Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with rising prevalence worldwide. The implementation of lifestyle changes is an important part of diabetes treatment. Nurses in primary care have a central role to support and guide diabetics for starting and retaining lifestyle changes to prevent later diabetes complications. Aim: The purpose of this study was to describe the primer care nurse’s experiences regarding the type 2 diabetes patients’ compliance to their advice regarding lifestyle changes. The aim was also to describe the primary care nurse’s experiences and reflections of contributing and hindering factors of compliance. Method: A descriptive design with a qualitative approach is used in this study. Eight diabetes nurses from seven health centers were interviewed. Semi-structured interviews conducted and data analyzed by qualitative content analysis method. Results: The emerged theme from the result was that compliance varies and is affected by different influential factors. Factors such as patients’ motivation and understanding of illness, other simultaneous physical and mental disorders, language difficulties and cultural differences have either contributing or hindering effects on compliance. Primary care nurses reported that they used different strategies, such as justifying the small changes at the beginning, establishing of mutual communication and confirmative relationship and give personalized lifestyle advice to improve patient compliance. According to interviews the items that could be improved are arrangements for group therapy sessions, active involvement of the family members in diabetes care, and assigning more resources to approach the desired goals. Conclusion: Compliance to lifestyle advice is a variable affected positively or negatively by various factors such as the individual characteristic, motivation, self-awareness, language difficulties and cultural differences. Diabetes nurses use strategies which improve compliance of diabetics to their lifestyle advice. Group Training, the involvement of the family and access to more resources are areas that need to be developed. / Bakgrund Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom med stigande prevalens i hela världen. Genomförandet av livsstilsförändringar utgör en viktig del av diabetes behandling. Distriktssköterskor i primärvården har en central roll att stödja och vägleda diabetiker genom rådgivning för att kunna etablera livsstilsförändringar samt att upprätthålla för att förhindra diabetes sena komplikationer. Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av typ 2 diabetespatienters följsamhet till distriktssköterskansråd avseende livsstilsförändringar. Syftet var även att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och reflektioner av följsamhetens bidragande och hindrande aspekter. Metod En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Åtta distriktssköterskor från sju hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer utfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten varierar och påverkas av olika inflytelserika faktorer. Faktorer såsom patientens motivation och sjukdomsinsikt, andra samtidiga kroppsliga och psykiska sjukdomar, språksvårigheter och kulturella skillnader har antingen bidragande eller hindrande effekter på följsamheten. Distriktssköterskor uppgav att de använde olika strategier som till exempel att motivera till små förändringar i början, etablering av ömsesidig kommunikation och bekräftande relation och att ge individanpassade livsstilsråd, för att förbättra patientens följsamhet. Att genomföra grupputbildningar, involvering av diabetikers familj och tillgång till mer resurser ansågs som områdena som kunde förbättras för att öka följsamheten hos diabetiker. Slutsats: Följsamheten till livsstilsråd var varierande vilket påverkades positivt eller negativt av olika faktorer såsom individens egenskaper, motivation, sjukdomsinsikt, språksvårigheter och kulturella skillnader. Diabetessköterskor använde strategier som gynnade diabetikers följsamhet till livsstilsråd. Grupputbildningar, involvering av familjen och tillgång till mer resurser är områdena som behöver utvecklas.

Det är påfrestande att bli förälder och det medför därför en risk att parrelationen blir sämre. Enligt tidigare forskning har föräldrarnas parrelation en betydelsefull inverkan på barnets hälsa. Sjuksköterskans förebyggande arbete inom barnhälsovården är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan för hela familjen. Eftersom sjuksköterskan på barnavårdscentralen nästan träffar alla föräldrar till barn mellan 0-6 år ger det en unik möjlighet att stödja och stärka föräldrarna i sin parrelation och därmed förebygga ohälsa. Det finns inga nationella riktlinjer att sjuksköterskan skall ge stöd i parrelationen, men det finns förslag att ge stöd och råd vid vissa besök. Det gör att stödet idag ser olika ut beroende på var familjen bor. Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd i parrelationen inom barnhälsovården. Sex intervjuer genomfördes med föräldrar som levde i en parrelation och hade barn mellan 4-5 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Föräldrarnas erfarenhet är att barnhälsovåden fokuserar på mamma och barn och att ämnet parrelation sällan tas upp. När ämnet parrelation tas upp är det vid hembesök och i föräldragrupper. Föräldrarna önskar att få stöd vid rätt tidpunkt i livet och att sjuksköterskan tar initiativ till samtal om parrelationens betydelse för familjen. Studien avslutas med slutsatser utifrån framkommet resultat till nytta för barnhälsovårdens utveckling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer med åtta BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde sex kategorier så som; följsam till moderns behov, erbjuda råd och vägledning, bygga upp moderns insikt om post partum depression, initiera samarbete runt modern, känsla av egen otillräcklighet, kommunikationsproblem med 14 underkategorier. Konklusion: För att kunna erbjuda modern ett optimalt stöd behöver en relation byggd på förtroende skapas mellan BVC-sjuksköterskan och modern. Kommunikation är ett viktigt verktyg för att skapa tillit vilket är en förutsättning för relationen. / Background: A mother who is suffering from post partum depression has difficulties with the attachment to her child. As a result of this, the child’s cognitive and emotional development can be harmed. It is important to detect these mothers at an early stage, to offer support in order to shorten the time of suffering. Aim: The aim of this study was to illustrate child health care nurses’ experiences of giving support to mothers with postpartum depression. Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with inductive approach. Eight interviews with child health care nurses’ who work with childrens’ health care were performed. Results: Six categories emerged from the analysis; Responsive to the needs of the mother, offer advice and guidance, build awareness of postpartum depression, initiate collaboration around the mother, sense of their own inadequacy, communication problem and 14 subcategories. Conclusion: In order to offer the mother optimal support needs a relationship between the child health care nurse and the mother be created, which is built on trust. Communication is an important tool to build trust, which is essential for the relationship.

