Den här studien är ett kunskapsbidrag avseende barns användning av förskolors utomhusmiljö samt barns inkludering i utveckling av förskolegårdars lekmiljö. Studiens syfte är att tolka samt skapa förståelse för de deltagande förskolebarnens subjektiva upplevelse av sin förskolegård. Studiens forskningsfrågor behandlar vilka slags lekar barnen ägnar sig åt i de utvalda lekmiljöerna, vad som möjliggör barnens lek samt vilka hinder som finns för barnens lek. Studiens teoretiska utgångspunkter är handlingserbjudanden. Genom pedagogernas handlingserbjudanden till förskolebarnen kan lekmiljön och därmed barnens fysiska rörelsemönster påverkas. Vidare kan handlingserbjudanden gällande ett föränderligt och mobilt lekmaterial vidareutveckla gestaltningsleken. Jag har valt att använda mig av gåtursmetoden som datainsamlingsmetod samt Grundad teori (Grounded Theory) som analysmetod. Utifrån förskolans uppdrag att utgå från barnens behov och intresse bör förskolan ta del av samt vidareutveckla barnens tankar kring förskolegårdens utformning. För att inspirera och leda pedagogerna framåt i detta arbete vill jag genom min studie påvisa arbetsredskap som kan användas i arbetet med att utforma platser på förskolegården som intresserar barnen och stimulerar deras lek. Studiens resultat visar att påverkansfaktorer på barnens lek är lekmiljöns utformning, tillgängligt lekmaterial samt förhållningsregler. Analysen visar att genom pedagogers handlingserbjudanden samt en tillåtande, stimulerande samt utmanande lekmiljö kan barnen få natur- samt lekupplevelser och utveckla sina fysiska färdigheter. Studiens slutsats belyser att arbetsredskap såsom pedagogisk dokumentation, reflekterande samtal, observationer samt samtal med barnen kan vara passande för att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans utomhusmiljö.

Denna uppsats syftar till att studera hur frontlinjebyråkrater, på två av ArbetsförmedlingensEtableringsenheter, uppfattar sitt handlingsutrymme i relation till regelverket, den dubbla rollen ochinvandrarklienten. Utgångspunkten i studien är att handlingsutrymmet är en viktig faktor iintegrationen av invandrare i det svenska samhället. Det blir därför intressant att undersöka vilkenbetydelse frontlinjebyråkraters uppfattningar har för implementeringen av integrationspolitiken.Uppsatsens teoretiska ram bygger på Schierenbecks (2003b) studie av frontlinjebyråkratens trerelationer (regelverket, dubbla rollen och invandrarklienten) och jag utgår ifrån hennes intervjuguidesamt analysschema. Det empiriska materialet i uppsatsen har samlats in genom semi-struktureradeintervjuer med frontlinjebyråkrater på Arbetsförmedlingens Etableringsenheter i Göteborg ochStockholm. Resultatet visar att samtliga frontlinjebyråkrater i studien uppfattarmyndighetsutövningen till de tre relationerna på ett liknande vis. De ser regelverket som flexibelt,orienterar sig mer mot organisationen än klienten och tillskriver invandrarklienter kulturella attribut.Sett till att frontlinjebyråkraterna ser invandrarklienten som bärare av kulturella attribut ikombination med att frontlinjebyråkraterna uppfattar sin tillämpning av regelverket som flexibel ochanvänder sig av sitt handlingsutrymme i myndighetsutövningen, finns risken enligt Schierenbeck(2003b:32ff) att dessa uppfattningar kan avspegla sig i frontlinjebyråkraterna myndighetsutövningoch på så vis få en negativ inverkan på det integrationspolitiken. / <p>2016-06-03</p>

