Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.

Bakgrund: Barnhälsovården (BHV) genomför universella insatser till alla barn och deras föräldrar och riktade insatser till de familjer som har särskilda behov. Hembesök är en arbetsmetod som används av BHV-sjuksköterskan och kan göras av olika orsaker. Dels som en del av de universella insatserna, dels som en riktad insats till familjer i behov av extra stöd.   Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med universella och riktade hembesök inom barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie. Femton specialistsjuksköterskor inom BHV intervjuades. Innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod. Resultat: BHV-sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av hembesök som en användbar arbetsmetod både universellt och riktat, men att det är tidskrävande med hembesök. BHV-sjuksköterskornas erfarenheter visar att hembesök ger goda förutsättningar för att kunna etablera en god vårdrelation med familjen. BHV-sjuksköterskorna upplever att både barnen och föräldrarna är tryggare i hemmiljön.  Föräldrarna vågar öppna sig mer och det underlättar för BHV-sjuksköterskan att bedöma barnets hälsa när barnet är tryggare. Samarbete med andra professioner vid hembesök upplevs i vissa situationer som ett bra stöd. Slutsats: Barnet och föräldrarna upplevs tryggare i hemmet än på mottagningen och hembesök ger därför goda förutsättningar för att bygga upp en förtroendefull vårdrelation med familjen. Universella hembesök ger BHV-sjuksköterskorna möjlighet att identifiera familjer med behov av riktat stöd och riktade hembesök kan vidare bidra till att alla familjer får en ökad möjlighet till likvärdig hälsa. / Background: The Child Health Care (CHC) offer universal interventions to all children and their parents, as well as targeted intervention for families with specific needs. One method used by the CHC-nurse is home visits and they can be performed for different reasons. Partly as a component of the universal support, partly as a targeted intervention to families in need of extra support. Purpose: To describe nurses experiences working with universal as well as targeted home visits in Child Health Care. Method: A qualitative study. Fifteen specialist nurses were interviewed, and content analysis has been used to analyse the interviews. Results: The CHC-nurses find home visits as a positive and useful method, both for universal and targeted purpose. However, it is a time-consuming method. Their experiences show that the method facilitate caring relation with the family. The nurses experience that both children and their parents are much safer in their home environment. The parents dare to open up more and it makes it easier for the Child Health Care Nurses to assess the child’s health and development. Cooperation with other professions when making home visits can be supportive in certain situations. Conclusion: The child and the parents are seemingly more at ease at home than at the clinic. As a consequence, home visits lead to good opportunities to establish a caring and trustful relation with the family. Universal home visits offer the possibility to identify families in need of more targeted support. Targeted home visits can contribute to promote every families the opportunity to access equal health.