The purpose of this study was to explore and describe the factors that motivate the Primary Health Care Nurses to render quality care in the Ekurhuleni Metropolitan Municipality Health Care Facilities (in the Northern Region). The Ekurhuleni Metropolitan Municipality is located in Gauteng, South Africa. To achieve this, a quantitative, descriptive research study was undertaken. A purposive and voluntary sample of (n=54) Primary Health Care Nurses with two or more years’ experience of working in the Ekurhuleni Metropolitan Municipality, in the Northern Region, participated in the study. Data was collected using structured questionnaires. Findings from the study indicated those factors that enhance the motivation of the Primary Health Care Nurses and those factors which may demotivate them. The findings further revealed the need for greater motivation for the Primary Health Care Nurses. Based on the study results, guidelines and recommendations were formulated according to the manner in which these nurses’ motivation may be implemented and improved / Health Studies / M. A. (Health Studies)

Bakgrund:​ Barnhälsovården har ett stort ansvar att upptäcka och stödja barn som misstänks fara illa. Barnavårdscentral (BVC) sjuksköterskans främsta uppgift är att främja barns hälsa och utveckling, tidigt identifiera problem, förebygga ohälsa hos barn samt ge föräldrastöd. ​Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter och reflektioner av att arbeta med barn som misstänks fara illa. Metod: En induktiv kvalitativ ansats med beskrivande design användes. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio BVC sjuksköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. ​ Huvudresultat:​ Att som BVC sjuksköterska möta och upptäcka barn som misstänks fara illa beskrevs som en tung och svår balansgång. Detta uttrycktes i form av oroskänslor som aktiverades såsom ansvarskänsla, svårigheter att hantera barn som misstänks fara illa samt olika hinder för orosanmälan. Vidare framkom behov av kollegialt stöd och värdet av att ha en bra relation till familjen för att underlätta en orosanmälan. BVC sjuksköterskorna uppgav organisatoriska hinder i samarbetet med socialtjänsten och förslag gavs som kunde avdramatisera anmälningsprocessen. Slutsats: BVC sjuksköterskan har en långt ifrån enkel uppgift när misstanke finns om att barn far illa och trots anmälningsplikt är det inte alla gånger en självklarhet att orosanmäla. Orsaker som olika svårigheter, oro, ansvarskänsla, hinder men också brist på stöd uppgavs. Samarbetet med socialtjänsten upplevdes som besvärlig men samtidigt sågs potential till en förbättring. Denna kunskap kan öka förutsättningarna för en tidigare upptäckt och förbättra omvårdnaden av barn som misstänks fara illa och i bästa fall stärka beslutsprocessen vid orosanmälan.

