sökning i databaser och sammanställts i en kvalitativ litteraturstudie. De vetenskapliga studierna har sedan tolkats, analyserats och tematiserats efter deras resultat. Till sist valdes 13studier ut som vi har baserat vårt resultat på. Vi kom fram till att lärarens interaktiva högläsning bidrar till ökad utveckling av elevernas ordförråd och förståelse. Det bidrar även till ett tryggare klassrumsklimat där alla elever vågar dela med sig avsina personliga erfarenheter och åsikter. För att dessa positiva effekter ska uppnås krävs en noggrann planering av läraren där bokval och förhandsgranskning är av stor betydelse. Det viktigaste är dock att läraren för någon form av diskussioner kring texten med eleverna, för utan diskussioner sker ingen större kunskapsutveckling. Vår slutsats är att högläsning är mer än bara en mysig fruktstund. Genom att läsa och diskutera texter tillsammans blir högläsningen ett bra verktyg för undervisningen, där eleverna bland annat kan utveckla sin förståelse och sitt ordförråd.

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att sammanställa forskningsresultat och vetenskapligt granskade artiklar kring högläsning. Detta för att få en fördjupad kunskap inom läraryrket, eftersom vi anser att högläsning inte har en central roll i undervisningen.Frågeställningen för kunskapsöversikten lyder: Vilka faktorer kan genom högläsning bidra till språkutveckling? Genom en sammanställning av tio källor besvarar vi vår frågeställning. Källorna är framtagna efter en systematisk sökning i vetenskapliga databaser både nationellt och internationellt. Resultatet är strukturerat enligt fyra teman: ”Vikten av interaktiv högläsning genom läsargemenskap”, ”Den modellerande och stöttande lärarens betydelse för en språkutvecklande högläsning”, ”Vikten av relevanta och genomtänkta bokval samt tematiseringar” och ”Tiden som betydande faktor för en språkutvecklande högläsning”. Dessa teman är alla bidragande till språkutveckling men resultatet visar framför allt att interaktiv högläsning är viktigt. Slutsatsen är att den interaktiva högläsningen genomsyrar samtliga positiva studieresultat. Lärarens roll ihögläsningen är av stor vikt för elevers utveckling. Det är upp till lärare att i undervisningen använda stödstrukturer samt rätt val av arbetssätt för att högläsning ska bli gynnsamt för elevers språkutveckling.

Studiens syfte är att utveckla mer kunskap kring förskollärares syn på högläsningens betydelse för utveckling av ordförråd hos barn. Detta är en kvalitativ studie som använt sig av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare för insamling av data. Studiens frågeställningar fokuserar på vilka möjligheter informanterna ser med högläsning kopplat till barns utveckling av ordförråd, hur de arbetar med högläsning, samt vilka möjligheter informanterna ser med digital högläsning som ett sätt att främja ordförrådet. Denna studie har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, som framhäver att lärande sker i socialt samspel, vilket går hand i hand med tanken om att högläsning inom förskolan är en social situation som kan gynna lärandet på flera sätt. Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen på de förskolor informanterna arbetar på, både som planerade och spontana stunder. Utöver att högläsningsstunden har syftet att stödja utveckling av ordförråd, presenteras ett flertal andra syften med högläsning i resultatet. Studiens informanter visar kunskaper kring och förståelse för att högläsning hänger väl samman med barns utveckling av ordförråd. En slutsats som går att dra från denna studie är att den kvantitet och kvalitet av högläsning barn får ta del av redan i unga år, där ordförrådet stöttas och utvecklas, är av stor betydelse för deras framtida möjligheter att förstå texter och information i syfte att kunna ta del av det demokratiska samhälle vi lever i.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, framgår det att eleverna ska ges rika möjligheter att lyssna, samtala, läsa och skriva och därigenom stärka sin tilltro till sin egen språkliga förmåga (Skolverket 2019). En metod som läraren kan använda för att öppna upp för flertalet av de möjligheterna är högläsning. Att läraren läser högt för eleverna är redan ett vanligt förekommande inslag i skolorna men det används i olika omfattning och på olika sätt. Denna kunskapsöversikt handlar om högläsning som ett pedagogiskt verktyg där syftet är att analysera, sammanställa och presentera vad som kännetecknar forskningen om högläsning som metod för språkutveckling inom grundskolans tidiga år. Vidare undersöks även vad forskningen menar att högläsning har för effekter på språkutvecklingen samt vilka faktorer som kan påverka dessa effekter. Noggranna litteratursökningar har genomförts i databaser men även manuellt för att hitta relevanta artiklar som matchar vårt syfte. Utifrån specifika urvalskriterier och olika sökord har13 artiklar valts ut för vidare kartläggning och analys. Det visade sig att många studier syftade till att undersöka effekterna av högläsning genom olika interventioner och experiment. Inom fältet användes mest kvantitativa metoder eller en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder för att genomföra undersökningar kring högläsning. Resultatet av kunskapsöversikten visar att högläsningen kan bidra till utveckling av flera olika förmågor och kunskaper hos eleverna, såväl kogntiva som sociala. Bland annat kan interaktiv högläsning möjliggöra för en utveckling av ordförrådet, läsförståelsen, läsflytet och att eleverna lär sig stavning av nya ord. Högläsningen kan även bidra till att eleverna utvecklar en gemenskap och bygger upp sina relationer, samtidigt som det kan ge en ökad läsmotivation och en stärkt identitet som läsare. Vidare framgår det att det finns flera faktorer som läraren bör tai beaktande vid planering och genomförande för att uppnå högläsningens fulla potential. Genom resultatet av vår kunskapsöversikt vill vi bidra med forskning som stärker argumentet att inkludera interaktiv högläsning som ett användbart pedagogiskt verktyg inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vidare föreslår vi hur lärare bör genomföra högläsningen för att uppnå de positiva effekter som presenterats i kunskapsöversikten.

