Människor är en förutsättning för arbetsmiljön och är därför också en förutsättning förarbetsplatshälsan. Detta är framförallt viktigt att ha i åtanke vid arbeten med människor ikomplexa situationer som har problem med till exempel droger, kriminalitet eller våld. Syftetmed föreliggande studie är att synliggöra medarbetarnas upplevelser av handlingsutrymme ochmaktrelationer i förhållande till sin arbetskontext på ett behandlingshem för unga män. Medfokus på tidigare erfarenheter utifrån ett sociokulturellt perspektiv är syftet även att belysarelationernas koppling till medarbetarnas hälsa. Tidigare forskning har visat att relationer ochpersonligheter har betydelse för intagna individers hälsa inom fängelsemiljöer, institutioner ochpsykiatriska behandlingskliniker (Wästerfors, 2009; dosReis och Davarya, 2008; Woodall, 2007).Det är dock inte helt självklart hur medarbetarna påverkas av relationerna i deras arbetskontext,något som därmed är viktigt och intressant att undersöka.Denna studie har en kvalitativ ansats som utgår från metodtriangulering med hjälp avfrågeformulär och intervjuer. Empirin består av tretton besvarade frågeformulär och tvådjupgående intervjuer som har analyserats genom kodning för att till slut svara på studiens syfte.Resultaten belyser vikten av flexibilitet för att kunna anpassa sig till en ombytlig arbetskontext,men också att stödet från och samarbetet med kollegorna påverkar relationen till de unga männen.Arbetsplatsens relationer påverkar makt och handlingsutrymme, vilka är individuella upplevelsersom ständigt förändras. Medarbetarnas makt och handlingsutrymme i förhållande till de ungamännen upplevs vara större i de situationer där kollegornas stöd och kompetens är närvarandeoch mindre då de unga männen vistas i grupp. Detta kan betraktas som en form av kollektivthandlingsutrymme där kollegorna delar gemensamma uppfattningar och upplevelser rörande ensituation, under förutsättningen att det finns tid och möjlighet till kommunikation mellankollegorna. Makt och handlingsutrymme i relationer och situationer på behandlingshemmetpåverkar upplevelsen av stöd och trygghet, något som i sin tur har betydelse för den upplevdahälsan. Karaktär och flexibilitet är egenskaper som enligt studien krävs av medarbetarna påbehandlingshemmet för att kunna utföra arbetet framgångsrikt. Förutsättningar som främjar relationsskapande främjar därför också medarbetarnas hälsa.

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna. Slutsatser som drogs utifrån studien är att vilken plats HR-arbetet får är beroende av hur varje individuell rektor definierar sitt huvudsakliga uppdrag. Detta medför att uppdelningen av HR-arbetet mellan förvaltning och rektor blir otydlig vilket tolkas som en brist i det mål- och resultatstyrda skolsystemet. Vidare konstaterades det att handlingsutrymmet styrs av både externa och interna faktorer och att rektors upplevda HR-kompetens är avgörande för handlingsutrymmets begränsningar. Slutligen konstaterades att rektor är den som förväntas veta när det är dags att söka stöd från förvaltningen i HR-frågor och därmed är den som avgör om kompetensen är tillräcklig eller ej. Studien har kastat ljus över en ny aspekt av den svenska skolans försämrade resultat och har därmed öppnat dörrar för mer djuplodad och differentierad forskning om rektorers HR-arbete och dess relation till det nationella respektive kommunala rektorsuppdraget.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori. Den tidigare forskningen som använts i studien utgörs av internationell och nationell forskning om skolkuratorers drogförebyggande arbete och skolkuratorers handlingsutrymme och samverkan i det drogförebyggande arbetet. Analysmetoden som använts i studien är hermeneutiskt inspirerad och används tillsammans med en abduktiv slutledning. Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever det drogförebyggande arbetet som viktigt och beskriver att det bedrivs på både individ- och gruppnivå. Vidare visar studien att samverkan med socialtjänst och polis utgör en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Handlingsutrymme beskrivs i studien som en förutsättning för att kunna arbeta drogförebyggande. En viktig slutsats i studien är att skolkuratorerna inte har samma referensram vad gäller begreppet drogförebyggande arbete vilket vi ser som en påverkansfaktor till hur arbetet beskrivs och bedrivs i praktiken.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet. Syftet är också att belysa vilka mönster som finns gällande det givna handlingsutrymmet, preciserat som likheter och skillnader mellan ekonomerna i familjeföretagen. Dessa syften har lett oss till forskningsfrågan; Hur upplever ekonomen i familjeföretaget sitt handlingsutrymme i redovisningsarbetet och vilka mönster finns i det givna handlingsutrymmet? Genom att använda en abduktiv ansats fungerar teorier så som agentteorin, ekonomens handlingsutrymme, ekonomens roll, familjeföretagande och beslutsfattande som inspirationskälla för att hitta orsaker som indikerar på hur ekonomens handlingsutrymme gällande redovisningsarbetet i familjeföretag påverkas av olika faktorer. För att kunna få en förståelse för detta utfördes en kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att det visar sig att samtliga ekonomer i de aktuella familjeföretagen upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl för att de ska kunna sköta sina redovisningsuppgifter regelmässigt rätt. Däremot får ekonomen inte särskilt mycket handlingsutrymme vad gäller företagets ekonomiska verksamhetsbeslut, detta för att kontrollen hålls nära familjen vilket lämnar lite utrymme för ekonomen att bidra med sin ekonomiska erfarenhet och kunskap utanför redovisningsarbetet. I vissa fall finns det en kamp mellan familjen och rättesnöret vad gäller ekonomens handlingsutrymme i redovisningsarbetet, där ekonomen väljer att följa företagsnormer så länge denne kan hitta en förklaring till det moraliska dilemmat som ekonomen hamnat i. / The discretion can differ widely among economists and there are both internal and external factors affecting the economists’ discretion. The degree to which discretion is given depends largely on the environment, the organization and the