Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

The starting point of this thesis is that there are students who do not have an appropriate study environment at home and are dependent on the library to find a suitable place to work. Through an analysis of interviews conducted with students and librarians, this thesis aims to contribute knowledge about different perspectives on the study environment and on so called 'resources' of the library. Examples of resources are books and databases. The thesis is accomplished through a comparison of how a student group and a university librarian group view the students' needs of the library as a study environment and how they are met by a university library. Central in the interviews with both groups were the participants' understanding of the library as a study environment and a place for studying. It was also highlighted that a lot of group studies take place in the library because there are few other manned areas at the university. Generally, the participants had a positive view on the study environment at the library. The thesis concludes that the library is used as a study environment both for group and individual studies. The thesis is inconclusive regarding whether the students' needs are met. The students and librarians mostly agreed on how they view the resources of the library. The students' and librarians' view of the students' need of the library's study environment did not differ much.

The outbreak of the corona pandemic has led to various restrictions within society and thus also within higher education. In March of 2020, all teaching at colleges and universities in Sweden became remote. This included library instruction. The aim of this study was to describe the teaching academic librarian’s role due to the corona pandemic and the transition to distance education it has entailed. The study applied Huvila’s terms work role and work task together with Kuhlthau’s levels of instruction as well as a model of emerging roles for academic librarians identified by Vassilakaki and Moniarou-Papaconstantinou as its theoretical framework. A mainly qualitative study was carried out. A questionnaire was sent to teaching academic librarians nationally. This resulted in 61 responses. Data gathered were analysed using conventional content analysis. The study’s results indicate that the role has changed due to changes in how tasks are carried out, for example how the library instruction is carried out, cooperation with faculty, requirements regarding technological competence, the use of digital learning resources and how the students’ needs are highlighted. The study’s results also indicate that this transformation will remain to some extent, and that blended learning will become more common.

Syftet med denna studie var att jämföra litteraturundervisningen på högskoleförberedande program och yrkesprogram inom 2000-talets gymnasieskola. Utifrån detta formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader avseende litteraturundervisningen inom högskoleförberedande program och yrkesprogram. Mot bakgrund av svenskämnets historiska utveckling inom gymnasieskolan, litteraturteorier, forskning och teorier om svenskämnestraditioner samt de kommande förändringarna gällande grundläggande behörighet till vidare studier och ämnesbetygsreformen undersöktes vetenskaplig litteratur för att besvara syftet. Studien var en systematisk litteraturstudie där utvald vetenskaplig relevant litteratur analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att 2000-talets litteraturundervisning i gymnasieskolan inom ramen för Lpf 94 och Gy 11 uppvisar flera likheter mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende innehåll och mål. De två svenskämnestraditionerna svenska som färdighetsämne och svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne visades även vara framträdande inom båda programgruppernas litteraturundervisning. Resultatet visade också att svenskämnestraditionen svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne kunde karaktäriseras som ett marginaliserat komplement i litteraturundervisningen för både högskoleförberedande program och yrkesprogram.