Bakgrund: Utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården är en relativt ny metod i Sverige som har som syfte att främja relationen mellan föräldrar och barn. Förhoppningen är även att relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare stärks vilket underlättar att kontakt tas när familjen behöver det. Målet är att kunna ge det stöd som behövs till familjer vilket i sin tur påverkar barnen positivt. Det är angeläget att studera föräldrars erfarenheter av utökade hembesöksprogram för att få den kunskap som behövs för att utveckla dessa program. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av deltagande i ett utökat hembesöksprogram på en barnhälsovårdscentral i Sverige. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom 14 kvalitativa intervjuer med totalt 17 föräldrar som hade deltagit i utökade hembesök i projektet Tillsammans för barnen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det utökade hembesöksprogrammet ledde till en tryggare start som förälder. Föräldrarna tyckte att de utökade hembesöken underlättade deras tillvaro, både genom att det var praktiskt att slippa åka iväg och genom att de var lugnare än besök på barnhälsovårdscentralen. Föräldrarna kände sig mer avslappnade och trygga i sin hemmiljö och upplevde att barnen kände detsamma. Föräldrarna tyckte att det var lättare att prata med barnhälsovårdssjuksköterskan och familjestödjaren när de var i sitt eget hem och vågade öppna sig mer kring sina känslor och tankar. Relationen till barnhälsovårdssjuksköterskan och till familjestödjaren upplevdes bli starkare. Föräldrarnas kunskap kring såväl barns utveckling och hälsa som barnhälsovårdens och socialtjänstens uppdrag upplevdes öka. Föräldrarnas helhetsbild av det utökade hembesöksprogrammet var positiv och många uttryckte att de önskade att utökade hembesök skulle bli standard. Slutsats: Utökade hembesöksprogram kan främja föräldrarnas relationer med sina barn och stärka relationen till barnhälsovårdssjuksköterska och familjestödjare. Hembesöken upplevdes ge ökad kunskap hos föräldrarna när det gäller barns hälsa och utveckling. De kunde också bidra till ökad kunskap om barnhälsovården och socialtjänsten. För föräldrar som var nyinflyttade i landet kunde hembesöken bidra till en ökad förståelse för det nya samhället de nu är en del av. / Background: In Sweden extended home visits are a relatively new method within the child health care with the purpose to strengthen the relationship between parent and child. The expectations are that the home visits also will strengthen the families' relationship with the child health care and the social services, thus ensuring contact is made by the parents when needed. The aim is to make sure the children and their families receive the support they need, which will have a positive impact on the children's wellbeing. Knowledge about parents' experiences of the extended home visits are vital to enable a development of the program to its fullest potential. Aim: To describe the experiences of parents who have participated in an extended homevisiting program within the child health care setting together with their children. Method: Qualitative method with an inductive approach. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. 14 interviews were conducted with a total of 17 informants. Results: Extended home visits made the parents feel more secure. The parents thought that the extended home visits made their everyday life easier by not having to travel to the childhealth care center and that the home visits were calmer than visits to the child health carecenter. Parents felt more relaxed in their home environment and believed the same to be true for their children. The parents found it easier to talk to the child health care nurse and socialworker in their own home and to open up with regards to their feelings. The relationship with the child health care nurse and the social worker was perceived as strengthened. Parents felt that they had gained a deeper knowledge about not only the health and development of children but also about the work of the child health care and the social services. Conclusion: An extended home visiting program can strengthen the relationship between parent and child and give parents a greater sense of security in their parenthood. Home visits facilitates communication with child health care nurses and social workers and increases the parents' knowledge about a child's health and development. It can also give an increased insight in the roles of the child health care and the social services. For parents who are new to the country it can also give a deeper understanding of the society they are now a part of

Bakgrund: Världshälsoorganisationens rekommendationer är att barn ska helammasde första sex månaderna. Statistiska undersökningar visar att det knappt är 13 procentav barnen i Sverige som helammas vid sex månaders ålder, då många mödrar avslutaramningen tidigare, eller väljer att inte amma alls. Syftet med studien var att belysavad barnhälsovårdssjuksköterskor anser att en moder behöver för att etablera ochunderhålla helamning under barnets första sex månader. Metoden som användes varen kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med 17 intervjuer. Resultat: Trekategorier identifierades: Information, Stöd och Egenvård. Modern behöver fåinformation om vad amning innebär, hur det fungerar och vad som är normalt när honammar. Stödet från partner och närmsta omgivningen spelar stor roll men även densyn samhället har på amning. Moderns egen motivation och egenvård är viktig för attorka att helamma. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig uppgift i attge information, stöd och uppmuntran till egenvård till den ammande modern.Ytterligare studier kring vad en moder behöver för att etablera och underhållahelamning behövs. Även fler studier som belyser hur utbildning av den blivande ochnyblivna modern kan utvecklas och hur BHV-sjuksköterskan ska kunna arbeta medatt ge stöd åt varje enskild moder under de månader hon ammar behövs. / Background: Exclusive breastfeeding is recommended by the World HealthOrganization during the children’s first six months. According to statistics, just under13 percent of children in Sweden are exclusively breastfed at six months of age. Manymothers quits breastfeeding earlier or choose not to breastfeed at all. Aim: The aim ofthis study was to illustrate what child health care nurses considers a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding during the child’s first six months.Method: A qualitative content analysis with an inductive approach with 17 interviews.Results: Three categories were identified: Information, Support and Self-care. Mothersneed information about breastfeeding, how it works and what is normal when shebreastfeeds. The support from both partners and the immediate environment plays a bigrole, but also the view society has of breastfeeding in general. The mother’s ownmotivation and self-care are important to be able to breastfeed. Conclusion: The childhealth care nurse has an important task in providing information, support andencouragement to the breastfeeding mother. Further studies on what a mother needs toestablish and maintain exclusive breastfeeding are needed. Suggestions for furtherstudies can be studies that shed light on how the education of the expectant and newmother can be developed and how the child health care nurse should be able to workwith providing support to each individual mother during the months she breastfeeds.

Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

This study sought to describe the challenges of diagnosing pulmonary tuberculosis (PTB) in children under the age of 5 years at clinics under the Prince Mshiyeni Hospital at Ethekwini Health District in KwaZulu-Natal. The study showed that primary health care (PHC) nurses do not have adequate knowledge to effectively diagnose PTB in children and, in addition, that PHC clinics are not adequately equipped to effectively diagnose PTB in children. / Health Studies / M.A. (Public Health)