Samhället blir alltmer digitaliserat, detta har även påverkat arbetssättet inom ekonomiskt bistånd. Syftet med digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd är att frigöra tid från administrativa till mer värdeskapande uppgifter, som att leda ett förändringsarbete tillsammans med klienten för att kunna uppnå egenförsörjning. Socialsekreterare besitter ett handlingsutrymme, där de kan fatta individuella bedömningar inom ramen för lagar, regler och lokala riktlinjer. Tidigare forskning inom området är begränsat. Studien utgår därmed från socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av sitt handlingsutrymme samt de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen medför. Studien är av kvalitativ karaktär, där åtta individuella semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet i studien visar på olika faktorer som socialsekreterare upplever påverkar deras handlingsutrymme genom ett digitaliserat arbetssätt. Exempel på sådana faktorer är yrkeserfarenhet och klientkännedom. Vidare benämns möjligheter och utmaningar som socialsekreterare upplever. Denna studie kan bidra till olika perspektiv gällande digitaliseringen inom ekonomiskt bistånd. / Society is becoming increasingly digital, and this has also affected the way financial aid works. The purpose of digitalisation in financial aid is to free time from administrative to more value creating tasks, such as leading a change together with the client in order to achieve self-sufficiency. Social workers have discretion, where they can make individual assessments within the framework of laws, rules and local guidelines. Previous research in the field is limited. This study is therefore based on social workers' experiences and understanding of their discretion, as well as the opportunities and challenges that digitalisation brings. This study is of a qualitative nature, where eight individual semi-structured interviews were conducted. The result of the study shows various factors that social workers experience affect their discretion when working digitally. Examples of such factors are professional experience and client knowledge. Furthermore, social workers mentioned opportunities and challenges that digitalisation entails. This study can contribute to different perspectives regarding digitalisation in financial aid.

The study has thus been based on an interest in seeing how the multiple work environments can affect the professional work that is sought based on the school law`s description. The purpose of the study is thus to gain a deeper understanding of how the multiple work environments affect the possibility of adequate professional work that requires close relationships and continuity. The results of the study have emerged from semi-structured interviews with five professional school counsellors in different parts of Sweden. Empirical data has been analysed using thematic analysis method and with support in concepts such as profession, room for manoeuvre, structuring theory and organizational structures. What has emerged from the study is therefore that multiple work environments affect the possibility of being available to the extent that school counsellor would have liked. You can also observe difficulties in relating your professional work to many different teams and employers when continuity is broken and the workload becomes high. The motivation for the study is that is has contributed to a greater understanding of the school curative work and its importance within the school.

