Detta examensarbete handlar om att aktivera hamnområdet intill Vadstena slott och väcka historien till liv genom att på nytt ge platsen en hamnpaviljong. Sedan 1850talet fram till för tio år sedan, har det under två perioder funnits en hamnpaviljong intill slottet och vallgraven. Den nya paviljongen bestående av restaurang, utställning, hamnfaciliteter och bastu, är baserad och inspirerad av platsens rika arkitektoniska omgivning och förflutna. Paviljongen är separerad till tre volymer men där ett skärmtak knyter dem tillsammans, skapar en spänning och möte mellan dem. De publika mellanrummen skyddar från väder och vind. Paviljongen underordnar sig slottet i storlek och uttryck och ska upplevas publik och tillgänglig i sin karaktär. Parkstråket har förlängts och leder igenom de två större volymerna, för att skapa ytterligare en publik känsla och öppning till platsen. / This thesis project is about activating the harbour area next to Vadstena Castle, and bringing history to life by creating a new harbour pavilion. Since the 1850s until ten years ago, there has during two periods been a harbour pavilion next to the castle and the ditch. The new pavilion containing restaurant, exhibition, harbour facilities and a sauna, has been based and inspired by the place’s rich architectural surroundings and past. The pavilion has been separated into three volumes, but where an outdoor roof connects them together, creates a collaboration and a meeting between them. The gaps in between the volumes protects from weather and wind. The pavilion subordinates itself to the castle in size, expression and color and is perceived accessible and public in its character. The park path has been extended and leads in through the two larger volumes for a public character and another opening to the site.

Det här arbetet handlar om att hitta nya möjligheter för en framtida byggnation i Arvika hamn. Att ta vara på det som finns idag och komplettera miljön med fungerande infrastruktur och strategiskt planerade byggnader för en hållbar stadsutveckling. Hamnen i Arvika, som för en tid sedan var ett verksamhetsområde, står med stora öppna ytor och Arvika behöver en ny stadsdel som kan locka människor genom nya aktiviteter, verksamheter och bostäder. Bakgrunden till arbetet och varför området idag står tomt är på grund av gifter i marken av tidigare verksamheter och översvämningsproblematiken som inte fått en lösning fram till nu. En förstudie med ingående analyser och ställningstaganden har varit grunden för hamnens utformning. I arbetet så har hänsyn tagits till vad Arvikas invånare tycker om hamnen och vad de vill se när ett nytt hamnområde byggs. De största utmaningarna har varit att skapa nya anknytningar mellan hamnen och centrum för att hamnen ska bli en del av stadskärnan. Att få plats med visst många bostäder på en begränsad yta och samtidigt skapa smarta lösningar för det offentliga rummet för att nå en social hållbarhet. Arbetet har lett till 250 nya tillgänglighetsanpassade bostäder som är byggda på miljöklassade material enligt Sundahus.se och klarar av arbetets krav att nå miljöbyggnad guld enligt SGBC! De nya vägarna och gångstråken har löst problemen med järnvägen och gör så att gående och bilister slipper ta sig över järnvägen. Det öppna rummet och de nya verksamheterna i området kommer att få fler personer att vilja vistas i det nya området och har en attraktiv miljö som även kommer locka turister till Sveriges innersta hamn! / This job is about finding new opportunities for a future construction work in Arvika harbor. To make the most of whats available today and complement the environment with functioning infrastructure and strategically planned buildings for sustainable urban development. The harbor in Arvika, what used to be an industrial area, stands with large open spaces and Arvika need a new district that can attract people with new activities, businesses and homes. The background to this work and why the area today stands empty is because of toxins in the soil by past activities and flooding problems which have not been resolved until now. A feasibility study with detailed analyzes and statements has been the basis for the harbor's design. The work has been taken into account what Arvika citizens think about the harbor and what they want to see when a new harbor area is being built. The biggest challenges has been to create new connections between the harbor and the center of the city so the harbor can become a part of the city center. To make room for a specific amount of homes in a limited amount of area and to create smart solutions for the public space to reach a social sustainability. The work has led to 250 new accessibility custom homes that are built on environmentally certified materials and are capable of the works requirements to reach miljöbyggnad guld according to SGBC! The new roads and walkways have solved the problems with the railway so that pedestrians and motorists will not have to cross the railway. The open spaces and the new activities in the area will get more people to want to visit the new area and has an attractive environment that will also attract tourists to Sweden's innermost harbor!

