Alla elever i skolan har olika förutsättningar och behov och trots det ska eleverna utvecklas utifrån de mål som är skrivna i läroplanen. Lärare har styrdokument att förhålla sig till, samtidigt som det finns en annan verklighet i klassrummet att ta hänsyn till. Därför var studiens syfte att identifiera vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att de har i arbetet med elevers olika behov i klassrummet. I studien intervjuades sju lärare i södra Sverige och för att nå en djupare förståelse för varje lärares erfarenheter och tankar användes ostrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bergs teori om handlingsutrymme samt frirumsmodellen. I studien används modellen för att låta lärare tolka och beskriva sin känsla av handlingsutrymmet i klassrummet. Studien visar att lärares handlingsutrymme är olika beroende på vad läraren anser påverkar deras frirum. Flera lärare menar att tiden inte räcker till för samtliga elever och hur läraruppdraget är splittrat med många olika moment som tar tid från det sociala i klassrummet. Lärarna menar att deras frirum begränsas av faktorer som lokaler, resursfördelning och klassammansättningar. Elevgrupperna förändras ständigt och likaså läraruppdraget och därmed behöver klassrummet varieras frekvent utefter elevernas olika behov.

Förskolan har en viktig roll när det kommer till barnens möjligheter att finna förebildergenom litteratur. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur handlingsutrymmeframkommer i barnlitteratur och förskolans läroplan. Utifrån den forskning som bearbetats idetta arbete har vi bland annat kunnat se att barns möten med böcker är viktiga, då det iberättelser förekommer miljöer som är igenkänningsbara för läsaren. Vår analys har utgåttfrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med fokus på agens, men även Biestas (2009) ramverk gällande utbildningens parallella funktioner, med fokus på subjektifikation. Dettaarbete består av två delstudier. Den ena delstudien har använt sig utav metoden kvalitativtextanalys av barnböcker, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket syftar till att både tolkatinget, vilket här innebär karaktärernas handlingar, i dess specifika kontext, vilket i detta fallär boken, och meningen bakom, i detta fall handlingsutrymmet. Den andra delstudien haranvänt sig utav metoden tematisk textanalys av Läroplan för förskolan 2018. Resultatet avbarnlitteratursanalysen har visat ett tydligt användande av handlingsutrymme genomkaraktärernas interaktion med andra och med dess omvärld. Många karaktärer i berättelsernaställs framför dilemman vilket de lyckas lösa själva, eller med hjälp av andra. Resultatet avläroplansanalysen har visat att det återkommande finns formuleringar där barn gesmöjligheter till både agens och subjektifikation i olika former och sammanhang, vilketsammantaget innebär att barn återkommande ges möjligheter till handlingsutrymme iläroplanens skrivelser. Vår slutsats blev därmed att handlingsutrymme skrivs fram i bådebarnlitteraturen och läroplanen på varierande och återkommande sätt.

In 2015 the Swedish police organization into one police authority and introduced the goal and result management, which aimed to give the police authority clearer steering, better results and greater discretion for the police officers. The reorganization of the police organization has been met with heavy criticism, previous police research indicates that the governance model works less well for the public sector and that the discretion has decreased for the police officers. At the same time, previous research indicates that the governance model has meant that frontline bureaucrats have been given more room for discretion and have become more scrutinized at the same time. The purpose of the thesis is to examine the police officers experience of goal and result management and how this affects their perceived professional discretion. The survey is based on a qualitative case study with an interview study conducted with a total of four police officers in Boden municipality and Örebro municipality. The police officers’ experiences of discretion as well as goal and result management have been processed based on a qualitative data analysis with a coding scheme. The results of the thesis show that the police officers’ experiences of steering are varied, some police officers' experiences of goal and result management were more extensive than other police officers’ experiences. The results also show that the police officers’ perceived discretion is extensive and is not perceived to be significantly affected by the political goal and result management.