Introduction: This study adult guardianship for people with impaired decision- making capacity will be analysed. Three different counties in Skåne, Sweden will be studied with the perspective of their recruitment process and the supervision of the adult guardian. The purpose of the study is to look closer at how the counties quality assures their work and how they can guarantee legal certainty to the people with impaired capacity. In today’s society there’s an increasing amount of people in need of an adult guardian, both in Sweden and around the world. To have an adult guardian is a drastic restriction in a person’s life, as they lose all their legal rights, whereas the guardianship is allowing another person to take over their decision making. Therefore this measure should only be used as the last resort of action. Today we’re often fed with different horror stories about non- working adult guardians, who misuse their power-position in another person’s life and the society speculates whether this measure is for the person’s best or not. Therefore this study will be looking closer at how this procedure is implemented in practice in the countys.Method: This study is a documentary study based on swedish laws, national guidelines, public documents and internal guidelines from each county. The collected material was analyzed with a thematic analysis method.Result: Current laws and national guidelines leave a room for interpretation for the countys to organise their work with the procedure of adult guardianship. The study showed both differences and similarities in the counties work procedure. The studied counties were variously generous with sharing their internal guidelines and documents. Some counties used the national guidelines more frequently, while others had established more internal guidelines for the employee to use.Conclusion: All the counties had established routines and guidelines which can be seen as measures in the form of both quality assuring and legal certainty for the people with impaired decision-making capacity. The area of adult guardianship is unexplored, which could benefit from the counties sharing their experiences with each other and be further explored.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om socialsekreterares och familjehemssekreterares upplevelser av samverkan dem emellan inom en kommunal verksamhet beträffande familjehemsärenden. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och består av sex semistrukturerade intervjuer med handläggare som är verksamma på en familjehemsenhet och en utredningsenhet i en enskild kommun. På vardera enheten intervjuades tre handläggare som arbetar med familjehemsärenden. Intervjuerna utformades utifrån tre teman som växte fram ur studiens tidigare forskning och teoretiska ramverk. Dessa teman benämns som organisation, handlingsutrymme och samverkan. Samtliga teman syftar till att besvara studiens frågeställningar med fokus på samverkan mellan studiens undersökta enheter. Datan från intervjuerna analyserades tematiskt utifrån studiens teman. Studiens resultat visar att handläggarna från respektive enhet upplever samverkan dem emellan som övervägande positiv. Svårigheterna för samverkan som framkom i intervjuerna handlar om en ostrukturerad organisation och en otillräcklig administration vilket resulterat i bristande kunskap om enheternas ansvarsområden samt bristande resurser i form av tid och personal. Dessa aspekter hindrar även handläggarna att tillvarata sitt handlingsutrymme fullt ut. Resultatet visar även att personkemi och kommunikation är viktiga aspekter för ett välfungerande samarbete mellan handläggarna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikthantering mellan barn i förskolan. Målgruppen i studien var pedagoger i förskolan och studien handlade om deras syn på konflikter och lärande. Metoden som användes var den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes tio intervjuer med pedagoger för att förstå deras tankar och åsikter om konflikter och lärande. Den teoretiska utgångspunkten i studien var ett sociokulturellt perspektiv för att få en uppfattning om pedagogernas syn på konflikter och lärande i relation till socialt samspel och kommunikation. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser att det är viktigt att alla barn får komma till tals och ges handlingsutrymme i konflikter, men att det krävs att pedagogerna kan vägleda barnen i form av olika strategier. Pedagogerna uttryckte att de arbetar med förebyggande strategier och strategier som kan användas under pågående konflikt för att ge barn möjlighet att handla i konfliktsituationer på egen hand. Resultatet visar också att samtliga pedagogers sätt att arbeta består av att göra barnen delaktiga i hanterandet av konflikten. Barnen blir delaktiga genom att få mer eller mindre tillgång till handlingsutrymme i konflikten, vilket är av vikt för att de ska lära sig att hantera konflikter. Pedagogerna framhävde även vikten av språket och att prata med varandra som avgörande i hanterandet av konflikter. Ytterligare visar resultatet att samtliga pedagoger ser konflikter som ett lärotillfälle för barnen. I konflikter kan barn utveckla språket, förståelse för normer och regler samt egna värderingar. En slutsats är att ett medvetet arbete med konflikter kan leda till att barn lär sig, utvecklas och samlar på sig erfarenhet för att kunna hantera framtida konflikter.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>2020-06-05</p>

The aim of this study has been to get an understanding of how social secretaries interpret and work with the principle of the best interests of the child. The study has been based on three questions. First, how do social secretaries describe the best interest of the child. Second, what do social secretaries possibly describe as difficult in an assessment of the best interest of the child. Third, how can the social secretaries' interpretation of the best interest of the child be understood. The previous research has been selected to gain an understanding of the principle of the best interests of the child. The study is based on six qualitative semi structured interviews with social secretaries, who actively work in individual and family care. The study is based on a hermeneutic approach and the empirical data for the study have been analyzed based on Lipsky´s (2010) theory of street level bureaucrats and concept of discretion. The analysis and results are divided into five themes. The themes presented are: a varied description of the child's best interest, the implication of having room for interpretation in childcare investigations, the importance of children's participation in child care investigations, social secretaries perceived difficulties in assessing the child's best interests, and the importance of the Convention on the Rights of the Child as a law. The results of the study show that several factors are considered when social secretaries consider the best interests of the child as a principle. The largest factors are the current legislation, text templates from government agencies, the child's participation and the social secretaries`discretion. The social secretaries point out that it is important to see the child's individual needs and that this should play a central role in the investigation process. In summary, the social secretaries state that the principle the best interests of the child is therefore not possible to define in general, but is instead defined and applied individually for each child.

Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers upplevelse av mobbning bland elever på skolan samt upplevelsen av deras handlingsutrymme. Syftet är även att undersöka skolkuratorers upplevelse av vilka resurser dem har i ett förebyggande arbete mot mobbning, därtill huruvida resurserna upplevs vara tillräckliga för att stödja elever som utsätts för mobbning. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma skolkuratorer från tre olika län i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska ramverken systemteori och rollteori. Resultatet visade att skolkuratorerna har skilda upplevelser av mobbning då mobbning inte förekommer i samtliga skolor. Ett ytterligare resultat visade att skolkuratorerna har tillgång till flertal resurser i arbetet mot mobbning, dock skiljde omfattningen av resurser skolor emellan beroende på skolans ekonomiska tillgångar. Resultatet indikerade även på att skolkuratorerna upplever att handlingsutrymmet är tillräckligt för att stödja elever som utsätts för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skolkuratorerna erfar skilda upplevelser av mobbning och resurser däremot råder en enighet avseende handlingsutrymmet.