individual. Family business involves an emotional interaction between the family members, who may comprise different positions in the company, which affects both family members' professional- and familial relationships. Family businesses are associated with a reluctance to consult external financial expertise in different key economic decisions even if external economists usually reduce the financial risk through their knowledge and experience. The purpose of the study is from abroad the family business economist, who does not belong to the family, explore what room for maneuver the economist has regarding accounting work in family businesses. It also aims to highlight the patterns that apply the given maneuver, specified the similarities and the differences between the economists in the family businesses. These purposes have led us to the research question; how do economists in family businesses experience their discretion in their accounting work and what patterns exists in the given maneuver? By using an abductive approach, theories such as agent theory, the economist's discretion, the economist's role, family business and decision-making works as a source of inspiration to find causes and trends on how the economist's discretion regarding accounting work in the family business is affected by various factors. In order to gain an understanding of this, a qualitative study was performed based on semi-structured interviews. The conclusion of the study is that it proves that all the economists in the current family firms perceive that their discretion is more than enough to be able to manage their accounting data regularly right. In contrast, the economist has not much room for maneuver in terms of its financial business decisions. In order to hold the control close to the family, they leave small space for the economist to contribute their financial experience and knowledge outside accounting work. In some cases there is a struggle between family and regulations when it comes to the economist's discretion in accounting work. The economist chooses to follow company norms as long as she can find an explanation of the moral dilemma she ends up in.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet. Syftet är också att belysa vilka mönster som finns gällande det givna handlingsutrymmet, preciserat som likheter och skillnader mellan ekonomerna i familjeföretagen. Dessa syften har lett oss till forskningsfrågan; Hur upplever ekonomen i familjeföretaget sitt handlingsutrymme i redovisningsarbetet och vilka mönster finns i det givna handlingsutrymmet? Genom att använda en abduktiv ansats fungerar teorier så som agentteorin, ekonomens handlingsutrymme, ekonomens roll, familjeföretagande och beslutsfattande som inspirationskälla för att hitta orsaker som indikerar på hur ekonomens handlingsutrymme gällande redovisningsarbetet i familjeföretag påverkas av olika faktorer. För att kunna få en förståelse för detta utfördes en kvalitativ undersökning baserat på semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att det visar sig att samtliga ekonomer i de aktuella familjeföretagen upplever att deras handlingsutrymme räcker gott och väl för att de ska kunna sköta sina redovisningsuppgifter regelmässigt rätt. Däremot får ekonomen inte särskilt mycket handlingsutrymme vad gäller företagets ekonomiska verksamhetsbeslut, detta för att kontrollen hålls nära familjen vilket lämnar lite utrymme för ekonomen att bidra med sin ekonomiska erfarenhet och kunskap utanför redovisningsarbetet. I vissa fall finns det en kamp mellan familjen och rättesnöret vad gäller ekonomens handlingsutrymme i redovisningsarbetet, där ekonomen väljer att följa företagsnormer så länge denne kan hitta en förklaring till det moraliska dilemmat som ekonomen hamnat i. / The discretion can differ widely among economists and there are both internal and external factors affecting the economists’ discretion. The degree to which discretion is given depends largely on the environment, the organization and the individual. Family business involves an emotional interaction between the family members, who may comprise different positions in the company, which affects both family members' professional- and familial relationships. Family businesses are associated with a reluctance to consult external financial expertise in different key economic decisions even if external economists usually reduce the financial risk through their knowledge and experience. The purpose of the study is from abroad the family business economist, who does not belong to the family, explore what room for maneuver the economist has regarding accounting work in family businesses. It also aims to highlight the patterns that apply the given maneuver, specified the similarities and the differences between the economists in the family businesses. These purposes have led us to the research question; how do economists in family businesses experience their discretion in their accounting work and what patterns exists in the given maneuver? By using an abductive approach, theories such as agent theory, the economist's discretion, the economist's role, family business and decision-making works as a source of inspiration to find causes and trends on how the economist's discretion regarding accounting work in the family business is affected by various factors. In order to gain an understanding of this, a qualitative study was performed based on semi-structured interviews. The conclusion of the study is that it proves that all the economists in the current family firms perceive that their discretion is more than enough to be able to manage their accounting data regularly right. In contrast, the economist has not much room for maneuver in terms of its financial business decisions. In order to hold the control close to the family, they leave small space for the economist to contribute their financial experience and knowledge outside accounting work. In some cases there is a struggle between family and regulations when it comes to the economist's discretion in accounting work. The economist chooses to follow company norms as long as she can find an explanation of the moral dilemma she ends up in.