En fallstudie som med hjälp av lean identifierat slöseri och gett för slag på processförbättringar hos Norrköpings Hamn / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Att jämföra och undersöka historiska händelser är något av det vanligaste som görs inom vetenskapen. Denna uppsats skiljer sig inte där. Uppsatsen berättar om hur hamnen i Jönköping använts mellan åren 1833 till mitten på 1900-talet. Den undersöker betydelsen av hamnen i form av antalet båtar som anlades här under den aktuella tidsperioden. Uppsatsen svarar också på frågorna kring varför hamnen byggdes, hur hamnens betydelse förändrats över tid och uppsatsen gör även en jämförelse mellan hamnarna i Jönköping, Hjo och Askersund. Slutsatsen blir att hamnen har varit viktig under lång tid och den minskade i sitt användande på grund utav att andra transportmöjligheter blev mer aktuella. Hamnen byggdes från början för att kunna hantera det större behovet som kom efter att Göta kanal bildat nya vägar till Östersjön. Uppsatsen kommer även fram till att Jönköping och Hjo liknar varandra i sin utveckling under denna tidsperioden. Askersund skiljer sig lite mer från de två och anledningarna är bland annat placeringen av orten och hur behovet såg ut.

Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn. Bakgrunden var att Kvarken Ports (ägare av Umeå Hamn och färjan) planerar en ny färja som skall sjösättas år 2020 och trafikera sjöleden mellan Umeå och Vasa. De vill utreda möjligheterna att landansluta fartyget till elnätet och elnätsägaren Umeå energi måste undersöka förutsättningarna.Arbetet är utfört med bakgrund av totalt sex fartyg fördelade på tre hamnplatser, färjeterminalen, inre hamnen och Gustavs udde med ett effektkrav på totalt 3,755 MVA. Vid dimensionering undersöktes två lösningar för inkoppling av landström, den ena genom inkoppling på genomgående vindkraftkabel och andra vid närmaste uttagspunkt för befintligt nät.För att undersöka landströmmens fördelar undersöktes miljöpåverkan och kostnadsvinster. Vindkraften som produceras vid Umeå hamn består av tre verk som under år 2014 producerade 13,9 GWh medan den beräknade energiåtgången för fartygen är beräknat till 3,95 GWh/år. Producerande enhet i form av vindkraft är inte kontinuerligt och andra energikällor behövs. Kablarna som går genom Umeå hamn är inkopplade till Holmsunds fördelningsstation som kan försörja fartygsanslutningarna vid låg vindkraftsproduktion. Arbetet visade på starkt elnät oberoende val av lösning. Fartygsanslutningar i hamnen krävde utbyggnad av elnätet med en investering mellan 800 tkr upp till 1,7 Mkr beroende på val av lösning. Vid inkoppling till landström blir elpriset för fartygen billigare eftersom de kan köpa landel till lägre pris än kostnaden för dem att själva producera ombord. Utsläppen vid inkoppling av landström reduceras till över 98 % jämfört med bränslegenererad el. Utsläppsminskningenger ekonomisk besparingen genom lägre samhällskostnader till följd av en bättre hälsa för människa, miljö och natur. Det här bevisar att landström kan bidra till att starkt reducera utsläppen i områden runt hamnen och minska kostnader. / When ships are at dock they burn their fuel to generate electricity onboard, causing air and noise pollution in the port area. The pollution obtains negative effects on people, the environment and gives the community high costs. One solution to reduce these pollutions is to connect the ships to the on land electrical grid; this method is called cold ironing. To see if this is a solution the grid owner Umeå Energi has to investigate the condition of the grid for ship connection.The thesis is done with a background of six ships on three wharves with a power requirement of 3,755 MVA. The report suggests two potential solutions for engaging the shore, one with the wind power cable and the other with the nearest grid for the ports. The investigation showed a strong grid and an expansion of the grid for the cold ironing would need an investment for 800 thousand up to 1,7 million Swedish kronor, depending on the choice of solution. To find out the benefits for cold ironing in the area for environmental and social cost reduction. There is three wind power plants near Umeå harbor and they produced year 2014 13, 9 GWh, while the estimated energy consumption for the vessels is at 3, 95 GWh. Wind energy production is not continuous and other energy sources is needed. The cables in the harbor are connected to Holmsund distribution station which can supply the vessels at low wind power production. When connected to shore power the price of electricity for ships is less expensive when cold ironing instead of on board generation.Emissions at the shore could reduce to over 98% compared with fuel generated electricity. The reduction in emissions provides economic savings through lower social costs due to better health for people, the environment and nature. This proves that cold ironing can help to greatly reduce emissions in areas around the port and reduce costs.

Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn använder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus på löstes men det återstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport är därför ett efterföljande från det föregående arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istället för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behålla vår frågeställning och arbeta vidare med denna i fler aspekter än föregående arbete. Frågeställningen som används i arbetet är: Vad behöver göras för att få bästa kvalité på hamnens kameror 24/7? Vilket alltså innebär att vår uppgift med rapporten är att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hålla så bra standard som möjligt, dagtid som nattetid. För att arbeta mot detta såg vi över hamnens kameraövervakning igen och tog ut de delar som ansågs vara de största problemen. Resultaten togs fram med hjälp av hamnens dokument, dokument över delarna som vi letat upp på internet och genom att kontakta företag. Med dessa resultat så såg vi hur allvarliga problemen var och hur de kan lösas eller förhindras. Själva syftet med arbetet är dock inte att direkt lösa alla problemen som finns utan att belysa dem och ge förslag på hur de skulle kunna lösas. I arbetet kommer hamnen nämnas som Karlshamns Hamn AB när det handlar om hamnen som kund eller organisation. När hamnen istället ses som säkerhetsobjekt eller hamnområde i arbetet benämns det som Karshamns hamn eller hamnen.

Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och har sedan 1940-talet bedrivit miljöfarlig verksamhet. Idag har Uddebo Oljehamn två kajer där det årligen lastas och lossas cirka 360 000 ton flytande produkter av petroleum, bensen och stenkolstjära. Inom industriområdet arrenderas mark ut till olika verksamhetsutövare, dessa är för närvarande:Circle K, Flogas, Kemira, LKAB, Preem, Ragnsells, Stena samt ST1. Under åren har ett flertal marktekniska undersökningar genomförts i uppdrag av enskilda verksamhetsutövare, dock har en sammanställd bild av föroreningssituationen över hela industriområdet saknats. Huvudsyftet med denna studie var att, för Uddebo Oljehamn, utföra en förenklad riskklassning inom Naturvårdsverkets ramar, av jord och grundvatten. Metoden bestod främst av en litteraturstudie samt statistiska beräkningar av representativ halt. Materialet till litteraturstudien tillhandahölls från Luleå Hamn och aktiva verksamhetsutövare på området. Information har även samlats från Luleå kommuns stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv. I riskbedömningen delades området in i 13 delområden och halten petroleumkolväten bedömdes för respektive område utifrån generella riktvärden från Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet. Resultatet blev att hela området bedöms tillhöra riskklass 2. På området har mark och grundvatten ställvis kraftigt förorenats till den grad som innebär stor risk för människor och miljö. Med den genomsläppliga jordarten i området finns stor risk att föroreningarna sprids från källan via grundvattnet. En mindre del av studien var att undersöka riskminimerande materials förmåga att separera kolföreningar genom sorption. Vid Uddebo Oljehamn finns ett reningsverk som behandlar oljeförorenat avloppsvatten genom en filteranläggning med en filterbädd av sand och antracit. I laboratorium utfördes enstegs skaktest enligt den svenska standarden SS-EN 12457-2 med L/S kvot 10. Inkommande vatten till filteranläggningen skaktestades med materialen: antracit, sand, FloatAbsorb och järnbelagt torvpulver. Resultatet visade att halten kolföreningar i blankprovet var lågt. Blandningen av sand och antracit hade mest framgång i att reducera halten organiskt kol i vattnet. Torvmaterialen adderade halten organiskt kol och lämpade sig inte till denna typ av rening.

Inledning Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering. Metod Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram. Resultat Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

Syftet med uppsatsens var att undersöka hur invånarna i Karlstads kommun uppfattar området Inre hamns rumsmiljö och dess klasstatus. Frågeställningarna som besvaras var vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns rumsmiljö och vilka processer som påverkar uppfattning av Inre hamns klasstatus hos invånarna i Karlstads kommun. Detta är intressant att titta på då det byggs många nya bostadsområden med blandade upplåtelseformer i Karlstad. Det byggs på mark som tidigare utnyttjats för bland annat fabriker och industrier. Inre hamn tillhör ett av dessa områden och förutom uppförandet av nya bostäder har man bevarat byggnader från det tidigare industriområdet i Inre hamn. Teorier som gentrifiering kan tolkas både negativt och positivt. Begreppet gentrifiering har blivit ett aktuellt ämne inom urban forskning. Gentrifiering innebär att en stadsomvandlingsprocess sker, där en stadsdel eller ett område genomgår en omvandling och upprustning från lågstatus- till högstatusområde. Då är teorier om klass och rum intressanta att utgå ifrån då dessa belyser viktiga aspekter på tolkningar av människors uppfattning av ett område. För att ta reda på hur invånarna i Karlstad uppfattar området Inre hamn, i förhållande till klasstatus och rumsmiljö, genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Karlstad kommun. Majoriteten av respondenterna hade en positiv uppfattning och ansåg att det har skett en bra utveckling.

Studentförslag på nybyggnad av Opera i Värtahamnen, Stockholm. Ca 40.000kvm, 3 scener.