According to research children in families that obtain social welfare are exposed to problems with their health and development. The aim of this study is to explore social workers way of working with child perspective in their everyday work with families and social welfare. It also aims to explore the social workers discretion and if it affects their work on child perspective. This study used a qualitative methodology and used semi-structured interviews to collect data. The data was later analysed through content analysis. Four themes emerged from the data analysis; definition of the child perspective, lack of time, financial framework, unclear frameworks and laws. The social workers experienced that lack of time has a negative effect on their possibility to document the child perspective in their work. The social workers expressed that they have possibilities through their discretion to influence the work situation, which has a positive effect on the work.  The study concludes that social workers want to work with child perspective but need more resources and time to do so. / Enligt forskning utsätts barn i familjer som uppbär långvarigt försörjningsstöd för mer problem med sin hälsa och utveckling i jämförelse med barn som lever i självförsörjande familjer. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnperspektivet i det dagliga arbetet med barnfamiljer inom ekonomiskt bistånd och hur socialsekreterarna förhåller sig till handlingsutrymmet som förekommer på deras arbetsplats. I denna studie använde jag mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade fyra socialsekreterare för att samla in data. För att göra min analys har jag använt mig av Michael Lipskys gräsrotsbyråkrati teori. Resultatet har senare analyserats med en innehållsanalys. I innehållsanalysen framkom fyra teman; Definition av barnperspektivet, tidsbrist, budgetramar och oklarheter i lagar och riktlinjer. Resultatet av studien visade att socialsekreterarna har olika definitioner av vad ett barnperspektiv är och att de upplever tidsbrist. Tidsbristen resulterar i att tiden för dokumentation av barnperspektivet minskar. Det framkom även att socialsekreterarna anser att de delvis har ett stort handlingsutrymme när det gäller att fatta beslut gällande specifika ärenden. Studien drar slutsatsen att socialarbetarna anser att barnperspektivet är viktigt samt att de vill arbeta med det. Dock behöver socialarbetarna mer resurser och tid.

Makt inom socialt arbete, speciellt inom myndighetsutövning, har varit ett återkommande tema under vår tid på socionomprogrammet vid Linköpings universitet. Däremot har det talats mindre kring makt inom verksamheter som arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Att socialarbetare på exempelvis SiSinstitutioner har ett maktövertag gentemot de placerade ungdomarna, i form av exempelvis indragna permissioner och inlåsning, är något som forskarna inom ämnet är överens om. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) upptäckte vi att socialarbetare som arbetar på uppdrag av socialtjänsten har stort handlingsutrymme i sitt arbete då vi båda genomförde vår VFU inom sådana verksamheter. Det bekräftas även av litteraturen som menar att det medför dilemman för personalen. Studien syftar till att undersöka och analysera hur personal på en SiS-institution för ungdomar beskriver och resonerar kring sin maktbefogenhet och sitt handlingsutrymme. För att undersöka detta har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på en SiS-institution belägen i Sverige. Genom intervjuerna fann vi tre empiriskt grundade teman: Vi och Dom, “Det jag säger är ju deras lag” samt Maktens och handlingsutrymmets tvetydighet. Studiens analys vilar på Erving Goffmans Totala institutioner och Michel Foucaults teori om makt, med teoriernas tillhörande begrepp. Utifrån intervjuerna framkommer det att personalen resonerar olika kring sitt handlingsutrymme. Vissa anser att de har stort handlingsutrymme, medan andra anser att det är litet. Främst fann vi att personalens arbete styrs av begreppen lugn och säkerhet. Det framkom att personalens makt uttryckte sig genom att dagarna präglades av struktur och fasta tider, samt genom särskilda befogenheter och arbetsmetoden teckenekonomi. Sammanfattningsvis kan det, utifrån det empiriska materialet, konstateras att socialarbetares makt och handlingsutrymme kan ses som tvetydigt då det både stärker och hämmar dem i det dagliga arbetet.

