• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 7
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur ser elitgolfspelare i Sverige på sin träning? : en nulägesanalys utifrån fyra utvalda hörnstenar

Atler, Linda, Westman, Lisa January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Utveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ”helheten” ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter.</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar.</p><p>Frågeställningar:</p><p>1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna?</p><p>2. Vad önskar elitgolfarna att de kunde lägga ner mer tid på?</p><p>3. Hur tränar golfarna de olika delkapaciteterna, vilka tester ingår?</p><p>Metod</p><p>För att få djupare kunskap om de olika delkapaciteterna granskades först artiklar i databaserna PubMed, Sportdiscus, Eric samt sökning i GIH:s kataloger. Vi har valt att använda en kvantitativ metod där en enkätundersökning ligger som grund för studiens resultat. Enkäten bestod av 79 frågor uppdelade på sex olika delar. Respondenterna var rankade topp 30 på SAS Masters Tour 2008, 20 damer och 20 herrars svar bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Majoriteten av elitspelarna prioriterar golfträning under tävlingssäsongen under vintersäsongen varierar prioriteringarna. Den delkapaciteten som spelarna lägger ner minst tid på är den psykiska och det är även den som de flesta elitspelarna önskar de kunde prioritera mer. Mindre än hälften av elitspelarna gör kontinuerliga tester för att utvärdera och planera sin träning.</p><p>Slutsats</p><p>Elitspelarna lägger ner tid på de olika hörnstenarna men ser oftast inte sammankopplingen mellan dessa. En lösning på problemet kan vara mer samarbete med nätverk, kommunikation mellan mentaltränare, fystränare och tekniktränare och alltid med spelaren i fokus. Med bättre kommunikation kan vi lära av varandra!</p><p> </p>
2

Hur ser elitgolfspelare i Sverige på sin träning? : en nulägesanalys utifrån fyra utvalda hörnstenar

Atler, Linda, Westman, Lisa January 2008 (has links)
Sammanfattning Utveckling sker inom golfen i Sverige och kunskapen om golfens olika delkapaciteter ökar, men hur ser ”helheten” ut? Detta är en är nulägesanalys på SAS Masters Tour utifrån fyra utvalda hörnstenar samt deras delkapaciteter som vi finner relevanta för elitgolfare i Sverige. Hörnstenarna är fysiskträning, psykiskträning, golfträning samt sociala aspekter. Syfte och frågeställningar Syftet är att ta fram en nulägesanalys utifrån hur elitgolfspelarna tränar idag samt deras egna uppfattningar om vilka behov en elitspelare bör kunna tillfredställa utifrån fyra utvalda hörnstenar. Frågeställningar: 1. Vilka delkapaciteter prioriterar elitspelarna? 2. Vad önskar elitgolfarna att de kunde lägga ner mer tid på? 3. Hur tränar golfarna de olika delkapaciteterna, vilka tester ingår? Metod För att få djupare kunskap om de olika delkapaciteterna granskades först artiklar i databaserna PubMed, Sportdiscus, Eric samt sökning i GIH:s kataloger. Vi har valt att använda en kvantitativ metod där en enkätundersökning ligger som grund för studiens resultat. Enkäten bestod av 79 frågor uppdelade på sex olika delar. Respondenterna var rankade topp 30 på SAS Masters Tour 2008, 20 damer och 20 herrars svar bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS. Resultat Majoriteten av elitspelarna prioriterar golfträning under tävlingssäsongen under vintersäsongen varierar prioriteringarna. Den delkapaciteten som spelarna lägger ner minst tid på är den psykiska och det är även den som de flesta elitspelarna önskar de kunde prioritera mer. Mindre än hälften av elitspelarna gör kontinuerliga tester för att utvärdera och planera sin träning. Slutsats Elitspelarna lägger ner tid på de olika hörnstenarna men ser oftast inte sammankopplingen mellan dessa. En lösning på problemet kan vara mer samarbete med nätverk, kommunikation mellan mentaltränare, fystränare och tekniktränare och alltid med spelaren i fokus. Med bättre kommunikation kan vi lära av varandra!
3

Att dö på akutsjukhus : sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården / End of life care in the acute care setting : from nurses´ perspectives

Bergström, Annie, Öhnfeldt, Nina January 2019 (has links)
Andelen äldre i befolkningen ökar. Inom akutsjukvården idag vårdas allt fler multisjuka, sköra, äldre som har palliativa vårdbehov. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Akutsjukvården som ingår i den allmänna palliativa vården ska kunna uppmärksamma när patienter är i behov av palliativ vård, förstå när döden är nära och genomföra brytpunktsamtal. Akutsjukvården ger palliativ vård av sämre kvalitet och sjuksköterskor känner sig oförberedda och obekväma i sin roll som ansvarig för en döende patient. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor från olika avdelningar på ett akutsjukhus intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes med utgångspunkt från författarnas valda teoretiska ramverk de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Som analysmetod på insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att det saknas samsyn i teamet kring målet med vården och att brytpunktsamtal med patient och närstående tas för sent. Sjuksköterskorna saknar verktyg för att kunna ge professionellt stöd till närstående och de har stark tilltro till medicinsk symtomlindring. Slutsatser som kan dras från studien är att den palliativa vården på akutsjukhuset är ojämlik då den bygger på personer och deras respektive kunskap och erfarenhet och inte på organisation och struktur. Det saknas sjukhusövergripande riktlinjer, rutiner och tydliga arbetssätt i att vårda patienter i livets slutskede.
4