The purpose of this study is to understand the collaboration between school and social services. The primary focus of this study is the subject of interaction. The study analyzes how confidentiality affects collaboration between school and social services and examines what effect the organizations’ different roles have on collaboration. The method used is qualitative interviews and the gathered empirical data has been analyzed using theories of discretion and street-level bureaucracy. Eight professionals have been interviewed; four social workers from social services and four teachers. All participants agreed that collaboration is necessary between schools and social services but there is a mutual lack of knowledge about each other's organizations. The study concludes that because of the organizations' differing tasks, it is difficult for them to know who should take responsibility in their interaction. There are some methods that facilitate achieving good interaction.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om biståndshandläggares erfarenheter av utredningar av insatsen vård- och omsorgsboende för äldre. Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Stockholms stad har genomgått flera förändringar de senaste åren. De förändringar vi koncentrerat oss på att studera, är införandet av kartläggnings- och bedömningsinstrumentet som biståndshandläggarna använder för att utreda äldres ansökningar om vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §, samt den centrala köhanteringen som används vid placering av äldre på vård- och omsorgsboende. Vår avsikt har varit att ta del av biståndshandläggarnas erfarenheter av dessa förändringar, hur de ser på ärendedragning eller så kallade boråd, samt vilket inflytande de anser sig ha över besluten. Vi har intervjuat åtta biståndshandläggare i Stockholms stad och har använt oss av induktiv ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning gällande lagstiftning och valda teorier om gräsrotsbyråkraten, handlingsutrymme och ålderism.

Politiska partier är i en kris till följd av bland annat medlemstapp och minskat förtroende från väljarna. Det kommunala partilivet har även omdanats där lokala partier idag är en utmanare till rikspartier om den politiska makten. Frågan är om rikspartier skapat en mer lokal organisation för att bemöta konkurrensen och om kommunala företrädare utökat sitt handlingsutrymme för att öka legitimiteten för den lokala politiken. Studien undersöker hur rikspartiers och lokala partiers spelregler skiljer sig åt samt påverkar kommunalpolitiska ledares handlingsutrymme. Studien har en komparativ ansats där partityperna jämförs. Teoribildningen institutional rational choice som bland annat fokuserar på hur spelregler (institutionella regelverk) sätter begränsningar i ett handlingsutrymme har använts för att förklara och förstå studiens syfte. För att uppnå studiens syfte har partimaterial hämtats och intervjuer med politiska företrädare genomförts. Studiens resultat visar att det finns stora skillnader mellan rikspartier och lokala partier, detta genom att rikspartier består av en vertikal dimension genom dess organisationsnivåer på riks- och distriktsnivå samt en lokal horisontell dimension. Lokala partier som är avgränsade till en kommun består istället enbart av en lokal horisontell dimension. Rikspartier präglas av en hierarkisk uppbyggnad där de styr sina kommunala ledande företrädare genom vertikala spelregler. Lokala partier har istället en plattare ickehierarkisk uppbyggnad, men även de begränsar sina företrädares handlingsutrymme genom spelregler. Kommunalpolitiska ledare i rikspartier handlar efter både vertikala och horisontella spelregler. Vid konflikt inom rikspartier uppstår dock en variation av hur kommunalpolitiska ledare handlar. Vissa handlar efter vertikala spelregler medan andra använder strategier i syfte att utöka sitt handlingsutrymme gentemot den egna riks- och distriktsnivån för att bedriva lokalt anpassad politik. Studiens resultat visar således att det finns kommunalpolitiska ledare i rikspartier som är autonoma gentemot den egna riks- och distriktsnivån i hur de handlar. Kommunalpolitiska ledare i lokala partier har färre spelregler som begränsar deras handlingsutrymme att utforma lokalt anpassad politik. Detta då de saknar vertikala spelregler som kan sätta yttre gränser i deras handlingsutrymme.