Studien har syftat till att undersöka hur yrkesutövare inom socialtjänsten i olika kommuner i Sverige arbetar med långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta personer. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som har genomförts med sju yrkesutövare inom Socialtjänsten i sex olika kommuner. Organiseringen och arbetet med långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta varierade för respondenterna i respektive kommun. Som datainsamlingsmetod användes en semistrukturerad intervjuguide. För att analysera insamlade data användes Lipskys teori med begreppen gatubyråkrater och handlingsutrymme samt organisationsteori i form avett institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv. Studien visar att tillgången till bostäder varierar mellan olika kommuner. I de kommuner där det är bostadsbrist blir det en utmaning att tillhandahålla långsiktiga boendelösningar för våldsutsatta och det är ofta en tidskrävande process. Yrkesutövarnas handlingsutrymme är begränsat då det är hyresvärdarna som tar det slutgiltiga beslutet angående att hyra ut boende. Socialarbetarna kan behöva argumentera för klientens situation för att få med hyresvärden på banan, därav är det är viktigt med samverkan med hyresvärdar och bostadsbolag. Något som flera yrkesutövare beskrev som en utmaning i arbetet varom en våldsutsatt behövde byta kommun p.ga. hotbilden. I många kommuner finns ingen uttalad lösning för hur dessa situationer ska hanteras. Hur samverkan fungerar inom och mellan kommuner samt bostadsbolag kan här ha en inverkan på utfallet för den enskilda individen.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband med införandet av new public management och ålderismen i den svenska äldreomsorgen samt om biståndshandläggarnas handlingsutrymme blivit påverkat av detta. Den metod som vi valde för denna studie var en allmän litteraturöversikt där fem vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. De teoretiska ramar vi valt att förhålla oss till är domänteorin, ålderism och handlingsutrymme. Det resultat som framkom av studien var att biståndshandläggarnas handlingsutrymme har blivit påverkat av new public management och att skillnader i policys och riktlinjer mellan kommuner kan variera. Det framkom även i resultatet att ålderism har ökat i takt med att new public management infördes. De äldre ses som en kostnad för samhället då fokus ligger på kostnadseffektivitet snarare än att medborgare har rätt till en god livskvalitet. Den slutsats vi kom fram till var att det krävs mer forskning runt New Public Management och vad det har orsakat för konsekvenser inom området. / The aim for this study was to investigate whether there was any connection with the introduction of new public management and ageism in Swedish care for the elderly, and how discretion for care managers was affected by this. The method we chose was a general literature review where five scientific articles were reviewed and analyzed. The theoretical frameworks we chose to relate to are the domain theory, ageism and discretion. The result that emerged from our study was that the care manager's discretion is largely affected by new public management and that the difference in guidelines and policies between municipalities can vary greatly. It also emerged in the results that ageism has increased as new public management was introduced, where the elderly are seen as a cost to society where we must ensure that it is as cost-effective as possible rather than citizens who have the right to a good quality of life. The conclusion we reached was that research regarding New Public Management and the consequences it has created needs to be further explored in future research.

Denna studie syftar till att undersöka hur biståndshandläggare förhåller sig till barnrättsperspektivet i handläggning av ekonomiskt bistånd. Den har även undersökt hur organisatoriska riktlinjer och regler påverkar handlingsutrymmet och handläggningen av ekonomiskt bistånd. Studien har en kvalitativ forskningsansats, och empiriska data har samlats in genom fyra intervjuer med biståndshandläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en medelstor kommun i Sverige. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk innehållsanalys och studiens teoretiska utgångspunkter nyinstitutionell teori och utvecklingsekologisk teori använts som analytiskt verktyg i studiens resultatavsnitt. Resultatet visar på att begreppet barnrättsperspektiv saknar en tydlig definition och att det saknas tydliga riktlinjer för hur man som handläggare arbetar med begreppet. Det framkommer även att barns delaktighet i ärenden som rör ekonomiskt bistånd både är svårt att implementera, samt kan vara problematisk i vissa avseenden. Resultatet av studien visar att det övergripande ansvaret för den ekonomiska situationen ligger hos föräldrarna och att det även är de som ansvarar för att delge information om barnets behov till biståndshandläggarna. För att möjliggöra en tydligare och likvärdig användning av barnrättsperspektivet, samt öka förståelsen för hur begreppet ska appliceras i praktiken, behövs ytterligare forskning som bidrar till utvecklingen av riktlinjer, mätinstrument och metoder för yrkesverksamma inom ekonomiskt bistånd.

Abstract The aim of this study is to introduce how social workers in public assistance experience that room of maneuver affects their work. Furthermore, the purpose of this study is to introduce the possibilities and limitations that social workers may experience in their work with clients. At the same time, the study shows that social workers in public services experience some difficulties in their work but also they still have a huge opportunity to manage to make a difference in their work with clients. The may questions for the study are: What are the limitations that creates social worker’s room of maneuver? Which factors manage to have an impact on the decision-making for the social worker? And the last question is: In what way does the interviewed social workers reason about their limitations and possibilities with their work in public services? The questions have been developed by a semi-structured interview form where 4 social workers that work with public services, have been interviewed. The results of this study has been analyzed with Lipsky’s theory “Street level Bureaucracy” and the word “Empowerment” has also been analyzed in this study. This study managed to show that the room of maneuver can be limited and hindered by the law, the guidelines but also, the norms and routines in the organization. Therefore, it turned out that the room of maneuver can be a big platform for the social workers to handle their work and a freedom for the social workers to make a difference with their clients and cases.

