Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av våld i nära relation bland unga tjejer i heterosexuella parrelationer. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och innehållsanalys av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som ledde fram till följande resultat: Det finns skillnader mellan unga tjejer och vuxna kvinnor som befinner sig i en nära relation där de blir utsatta för våld. För unga tjejer kan det sociala sammanhanget ha en negativ effekt för uppbrottsprocessen medan det inte förefaller ha lika stor betydelse för vuxna. Digitalt våld är utbrett bland unga tjejer och porr har en negativ inverkan på det våld de utsätts för. Porr påverkar vad unga tjejer förväntas gå med på, vilket drabbar tjejers syn på vad som är normalt sex och vad som är våld. I resultatet framkom att heder ofta ses som en separat företeelse. Heder måste ses som våld i nära relation och professionella behöver ha kunskap om heder när de arbetar med unga våldsutsatta tjejer. Professionella behöver även hjälpa unga tjejer att identifiera och sätta ord på våldet för att kunna förstå sin utsatthet och ta emot hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Effekten av normaliseringsprocessen är försvårande och fördröjer utsatthet för våld. Det kan konstateras att det finns skilda bedömningar för om det finns tillräckligt stöd för unga som befinner sig i våld i nära relation eller inte. Professionella anser att stödet är tillräckligt, medan unga tycker att det saknas stöd.

This study aims to investigate how the media constructs the presentation of honour-related violence and oppression. The purpose is to through relevantly chosen theories and the using of a qualitative method, research and comprehend an understanding of the central phenomenon of this study. Media is known to possess a specific power that could control how the community views the world and understands different phenomena such as culture, religion and different ethnic groups. Depending on the usage of this power in contexts of writing news articles about honour-related violence and oppression, individuals will create ideas regarding this subject which could result in a wry and oblique perception of reality.

The purpose of the study is to highlight discourses that appear in professionals’ descriptions of various aspects of honor-related violence and oppression. The study is based on seven qualitative semi-structured interviews with professionals who are in contact or have been in contact with the phenomenon within the social services. The theoretical and methodological approach has been based on a Foucauldian-inspired interpretation method and an intersectional perspective in order to gain a depth and a breadth in the analysis of the empirical data. We concluded among other things that honor-related violence and oppression can and should be understood without a perspective of we against them. The professionals explain the phenomenon as something that only exists within people with a different background than Swedish. Other cultures, religions and nationalities are opposed to Swedishness. Furthermore, the participants mention that the problem occurs everywhere around the world where no specific culture, religion or nationality is seen as the bearer of honor-related violence and oppression. By contrast, individuals from the Middle East who have Islam as faith are categorized more easily in honor related cases. This is based on prejudice and stereotypical notions of predetermined roles when it is the question of who the perpetrator and the oppressed is in the honor-related context. In addition, it may result in vulnerability in several dimensions. We propose research where vulnerable people can come to speak, get their voices, thoughts and feelings heard. Also, research that can make hidden groups visible for the social services in relation to honor-related violence and oppression, such as LGBTQ individuals.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling. / The purpose of this study was to investigate how the social services work with the situation of home-based sons in a family where there is suspicion of honor-related violence and oppression. Five social secretaries in three municipalities who worked on investigative units were interviewed. The theoretical points of the study were intersectionality and system theory. The results show that the social secretaries had varied levels of knowledge regarding the sons' situation in honor related cases. None of the social secretaries had worked on "specific boy cases" and boys were only investigated in cases concerning girls. Challenges for the social secretaries aimed at the difficulty of getting girls to stay in their placements. None of the municipalities had specific interventions directed at the sons. There were general interventions offered through the municipalities' outpatient care. In all municipalities, the interventions were mainly directed towards the protection of the girls or to offer parents family treatment.

Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

The term “Honor related violence and oppression” is quite difficult to define, mainly because it is a concept that can be seen through many perspectives and also expressed in many forms, such as, violence, control but also murder. In the most recent years in Sweden, the amount of honor related crimes have risen as it has been gaining a lot of attention from the media. The result of this has made the government and the social services in Sweden invest their efforts in trying to combat and reduce the honor culture. Therefore, the purpose of this study is mainly to identify the difficulties and interventions in the work against honor culture. As the topic is wide and talked about in many countries, the search for literature had to be of quality, therefore we have mainly used scientific articles which we have analyzed and read through databases such as SwePub and Libsearch to study this phenomenon. After reviewing our chosen literature we put our analysis of the material to answer our question. Many of the workers and actors lack the certainty on how to act when dealing with such problems. This has resulted to affect the cooperation between the actors in their work against the honor culture. If the actors involved had a common approach or common definition of the problem, the cooperation would have improved along with the work in helping and being a resource towards the victims of the honor related violence and oppression. Although, it is a difficult level to reach since there are both advantages and disadvantages. But the common understanding would have been beneficial in the work as the uncertainty within the workers would have been reduced in relation to the problem. This will, though, turn out to be a difficult achievement because there are some explanations and approaches to the problem that have precedence, while some explanations and approaches are excluded.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

In violence and oppression in the name of honor, both women and men can be victims and perpetrators in different ways in this practice. In many countries, honorary standards are accepted. This means that family, relatives and family friends have the right to control, punish and in some cases murder girls and women if they are deemed to have "brought shame on the family". This thesis aims to explore these cultural practices and the role and actions of women regarding violence and oppression in the name of honor, based on the interviews with professionals combined with research related to the custom. The structure in this thesis is based on the following questions: What is violence and oppression in the name of honor? And what role does women play in this cultural custom? To achieve answers to these questions a qualitative research-method was applied to the study. The qualitative study comprises interviews with 4 strategically selected participants with in-depth knowledge of violence and oppression in the name of honor in their professional capacity.  The interview material in this thesis, which is also structured by themes, has been analyzed through a gender theoretic framework.  In conclusion, the study shows that violence and oppression in the name of honor can be practiced everywhere and shows how women play an active part in the custom by participating, nourishing and enforcing the control of family members and possibly punish anyone who violates the honorary norm.

Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Bakgrund: Trots att Afghanistan har ratificerat kvinnokonventionen, d v s förpliktat sig att följa konventionen, förekommer det dagligen tvångsäktenskap i Afghanistan. Syfte: I denna uppsats har jag belyst vilka faktorer, som kan ligga till grund för att tvångsäktenskap (fortfarande) existerar i Afghanistan. Urval: Intervjuer har genomförts med sex personer, verksamma inom hjälporganisationer och det statliga organet Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Metod: Jag har valt en att använda en kvalitativ intervjumetod. Resultat: I min studie har jag kommit fram till att den afghanska staten måste utöka sina insatser och genomföra genomgripande förändringar, för att tvångsäktenskap ska kunna förhindras. Domstolar och andra rättsliga institutioner, som arbetar för kvinnorättigheter främst tvångsäktenskap, bör finnas tillgängliga i hela landet. De kvinnliga rättigheterna måste tas på större allvar av den afghanska staten. De afghanska kvinnorna bör informeras om sina juridiska rättigheter, vad gäller deras rätt att neka till äktenskap, liksom vilket stöd staten kan erbjuda. Staten måste även tillse att de mänskliga rättigheterna följs, angående medborgarnas rätt till utbildning och jämlikhet mellan könen. Slutsats: Trots att tvångsäktenskap enligt landets grundlagar är förbjudet, följs inte dessa inte i praktiken, utan kränkningar och förtryck mot kvinnor är vanligt förekommande i det patriarkala afghanska samhället på alla nivåer.