Det finns en ojämlikhet i hälsan hos utsatta grupper i samhället, där nyanlända flyktingar är en växande patientgrupp. Syftet är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända flyktingar inom primärvården med fokus på jämlik hälsa. Det är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio intervjuer genomförts på vårdcentraler i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ innehållsanalys har gjorts enligt Elo och Kyngäs. Resultatet presenteras i kategorierna Det viktiga mötet, Den helhetstänkande distriktssköterskan och Den komplicerade organisationen. Det framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att möta den nyanlända flyktingen och det är viktigt att se helheten kring patienten, att i mötet uppmärksamma hela situationen patienten befinner sig. Där är psykisk ohälsa och den sociala situationen värdefull att uppmärksamma. Lyhördhet, en god kommunikation med hög kvalité på tolk är nödvändigt, vilket även är viktiga delar för en jämlik vård. Det behövs även organisatoriska förutsättningar som tillräckligt med tid avsatt och att samverkan med andra kring patienten fungerar, där finns det ett behov av förbättringsarbete. Det finns hinder för nyanlända flyktingar med att komma i kontakt med hälso-och sjukvården och distriktssköterskan fyller en viktig funktion att informera, vägleda och lotsa rätt. Distriktssköterskorna upplever att det finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is “parent support”. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and “BB” care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days. This change created new demands for the information given to new parents by the child health care nurse. The author used a qualitative content analysis and carried out six interviews. The informants were midwives and child health care nurse from different clinics. The result show that today’s information society have resulted in parents being very well informed, and the informants see it as part of their parent support means helping parents to find valid information in the flow of information available. This confirms research which show that much of the information parents gather themselves on the internet is incorrect. The need for experienced personal available for advice and support has also increased with reduced time spent at the hospital. However, research show that mothers value the advice available from their mothers just as high as that given by healthcare personal. The study also shows that those involved in parent support needs to be open to differences between parents. / Samhället har skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i olika former, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Syftet med denna studie har varit att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. Sedan 1970-talet har den Svenska förlossnings och BB-vården förändrats genom att vårdtiden efter att ett barn är fött har kortats ned från i genomsnitt sex dagar till i genomsnitt två dagar. Denna förändring ställer andra krav på den information som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor delger nyblivna föräldrar. Författaren använde sig av en kvalitativ innehållsanalys och genomförde sex intervjuer. Informanterna var barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskor från olika vårdcentraler. Resultatet visar att dagens informationssamhälle har resulterat i att föräldrar är mycket pålästa och informanterna upplever att en del av föräldrastödet innebär att hjälpa föräldrar att hitta rätt bland all information. Detta bekräftar forskningen som visar på att mycket av den information som föräldrar inhämtar själva från Internet är direkt missvisande. Med nedkortade vårdtider efter förlossningen har även behovet för föräldrar att dygnet runt kunna rådfråga erfaren personal ökat. Forskning visar dock att mammor värderar den information de kan inhämta från sina mammor lika högt som den de får från hälso- och sjukvårdspersonal. Studien visar också att de som bedriver föräldrastöd behöver vara öppna för olikheter föräldrar emellan.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt genomfördes. Artikelsökning genomfördes i elva olika databaser. Sökningen genererade i 20 resultatartiklar som bearbetades systematiskt. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna kategorier: BVC-sjuksköterskans stödjande faktorer, BVC-sjuksköterskans hindrande faktorer, Föräldrarnas påverkan och BVC-sjuksköterskans förhållningssätt. Resultatet diskuterades utifrån Nola J Penders omvårdnadsteori. Konklusion: BVC-sjuksköterskor påverkas av olika faktorer som har betydelse för det hälsofrämjande arbetet. För att uppnå framgång i det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att föräldrar är involverade och har insikt i barnets rådande överviktsproblematik. BVC-sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning i kommunikation samt mer kunskap om hur övervikt och fetma ska hanteras inom barnhälsovården. För att vidareutveckla BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete för överviktiga och feta barn krävs mer forskning inom området. / Background: Children are entitled to receive support that enables their good health. Support and guidance are fundamental aspects in the child health care. An early identification of weight problems is essential because the measures should be implemented in early childhood. To reduce the development of cardiac diseases and diabetes, it is important that the child health care nurse works actively against children with weight problems and obesity. Various factors can affect the child health care nurse in health promotion. Awareness concerning these factors are important in order to develop and improve health promotion. The aim was to illustrate the factors that may affect the child health care nurse´s health promotion for children with weight problems and obesity. Method: An integrative literature review was performed. Article search was conducted from eleven different databases. The search generated 20 articles that were processed systematically. Result: The results are presented on the basis of the analysis presented originated categories: child health care nurse supportive factors, child health care nurse impeding factors, the influence of parents and child health care nurse approach. The results were discussed according to nursing theorist Nola J. Pender´s theory. Conclusion: Child health care nurses affected by various factors that are important for health promotion. To achieve success in health promotion, it is important that parents are involved and have an insight into their child's current weight problems. Child health care nurses feel they need more training in communication and more knowledge about how weight problems and obesity should be handled within child health care. To help develop the child health care nurse health promotion for children with weight problems and obesity further research is required.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1995. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1995.

This study sought to describe the challenges of diagnosing pulmonary tuberculosis (PTB) in children under the age of 5 years at clinics under the Prince Mshiyeni Hospital at Ethekwini Health District in KwaZulu-Natal. The study showed that primary health care (PHC) nurses do not have adequate knowledge to effectively diagnose PTB in children and, in addition, that PHC clinics are not adequately equipped to effectively diagnose PTB in children. / Health Studies / M.A. (Public Health)

Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Under de senaste 25 åren har fetmaförekomsten hos barn ökat från 1 procent till 4 procent. Totalt bland barn i Sverige idag lider 15–20 procent av övervikt och fetma. Studier har visat att 80 procent av de som lider av övervikt under förskoleåldern även lider av övervikt när de lämnar tonåren. Barn med fetma kan utveckla insulinresistens, blodfettrubbningar, påverkan på levern, psykisk ohälsa, och är en av dem främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Det är därför viktigt att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en unik roll att kunna påverka föräldrar och barn, tidigt i livet. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och familjen måste bli bra för att få rätt förutsättningar att kunna påverka. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med överviktiga barn och deras föräldrar. För att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning efter att sju BVC-sjuksköterskor intervjuats kring sina erfarenheter. Intervjumaterialet resulterade i fem kategorier: Första mötet – en god start, att tydliggöra övervikt, BVC-sjuksköterskans begränsningar, mötet med familjens värld och det långsiktiga arbetet. I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskans första möte med det överviktiga barnet och hens föräldrar är mycket viktigt, men att BVC-sjuksköterskorna känner att de saknar specifik utbildning för detta möte. BVC-sjuksköterskorna använde sig av både iso-BMI och tillväxtkurvan i sitt arbete, men föredrog att använda tillväxtkurvan framför iso-BMI.  Diskussionen tar upp vikten av att ta tag i problemet med övervikt i ett tidigt skede i livet för att minska framtida vårdkostnader och ett lidande för barnet upp i vuxen ålder. / Overweight and obesity are increasing among children in Sweden Over the past 25 years the incidence of obesity in children has increased from 1 percent to 4 percent. A total of 15–20 percent of children in Sweden suffer from overweight or obesity. Studies have shown that 80 percent of those who suffer from overweight during preschool age also suffer from overweight when leaving adolescence. Children with obesity can develop insulin resistance, blood fat disorders, liver effects, mental illness. Obesity is one of the leading causes of loss of healthy years of life. It is therefore important to prevent childhood obesity and start treatment early. The child health care nurse has a unique role in being able to influence parents and children early in life. And the meeting between the child health care nurse and the family must be sufficient in order to have the right conditions to be able to influence. The purpose of this study is to describe the child health care nurse's experience of meeting overweight children and their parents. To obtain answers to the research question, a qualitative content analysis was conducted with an inductive focus in which seven child health care nurses were interviewed about their experiences. The interview material resulted in five categories: The first meeting - a good start, clarifying obesity, the child care nurses limitations, meeting the family's world and the long-term work. The results showed that the child health care nurse's first meeting with the overweight children and their parents is very important, but also that the health care nurses felt that they lacked specific education for this meeting. The child health care nurses used both iso-BMI and the growth curve, but preferred to use the growth curve over iso-BMI. The discussion addresses the importance of the child health care nurse work to prevent the problem of being overweight at an early stage in life to reduce future health care costs and suffering for the child even when becoming adult.

Bakgrund: Traditionellt har vården varit källan till information för människans sjukdomsdiagnos, behandling och prognos. I dagens digitala samhälle, finns samma evidensbaserade sidor som sjuksköterskan hämtar kunskap från tillgängliga för gemene man. Kunskap om sitt egna upplevda hälsotillstånd är idag ett av de mest sökta ämnet på internet och möjligheten att besitta specialistkunskap om sitt tillstånd är därför stor. Sjuksköterskor beskriver i mötet med den pålästa patienten, en känsla av förlägenhet i sin profession då de betraktar det som osannolikt att vara uppdaterad i nivå med den senaste kunskapen som patienten hämtat. Motiv: Det är angeläget att genomföra denna studie för att belysa de utmaningar en distriktssköterska som arbetar på en hälsocentral ställs inför, i ett samhälle där digitaliseringen gjort kunskap lättillgängligt.  Syfte: Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att möta pålästapatienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. Metod: Data för denna studie har inhämtats från åtta distriktssköterskor från fem hälsocentraler i Västerbotten. För att öka förståelsen av sjuksköterskans erfarenheter av den pålästa patienten har åtta semistrukturerade intervjuer utförts. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien synliggör varierande erfarenheter av den pålästa patienten. Det framkom att distriktssköterskorna var eniga om att pålästa patienter som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök kan vara både ansträngande och tidskrävande. Samtliga distriktssköterskor hävdar samtidigt att en påläst patient inte behöver vara något negativt. Konklusion: Slutsatsen pekar försiktigt mot att dagens digitaliserade samhälle medför att patienten ställer högre krav på distriktssköterskans kompetens. Studien belyser utmaningar och känslor som sjuksköterskor kan möta i sitt arbete med en påläst patient och synliggör potentiella behov av åtgärder som kan underlätta arbetet med den pålästa patienten som hämtat information från internet inför ett primärvårdsbesök. / Background: Traditionally, healthcare has been the source of information for diagnosis, treatment and prognosis. In today's digital society, the same evidence-based pages that the nurses' draws knowledge from is available to the public. Knowledge of one's own experienced health condition is today one of the most sought-after topics and the opportunity to possess specialist knowledge of one's condition is high. Nurses describe feelings of embarrassment in their profession as they consider it unlikely to be up to date with the latest knowledge. Motive: It is important to perform this study to describe the challenges a primary health care nurse faces in daily work where digitalisation has made knowledge easily accessible. Aim: Primary health care nurses’ experiences of meeting knowledgeable patients who retrieved information on the internet prior to a primary care visit. Methods: Data has been obtained from eight primary health nurses’ from five health centers in Västerbotten. To increase the understanding of the primary health nurses' experience of the knowledgeable patient, eight semi-structured interviews were held. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Result: The study highlights varying experiences. It emerged that primary health care nurse’s agreed that knowledgeable patients who obtained information from the internet prior to a primary care visit can be both exhausting and time-consuming. Although, all primary health care nurses’ claim that a knowledgeable patient does not have to be something negative. Conclusion: The conclusion cautiously points to the fact that today's digitalized society sets higher demands on the primary health care nurse's competence. The study highlights the challenges and emotions that the primary health care nurse may encounter. The study highlights potential needs for measures that can facilitate the work.