Syftet med studien är att beskriva handlingsutrymmets betydelse för biståndshandläggare inom äldreomsorgen med särskilt fokus på diskrepansen mellan förväntningar på, och det praktiska handlingsutrymmet. Studien fokuserar även på förväntningar på rollen som biståndshandläggare från andra parter i samhället samt hur biståndshandläggare arbetar för att nå välbefinnande hos äldre personer. Forskningsansatsen som har tillämpats för att uppnå studiens syfte är en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Fem biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen har intervjuats från en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet har tematiserats genom en tematisk analys och har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Studiens resultat visar att handlingsutrymmet påverkas av den erfarenhet som biståndshandläggaren besitter, erfarenhet gör att biståndshandläggare vågar fatta beslut utöver de ramar som finns satta för handlingsutrymmet samt att den skapar trygghet i yrkesrollen, både för den enskilde biståndshandläggaren men även för kollegor. Resultatet visar också på att det finns en diskrepans i den förväntning som biståndshandläggaren har på sitt handlingsutrymme och på det handlingsutrymmet som den faktiskt har samt att biståndshandläggaren upplever förväntningar från samhället som inte alltid stämmer in på hur yrkesrollen är tänkt. / The aim of this study is to describe care managers discretion in elderly care with a focus on the discrepancy between expectations on the discretion and the actual discretion. The study concentrates on the expectations on the role as care managers from other parties in society and how care managers work to achieve well-being for older people. The research approach that has been applied is a qualitative research method and semi-structured interviews where used to collect data. Five care managers who work in elderly care have been interviewed from a medium-sized municipality in Sweden. The results has been thematized through a thematic analysis and has been analyzed based on previous research and theories. Results from the study show that discretion is affected by the experience that the care manager possesses, experience means that care manager dare to make decisions beyond the framework from the discretion and that it creates security in the professional role, both for colleagues and the individual care manager. Results show a discrepancy in the expectation on the discretion and the actual discretion and that the care manager experiences expectations from society that do not always match how the professional role is intended.

Studien handlar om hur skolkuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme samt hur det kan påverkas av organisationen. Studien utfördes med hjälp av semi-struktureradeintervjuer, där 5 erfarna skolkuratorer delade sina upplevelser, definitioner och reflektioner kring fenomenet. Studiens resultat tyder på att skolkuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme som brett, men att det finns vissa organisatoriska faktorer som kan påverkasamt begränsa det. Faktorer som organisatoriska riktlinjer, intern och extern samverkan,organisations ledning samt otydlighet och ensamhet gällande yrkesroll och arbetsposition.

Syftet med den här studien är att studera vilka förutsättningar tjänstemän på Migrationsverket har, för att implementera regeringens beslut om obligatorisk samhällsintroduktion. Sedan 1 oktober 2021 är det en obligatorisk policy, för alla som ansöker om asyl för första gången. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ fallstudie, där datainsamlingen skett i form av semistrukturerade samtalsintervjuer med fem respondenter. Med hjälp av Lundquist modell och aspekterna ”förstå, kan och vill” undersöktes förutsättningarna förimplementeringen av samhällsintroduktionen (Lundquist, 1992). Lipskys teori om närbyråkrater har använts för att förklara hur handlingsutrymmet hos närbyråkrater kan bidra till ett annat utfall än vad som egentligen är tänkt av de som styr (Lipsky, 2010). Till hjälp att besvara syftet ställdes följande forskningsfrågor: – Hur förstår tjänstemännen uppdraget från regeringen angående samhällsintroduktion? – Upplever tjänstemännen att de kan utföra sitt uppdrag? – Hur betydelsefull anser tjänstemännen att policyn samhällsintroduktion är? I resultatet framgår följande: Samtliga respondenter har god förståelse av syftet och målet med samhällsintroduktion. Det finns även vilja bland tjänstemännen att genomföra uppdraget som de fått av regeringen. Det är tydligt att de som arbetar med policyn tycker den är meningsfull. Däremot finns det brister när det handlar om förmågan att implementera policyn. Det finns svårigheter och otydligheter som behöver förbättras. Det framkommer även att tjänstemännen har ett visst handlingsutrymme vilket kan bidra till att policyn får olika utfall.