Syftet med denna studie är att belysa hur några lärare säger sig arbeta med högläsning som en del av undervisningen i ämnet svenska och utgår från frågeställningen: Hur säger sig lärarna arbeta med högläsning i undervisningen? och Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i arbetet med högläsning? Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på dialog och lärande. Studien bygger på en kvalitativ metodansats och en tematisk analys har gjorts av den data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Studiens resultat visar främst att lärarnas uppfattning av högläsning är att den är viktig för elevernas språkutveckling och då framförallt i kombination med boksamtal. Resultatet visar även att lärarna beskriver högläsningen som betydelsefull för elevernas ordförståelse och att eleverna med hjälp av högläsningen får chans att lära sig nya ord och begrepp.

Denna uppsats avsikt är att studera hur två pedagoger på två förskolor dels praktiserar högläsning, dels ser på högläsningens betydelse för barnen. Forskning har visat att den mesta läsningen sker som lugnande åtgärd. Frågeställningarna i denna uppsats var vilket de anser är syftet med att läsa för barnen, hur högläsningen är organiserad, hur det samtalas före, under och efter läsning samt hur böckerna väljs. Undersökningen genomfördes genom observationer av lässtunder på en avdelning per förskola samt intervjuer av de pedagoger som höll i lässtunderna. Observationer och intervjuer kompletterade varandra för att kunna få svar på alla frågeställningarna. Högläsning sker alltid efter lunch och är avsett som vila och nedvarvning för barnen. Det förekommer sällan organiserad eller planerad läsning vid andra tillfällen på de båda förskolorna. Pedagogerna anser att trots vilan är det viktigt att läsningen bidrar till barnens språkutveckling. En av pedagogerna anser det viktigt att veta vad boken handlar om så att den ger något att samtala om med barnen samt att det är viktigt att veta att boken ligger på en lagom nivå för barnen så att den inte är för lätt eller svår för dem. Samtalen organiseras olika på de båda förskolorna på den ena görs barnen mer delaktiga och stöttas i samtalen, på den andra får barnen prata om de vill men de som inte gör det uppmuntras inte. Både i tidigare forskning och i resultaten i denna studie visar att samtalen kring läsning skiljer sig mellan olika typ av litteratur. Faktaböcker genererar mycket samtal och frågor. Båda förskolorna får böcker från biblioteket via bokbussen och de flesta av böckerna på förskolorna kommer därifrån. Det visar att biblioteket är en viktig faktor för att barnen får höra olika typer av litteratur och för att få möjligheter att tala om varierade områden.