Diskussionen om serviceinsatser inom socialtjänsten har länge pågått och det finns stora variationer kommuner emellan till följd av de diffusa riktlinjer som anges för insatsen. Ämnet aktualiseras i och med den rättsprocess som behandlat serviceinsatsers utformning och omfattning. Denna studie är ett bidrag till debatten om serviceinsatser och den fortsatta utvecklingen av socialt arbete. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och förtjänster serviceinsatser medför, samt vilken betydelse organisationsstrukturen har för socialarbetarens handlingsutrymme. Resultatet bygger på intervjuer med fem socialarbetare som tillämpar serviceinsatser till barn och familj. De begrepp och teorier som används för att analysera det insamlade materialet är individualism, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och empowerment. Det framgick att socialarbetarna uppfattar riktlinjerna för serviceinsatsen som diffusa och ospecificerade, vilket vidgar socialarbetarnas handlingsutrymme. Kunskap och erfarenhet visar sig vara viktiga redskap för att hantera handlingsutrymmet och forma serviceinsatsen efter den hjälpsökandes behov. De förtjänster som framhålls är tillgänglighet, mobilitet, den hjälpsökandes delaktighet, motivation och frivillighet. Vidare belystes avsaknaden av dokumentation som positiv då socialarbetarna menade att de får mer tid för den hjälpsökande. Resultatet indikerade även att dessa faktorer var av betydelse för relationen. Det framgick att det skett en relationell maktförskjutning mellan socialarbetare och hjälpsökande, där den hjälpsökande ålagds det yttersta ansvaret. Socialtjänstens rykte visade sig vara ett hinder för att nå målgruppen. Vidare påträffades svårigheter att informera om serviceinsatser och socialarbetarna upplevde att människor trots marknadsföring inte var medvetna om att hjälpen fanns att söka. Det framkom även att det kunde vara problematiskt att inte göra uppföljning eller utvärdering av serviceinsatsen.

Hälso- och sjukvården anses vara en viktig del av svensk välfärd som alltid ska värna sin humana karaktär. Förändringarna som har skett inom svensk hälso- och sjukvård under de senaste decennierna, har lett till en mer byråkratiserad sjukvård där läkare och sjuksköterskor ofrivilligt har blivit byråkrater. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur läkare och sjuksköterskor vid en privat vårdcentral i Västra Götalandsregionen gör prioriteringar av patientbesök, dels att jämföra hur dessa två professionerna gör sina prioriteringar. Den här studien är en fallstudie där tre läkare och tre sjuksköterskor har intervjuats. Det empiriska materialet har senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår och baseras på Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultaten som har fåtts visar att läkare och sjuksköterskor upplever att de har ett stort handlingsutrymme när de gör medicinska bedömningar under prioriteringsprocessen, samt att deras handlingsutrymme inte begränsas av statligt regelverk och organisationens mål i någon större utsträckning. En tydlig svårighet som samtliga läkare och sjuksköterskor lyfter är tidsbrist som de försöker hantera genom användning av olika rutiner och hanteringssystem.