Title: “We are a team, we do this together” Subtitle: A qualitative study of how professionals experience the work in a addiction unit withinthe social services. The author: Sofia Kapple and My Holm. The purpose of our study is to investigate how at different levels in a social administration inthe field of addiction in Sweden experience the cooperation between and within the variousprofessions. We will also examine how the professionals are affected by the structure of thebusiness. The study was conducted with a qualitative approach consisting of five semistructured interviews with different professions in the business. The collected data has beenanalyzed with the help of a content analysis and based on the theoretical perspectives power,capacity of action and motivation it has generated in two main themes 1) Consensus within thebusiness is important and 2) The structure within the business is important. The results of thestudy showed that the collaboration worked well and that the professionals worked as a team tocreate and maintain a well-functioning business. It emerged that the municipality's smallergeographical size had a strengthening effect on cooperation and their capacity for action, ascloseness created opportunities for shared knowledge between colleagues. The structure of thebusiness had been reorganized, which directly affected the business, the reorganizationcontributed to new compositions of units and professional roles. The results showed that therewere both internal and external factors that affected the professionals. The internal factors werecooperation, communication and motivation and the external ones were leadership andstructure. The conclusion is that these factors are of crucial importance for how the respondentsexperience their capacity for action and cooperation. Keywords: Business, structure, capacity for action, communication and collaboration / Titel: ”Vi är ett lag, vi gör det här tillsammans” Undertitel: En kvalitativ studie om hur professionella upplever arbetet i en missbruksenhet inom socialtjänsten. Författare: Sofia Kapple och My Holm. Syftet med vår studie är att undersöka hur man på olika nivåer i en socialförvaltning inom området missbruk i Sverige upplever samarbetet mellan och inom de olika professionerna. Vi kommer även undersöka hur de yrkesverksamma påverkas av verksamhetens struktur. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats bestående av fem stycken semistrukturerade intervjuer med olika professioner i en verksamhet. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys och utifrån de teoretiska perspektiven makt, handlingsutrymme och motivation har det genererat i två stycken huvudteman 1) Samsyn inom verksamheten är betydelsefull och 2) Strukturen inom verksamheten är viktig. Studiens resultat visade att samarbetet fungerade bra och att de yrkesverksamma arbetade som ett team för att skapa och bibehålla en välfungerande verksamhet. Det framkom att kommunens mindre geografiska storlek hade en stärkande effekt på samarbetet och handlingsutrymmet då närheten skapade möjligheter till delad kunskap mellan kollegorna. Strukturen för verksamheten hade omorganiserats vilket direkt påverkat verksamheten och omorganiseringen bidrog till nya samansättningar av enheter och yrkesroller. Resultatet visade att det fanns såväl inre som yttre faktorer som påverkade de yrkesverksamma. De inre faktorerna var samarbete, kommunikation och motivation och de yttre var ledarskap och struktur. Slutsatsen är att dessa faktorer har en avgörande betydelse för hur respondenterna upplever sitt handlingsutrymme och samarbete. Nyckelord: Verksamhet, struktur, handlingsutrymme, kommunikation samt samarbete.

Studiens syfte var att fördjupa kunskaperna om hur yrkesverksamma ledare beskriversin egen betydelse för kunskaps- och kompetensutveckling hos sina medarbetare i enkontext präglad av digitalisering och teknisk utveckling. Metoden som användes vartematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från åtta intervjuer och242 utsagor och resultatet visade att ledarna beskriver sin betydelse för medarbetarnaslärande genom att de skapar handlingsutrymme, ställer krav, kontrollerar och visaromsorg. Tekniska artefakter beskrivs få konsekvenser för verksamheterna och dessanställda. De slutsatser som dras är att ledarna har betydelse för sina medarbetareslärande, men inte till vilken grad. Det lärande som erbjuds och sker inomverksamheterna beskrivs delvissom ett anpassningsinriktat lärande och som ettredskapför produktion. Relevansen som studien har är insikter i ledares beskrivningar av sinbetydelse för sina medarbetares lärande samt hur den tekniska utvecklingen fårkonsekvenser både för medarbetarnas integritet och arbetsprestationer.