Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare. Kombinationen av dessa metoder bidrog till att jag fick en bra inblick i vad som sker handläggare och klient emellan. När jag utförde min skuggning fick jag sitta med i rummet när handläggaren och klienten möttes, detta bidrog till att jag fick en bra inblick i detta arbete. I analysen av mina intervjuer och min skuggning har jag kommit fram till något man skulle kunna tänka sig som problematiskt i arbetsförmedlarens handlingsutrymme. I arbetsförmedlarens handlingsutrymme finner man rutiniserade och standardiserade processer, som gör det möjligt för arbetsförmedlaren att hantera den arbetslöses situation. Det är också i dessa processer som mellanhänderna skapas. Dessa mellanhänder kallar jag för elektroniska mellanhänder. Dessa menar jag kan skapa problem i handlingsutrymmet, så som t.ex. bristen på fysisk kontakt handläggare och klient emellan. Jag har även kommit fram till att det kan finnas en målkonflikt i vad arbetsförmedlingen gör och vad dom förväntas göra. Detta kallar jag för arbetsförmedlarens dubbla roll. Slutligen har jag kommit fram till att arbetsförmedlingen är en tillgänglig myndighet, inte bara fysiskt utan även elektroniskt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Socialsekreterarna inom missbruksvården har en delegation som ger dem ett handlingsutrymme att själva kunna fatta beslut. Det betyder att de sitter i en maktposition gentemot klienten samtidigt som de är i ett underläge gentemot chefer och den politiskt styrda organisationen. Något som de har gemensamt är att de måste följa samma lagar. I socialtjänstlagen framkommer det att klienten har rätt till att få hjälp med att komma ifrån sitt missbruk, samt att insatserna ska vara av god kvalite. Mot denna bakgrund var syfte med studien att undersöka hur och på vilka grunder socialsekreterare säger sig fatta beslut om insatser för personer med missbruksproblem. Det är en kvalitativ studie som genomfördes med en vinjett samt kompletterande frågor för att få ett resonemang kring beslut av insats. Våra intervjupersoner var fem socialsekreterare inom missbruksvården. Resultatet av studien visar att det är ett komplext område då det finns olika faktorer som påverkar. Dels handlar det om organisationen och de styrdokument som de ska följa men även ekonomiska faktorer. Något som även har en stor inverkan i beslutet är utbytet av kunskap och erfarenheter med kollegor och chef. Vår slutsats av studien är att de styrdokument och regler som finns inom missbruksvården inte går i linje med hur det ser ut i praktiken. Detta då socialsekreterarna i högre grad prioriterar att lära känna klienten och därmed bygga upp en relation. Studien visar även att organisationen har en stor påverkan då de bestämmer över utbudet av insatser i kommunen. Men även utbildning och erfarenhet har betydelse i hur ett beslut om insats fattas.

<p>Den här studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet påverkas av att inte behärska svenska språket motsvarande slutnivån inom sfi (svenska för invandrare). Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sju män och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen ålder från olika delar av världen. Syftet med undersökningen är att studera svenska språkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnå sfi:s slutnivå. För att ha möjlighet att sätta de resultat jag kommer fram till i relation till något, för att kunna göra jämförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som också invandrat till Sverige i vuxen ålder men som alla klarat att få godkänt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga är situationsbetingat och relativt, dvs. det beror på vad personen jämför med hur goda svenskkunskaper han/hon upplever sig ha. I takt med att svenkkunskaperna förbättras ökar handlingsutrymmet och självständigheten. Beroendet av andra i familjen och närmiljön minskar därmed. Ambitionsnivå måste tas i beaktande vid en diskussion om handlingsutrymme och ålder spelar här en viktig roll då de yngre intervjupersonerna generellt har en högre ambitionsnivå än de äldre. Ingen av de intervjuade personerna upplever någon känsla av ensamhet, utan istället en hög grad av delaktighet inom familjen och även delaktighet på det lokala planet. En klar skiljelinje framstår mellan de bägge grupperna beträffande upplevelse av delaktighet på den samhälleliga nivån. Resultaten visar också att alla intervjupersoner har strategier för att öka handlingsutrymmet och delaktigheten och det som utmärker personerna i referensgruppen är att de har många och välutvecklade strategier som ofta handlar om hur de själva på bästa sätt aktivt ska lära sig bättre svenska. Kunskaper i svenska språket synes således ha stor betydelse för möjligheten till utökat handlingsutrymme utanför familjen och för känslan av delaktighet på den samhälleliga nivån.</p>

<p>Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer med anknytning till socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt-, kognitivt perspektiv, rollteorier och begreppet parallellprocesser. Resultatet av studien visar att socialsekreterarens handlingsutrymme inte enbart går att förstå genom att ta del av lagar, riktlinjer och organisationsskisser utan att det också i hög grad är relationellt bestämt. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas också av hennes kognitioner, hur hon tolkar sitt uppdrag, av olika strukturella faktorer i omgivningen och av sociala konventioner. Sist men inte minst så påverkar också klientens inställning och innehållet i klientrelationen, socialsekreterarens handlingsutrymme.</p>

<p>Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.</p>

<p>The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization.</p><p>In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action.</p><p>Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.</p>

<p>The aim with this study was to describe how the board members of athletic clubs view and value their youth program. A qualitative approach was used in form of interviews. The interviews were made face to face as well as being taped, this to facilitate the analysis. When the board members viewed their youth program to be in alignment with the overall club philosophy there was a discrepancy between their views and the “de facto” conditions of the youth program. It will also show that the board members viewed it as difficult to conduct broad-spectrum program for the youths. These difficulties were to a great extent due to external factors. When these difficulties became detrimental for the development of the clubs activities, then an alternative to the present day competition and rules system should be developed. Furthermore, there is a need for internal education in clubs to highten consciences dealing with how to value and run activities</p>

Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer med anknytning till socialtjänstens försörjningsstödsverksamhet. Intervjuerna analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt-, kognitivt perspektiv, rollteorier och begreppet parallellprocesser. Resultatet av studien visar att socialsekreterarens handlingsutrymme inte enbart går att förstå genom att ta del av lagar, riktlinjer och organisationsskisser utan att det också i hög grad är relationellt bestämt. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas också av hennes kognitioner, hur hon tolkar sitt uppdrag, av olika strukturella faktorer i omgivningen och av sociala konventioner. Sist men inte minst så påverkar också klientens inställning och innehållet i klientrelationen, socialsekreterarens handlingsutrymme.

The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.

The aim with this study was to describe how the board members of athletic clubs view and value their youth program. A qualitative approach was used in form of interviews. The interviews were made face to face as well as being taped, this to facilitate the analysis. When the board members viewed their youth program to be in alignment with the overall club philosophy there was a discrepancy between their views and the “de facto” conditions of the youth program. It will also show that the board members viewed it as difficult to conduct broad-spectrum program for the youths. These difficulties were to a great extent due to external factors. When these difficulties became detrimental for the development of the clubs activities, then an alternative to the present day competition and rules system should be developed. Furthermore, there is a need for internal education in clubs to highten consciences dealing with how to value and run activities