The aim of this study is to examine how deacons that work in the Swedish Church in Stockholm experience their work. Six deacons were interviewed, by using a semi structured method the empirical material was analyzed using qualitative content analysis. The deacons in this study comes from a background of social work. The study concerns theories such as discretion and professional identity to substantiate the experience of their work. Deacons are the ones that carry out the church social work but are unknown as a welfare actor in the Swedish society. The interviewed deacons describe the profession as worthwhile and varying, but they also experience disadvantages such as inadequate guidance and management within the Swedish church as an organization. Most of the deacons sees themselves as social workers due to their previous education even after a change to faith-based work. This can be the result of an inadequate education to become a deacon, but also due to that the profession seems as obscure by the people that meets the deacons, by managers and also by the deacons themselves.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare definierar och tillämpar barnperspektivet samt hur de har upplever sitt handlingsutrymme i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fyra socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd. Resultatet visade att det förekommer skillnader i synen på vad ett barnperspektiv innebär och hur barnen synliggörs i dokumentationerna. Ekonomiskt bistånd tenderar att utredas utifrån ett vuxenperspektiv där barnperspektivet får en underordnad roll. Arbetsbelastning, okunskap och organisationskultur nämndes som påverkande faktorer till detta. Det ges ett stort handlingsutrymme och tolkningsutrymme i socialsekreterarens arbete som begränsas av lagrum och kommunala riktlinjer. Resultatet visar att socialarbetarens roll och position mellan organisationens uppdrag och klientens behov är komplicerad då de möts av motstridiga krav och förväntningar. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning som visat att vuxenperspektivet har en stark ställning inom ekonomiskt bistånd samt att brister finns i tillämpningen av barnperspektivet. / This study examines how social workers may define and apply the children's perspective, and how they perceive their discretion when administering social assistance. A qualitative method consisting of semi-structured interviews with four social workers is used. The results show that there are individual differences in the view on what the child perspective entails and how it is put into practice. The social workers’ focus tends to be on the adults’ perspective. Workload, lack of knowledge and the organizational culture are described as influencing factors. There seems to be significant room for discretion in assessments and decisions, although limited by law and guidelines. The social worker's position between the organization's demands and the client's needs seems to be complicated. The results are in line with previous research. It is proposed that in future research investigate the use of the child perspective after implementation of the UN convention on the rights of the child as legislation in Sweden.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur socialsekreterare inom första linjen ser på sitt handlingsutrymme i insatsen personligt stöd. För att titta närmare på detta har sex semistrukturerade intervjuer hållits med socialsekreterare inom första linjen. En förutsättning för samtliga informanter har varit att de ska ha erfarenhet av att bevilja sig själva som personligt stöd. Intervjuerna har därefter transkriberats och kodats för att slutligen utmynna i tre övergripande teman som tillsammans besvarar studiens syfte. Det insamlade datamaterialet analyseras och diskuteras med stöd i tidigare forskning. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever ett stort handlingsutrymme i insatsen personligt stöd gällande vad insatsen kan innehålla. Handlingsutrymmet upplevs som nödvändigt för att kunna tillgodose och skräddarsy insatser efter individers enskilda behov. Handlingsutrymmet anses också nödvändigt på grund av att socialsekreterarna är olika individer. Vilket innebär att utrymmet begränsas av enskilda socialsekreterare och deras kompetens på olika områden. Resultatet visar på önskemål om tydligare riktlinjer främst gällande i vilka typer av ärenden som personligt stöd kan beviljas. Empirin visar att bristen på riktlinjer leder till att socialsekreterarna kan uppleva osäkerhet kring insatsen och deras befogenheter samt bidra till slitningar i arbetsgruppen. Tydligare riktlinjer skulle kunna bidra till att socialsekreterarna som kollegor får en större samsyn kring insatsen personligt stöd.

Syftet med studien var att undersöka hur boendestödjare upplever sin yrkesroll utifrån sitt eget perspektiv. För detta syfte använde jag mig av frågeställningarna om hur de ser på (1) den egna yrkesrollen, (2) det egna handlingsutrymmet samt (3) samverkan. Systemteori samt empowerment fick bilda den teoretiska basen för undersökningen. För att uppnå mitt syfte valde sedan jag narrativ metod för att till fullo kunna ta del av mina informanters upplevelser.Intervjufrågorna kom utifrån vald metod att ersättas av något som mer kom att liknas vid samtal vilket gav mig en bredd men även ett verklighetsnära sammanhang till det informanterna berättade.Några av studiens huvudsakliga resultat var att många av boendestödjarna såg relationen som den mest betydelsefulla faktorn för utföranden av sitt uppdrag. En annan viktig faktor var den tysta kunskapen som många av informanterna besatt. En abstrakt kunskap som påverkade skapandet av det egna utrymmet för att tillmötesgå brukarna utifrån vad de själva trodde var bäst.Slutsatsen av studien visade på boendestödjarnas arbete som en komplex yrkesroll där engagemang och tyst kunskap var betydande faktorer för relationsbyggandet med brukarna.