Tidigare forskning visar att det finns viss problematik i samverkan mellan skolkuratorer och lärare. Faktorer som kan påverkan samverkan som tagits upp i tidigare forskning är handlingsutrymmet och otydliga arbetsroller. Denna studie behandlar fem skolkuratorers uppfattningar kring hur samverkan ser ut och fungerar med lärarna på deras skolor, samt vad som påverkar samverkan. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Umeå kommun. Resultatet av intervjuerna bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket är en metod som syftar till att finna bakomliggande teman i materialet (Bryman, 2008). Analysering av materialet gjordes med hjälp av olika teoretiska begrepp, exempelvis rollkonflikter. Resultatet visar att inom samverkan mellan skolkuratorer och lärare fanns det svårigheter till följd av det formella handlingsutrymmet. Skolkuratorerna ansåg att de inte gavs tillräckligt med tid och möjligheter för att arbeta som de själva önskade. Gränsarbetet mellan de två professionerna var ännu en faktor som visade sig ha en betydande roll i relation till samverkan. Anledningen till att detta anses vara ett problem är att skolkuratorerna menar att arbetsrollerna är otydliga och att de inte vet vem som ska göra vad. Svårigheter inom samverkan kan också uppstå i samband med hur de personliga faktorerna ser ut mellan de två professionerna. Sammanfattningsvis visar studien på att trots att det finns många faktorer som har en påverkan på samverkan härstammar stora delar av problematiken i hur det formella handlingsutrymmet fungerar och ser ut.

Socialsekreterares arbete inom Socialtjänstens missbruksenhet präglas av en utmaning att tillgodose klientens behov samtidigt som att bemöta organisationens resurser. Detta på grund av bristande resurser som läggs på missbruksområdet eftersom målgruppen inte är prioriterad. Därför är det viktigt att socialsekreterare har ett handlingsutrymme för att utföra genomtänkta handlingar i relation till båda parter. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som socialsekreterare upplever kan påverka utredningsarbetet enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt hur socialsekreterare upplever makt i utredningsarbetet med vuxna klienter som har pågående missbruksproblem. Syftet mynnar ut i frågor som beaktar vilka möjligheter och begränsningar socialsekreterare upplever i utredningsarbetet enligt SoL och hur de upplever maktutövning i relation till klienten i sin utredning enligt SoL. Studien bygger på 7 kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar inom missbruksenheten i Halland och Skåne län. Materialet analyserades med hjälp av Lipskys begrepp gräsrotsbyråkrat och Foucaults maktteori. Resultatet visar att uppdrag, lagar och riktlinjer, resurser, klienters inställning samt socialsekreterares subjektivitet betraktas av socialsekreterarna som både möjligheter och begränsningar i utredningsarbetet enligt SoL. Dessutom upplever socialsekreterarna att de har makt i relation till klienten med hjälp av kunskap kring ämnet men de har även ambitionen att lyfta upp klienten trots att de besitter en makt. Socialsekreterarna agerar vidare inom en osäkerhet där socialsekreterares handlingsutrymme innefattande faktorer som möjliggör och begränsar utredningsarbetet är viktigt för arbetet inom det sociala fältet. / Social Workers work in the Social Services Addiction Unit is challenged to meet the client's needs while responding to the organization's resources. This is due to insufficient resources placed on abuse because the target group is not a priority. Therefore, it is important that social workers have a margin of action to make thoughtful actions in relation to both parties. The purpose of the essay is to investigate and analyze the factors that social workers perceive may affect the social investigative work and how social workers experience power in the investigative work with adult clients who have ongoing abuse problems. The purpose is expressed in issues that take into account what opportunities and limitations social workers experience in the law investigation work and how they experience the exercise of power in relation to the client in investigation according to the law. The study is based on 7 qualitative semi structured interviews with social workers who work with investigations with substance abusers in Halland and Skåne County. The material was analyzed using Lipsky's concept discretion and Foucault's power theory. The results show that missions, laws and guidelines, resources, customer attitude and social workers' subjectivity are regarded by social security as both the possibilities and limitations in the SoL investigation. In addition, the social workers find that they have power in relation to the client with the help of knowledge about the subject, but they also have the ambition to lift the client that leads to a relational power. Social workers also act in an uncertainty where the social workers' scope for action, including factors that enable and limit the investigative work is important for the work in the social field.