MAGASINET / MAGASINET

Nilsson, Mika January 2022 (has links)
The proposal aims to build on Eskilstuna municipality's work with circular ideas about sustainability to create a lively community house with focus on cultivation and creativity. By utilizing garden waste and processing it into biochar used in both large- and small-scale cultivation, carbon dioxide is bound in the soil for thousands of years.  The biochar binds nutrients and water and provides an improved harvest. The design takes inspiration from the character of the place with it’s traditional red colored cultivation boxes and the red cycle bridge across the creek. The idea of a historic warehouse building (magasin) as a flexible basic structure emerged and has led to an exploration of how to give the typology a public character. The goal was to create a place where young and old could cultivate their interest in agriculture and culture, and in the long run encourage own food production as a driving factor in achieving a more climate-smart and resilient society. / Förslaget syftar till att bygga vidare på Eskilstuna kommuns arbete med cirkulära idéer om hållbarhet för att skapa ett levande folkets hus med fokus på odling och kreativitet. Genom att ta tillvara på trädgårdsavfall och förädla detta till biokol, som används i både stor- och småskalig odling, binds koldioxid i marken i tusentals år samtidigt som kolet binder näring och vatten och ger en förbättrad skörd. Gestaltningen tar avstamp i de faluröda odlingslådorna och platsens karaktär. Idén om en magasinsbyggnad som en flexibel grundstruktur dök upp och har lett vidare till ett utforskande av hur man ger typologin en offentlig karaktär. Målet är att skapa en plats för stora och små med fokus på växande och odling som ska uppmuntra till egen produktion av livsmedel, som en drivande faktor för att uppnå ett mer klimatsmart och motståndskraftigt samhälle.
5

Brytpunktssamtal för äldre personer : en registerstudie i palliativ vård / Breakpoint conversation for older people : a registry study in palliative care

Nilsson, Helene, Strauss, Anna January 2019 (has links)
Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.
6

De sex hörnstenarna - En teoriprövande studie

Lotten, Kristoffer January 2018 (has links)
Development of concepts for victory through exercises, simulations and force comparison is a continuously ongoing process in military organizations. A complementing method of contributing to concepts for victory can be made through systematic testing of existing theories which prescribes such concepts. This can provide knowledge regarding the validity of a theory and provide fundamental insights concerning which basic factors contributes to victory in naval combat. In this essay Wayne P. Hughes Six Cornerstones are tested through a qualitative case study of the battle of the Nile in 1798 and the Falklands campaign in 1982 to test its explanatory value for victory. The results show findings of the theory in both cases and larger deviations only occurred between two cornerstones. The largest deviations occurred between the cornerstones which contained specific descriptions for successful actions. The cornerstones which described success in a general manner and as desired effects were more applicable in the cases. This strengthens the fact that a recipe for specific actions in combat hardly can prescribe general success. The results also show that general descriptions can be viewed valuable for what it excludes, not for what it specifically prescribes. More research has to be done to say something further regarding the validity of the theory.
7

En marin doktrin, varför då?

Hallén, Björn January 2021 (has links)
Denna uppsats frågeställning tar oss på en resa från kalla krigets kyligaste period med den strategiska kultur som präglade den svenska säkerhetsstrategin till läget idag med de förändringar som skett på vägen.  Genom att fokusera på de försvarspropositioner och svenska marina doktriner eller doktrinliknande dokument som getts ut inom ramen för det tidsfönster som valts, 1980-2020, skapas en förståelse och en relation mellan det auktoritära och det auktoritäras beroenderelation. Beroenderelationen till befolkningen och omvärlden samt spårbarheten av detta i de marina doktrinerna.  Harald Høiback har forskat inom militära doktriner och utvecklat en teori om vikten av balansen mellan de hörnstenar som ingår eller bör ingå i en militärdoktrin, för att doktrinen ska fylla det syfte som avses. Tillsammans med Elizabeth Kiers teori om strategisk kultur skapas ett verktyg som gör att analysen och förståelsen för vad som har varit, det som är och det som kan komma att bli, ökar.  Balansen mellan det auktoritära och militärteori kan inledningsvis tyckas vara självklar men komplexiteten kopplat till säkerhetsstrategi gör att syftet med doktrinen emellanåt varierar, hur har det då sett ut, hur ser det ut idag, och hur kan det tänkas se ut framöver?

Page generated in 0.0592 seconds