De mänskliga rättigheterna avser och innefattar alla individer. De mänskliga rättigheterna är allomfattande och menar på att alla individer är födda fria, har samma värde och rättigheter. De berör alla människor över hela världen, bortsett från nationalitet, kultur eller andra kontexter. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarsamt samhällsproblem som uppmärksammats i Sverige och ställer högre krav på statens myndigheter att förfara och tag till insatser. Trots FN:s mänskliga rättigheter, Europa konventionen och de svenska grundlagarna förekommer det diskriminering, förtryck, våld och mord på kvinnor runt om i landet. Våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem som förekommer trots att vi lever i ett demokratiskt Sverige. Bortsett från våld mot kvinnor förekommer det en annan sort av våld, hedersrelaterat våld, förtryck eller mord. Under 2000-talet uppmärksammas hedersrelaterat våld av media.  Detta låg i grund till att politiska debatter väcktes till liv. Media uppmärksammar historier om kvinnors situation där de t.ex. gifts bort av sin familj och hur de blir förtryckta ur ett kulturellt perspektiv och i vissa extrema fall där konsekvenserna av kvinnornas protester leder till mord.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas. Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor. Man menar att könsmaktsordningen borde vara i fokus. Något annat anses vara en konsekvens av främlingsfientlighet. De som förespråkar att våldtäkt skulle vara kultur menar att olika samhälleliga instanser bagatelliserar problemet och indirekt även legitimerar agerandet. Media och rättsväsende skuldbelägger kvinnan samt har fördomar om att en våldtäktsman inte kan vara vanlig. Andra, som är motståndare till att våldtäkt skulle vara kultur, påtalar istället med emfas att det är en traumatisk barndom och en känsla av utanförskap som leder till brottet. Några menar även att våldtäkt är en del av människans naturliga biologi. Vid en jämförelse av de båda samtalen framkommer att debattörerna använder helt olika argument när de talar om hedersvåld respektive våldtäkt. Detta beror i mångt och mycket på att kulturbegreppet används på skilda vis. Debatterna har emellertid också gemensamma nämnare i det att förövarna sällan har tillräckligt med distans för att erkänna sina gärningar. Det förekommer även ett unisont skuldbeläggande av den utsatta kvinnan från omgivningen. Många argument handlar dessutom om ifall man kan dela upp världen i ett ”vi och dom” eller inte. Slutsatsen är att det är vanskligt att fastna i ett tänkande som säger att ett problem antingen är kultur eller inte alls. Det är viktigt att se till samspelet mellan kulturer samt individer och strukturer. Man bör även hitta en balans mellan ett dynamiskt och ett statiskt kulturbegrepp eftersom ansvaret då fördelas mer nyanserat.

Denna forskning genomfördes under höstterminen 2014 och går ut på att belysa hederskontexten samt pojkar i relation till den i Sverige. I uppsatsen studeras yrkesverksamma som arbetar i relation till hedersrelaterade frågor. Utgångspunkten för studien är pojkar som befinner sig i en hederskontext. Studiens frågeställningar är: Vad innebär att leva i en hederskontext? Hur är det att leva i en hederskontext för en kille? Vilka möjligheter har unga killar som befinner sig i en hederskontext? Studien är kvalitativ samt etnologisk. Metoden används för att inhämta det empiriska materialet som består av intervjuer. Analysen görs med hjälp av genusbaserade teorier. Studien visar informanters erfarenheter av hedersproblematik samt vilka insatser som finns idag för utsatta ungdomar med specifik fokus på unga killar. Resultatet visar att killar är en utsatt grupp som inte uppmärksammats tidigare, i svensk forskning har det fokuserats på unga tjejer som blir utsatta för hedersproblematik. Detta har lett till att insatser som införts har riktats mot tjejer och idag finns det en begränsad hjälp för utsatta killar. / This research was carried out during the autumn term in 2014 and aims to highlight the honour context and boys who lives in it in Sweden. The research is based on the experience of professionals who work with honour related questions. The starting point for the study is boys who lives in honour related terms. The study is based in three questions; what is the meaning of living in a honour context? What is it like to live in a honour context for young men? How are the help possibilities for young men in a honour context? The study is qualitative and ethnological. The method is used to obtain the empirical material that consists of interviews. The analysis is done using gender-based theories. The study shows the informants experience of honour related violence as well as what actions available today for vulnerable young people with a specific focus on young men. The result shows that young men are a vulnerable group which is not highlighted, the Swedish research has been focused on young girls who are victims of honour related violence. This has led to efforts in place has been directed towards girls and today there is a limited help for young men who are victims.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker så få anmälningar gällande tvångsäktenskap bland ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp och stöd om de riskerar att utsättas för tvångsäktenskap och om familjestrukturen kan ha en påverkan på att det sker så få anmälningar. Då skolan är en central arena där individens rättigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frågor men också hur skolan kan användas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvångsäktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom ämnet har vi använt oss av olika litteratur så som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.    Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin används för att undersöka om familjestrukturen kan ha en påverkan på individens val av att göra en anmälan. Empowerment teorin används för att förklara hur skolan kan jobba med denna problematik i förebyggande syfte. Studien bygger på litteraturstudie och en enkätundersökning. Enkätundersökningen består av 150 enkäter som har delats ut i tre gymnasieskolor i Botkyrka kommun. Resultatet av enkätundersökningen visar dels att det hos ungdomarna brister i kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp men också att skolans arbete med att belysa denna problematik samt informera eleverna om de egna rättigheterna inte är tillräcklig.  Litteraturstudiens resultat visar att det finns en distinktion mellan den individcentrerade familjestrukturen som råder i Sverige och den gruppcentrerade familjestrukturen. Att tvingas in i ett äktenskap innebär att man tillhör en gruppcentrerad familjestruktur där individen har uppfostrats in i att vara en odelbar del i gruppen. Detta och bristen på information kring ämnet kan ha en inverkan på individens val av att göra en anmälan. Resultatet av litteraturstudien visar även hur skolan genom att använda empowerment kan utför ett kontinuerligt arbete i förebyggande syfte mot tvångsäktenskap.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler. Forskningens syften är att jämföra det hedersrelaterade våldet i Sverige och Turkiet samt att undersöka förklaringarna till fenomenet. Målet är även att undersöka rättsväsendet i de båda länderna gällande hedersrelaterat våld och titta på hur olika organisationer arbetar för att motverka att fler kvinnor blir utsatta för våldet. Feministisk teori är ett verktyg som genomgående har använts i undersökningen och materialet är hämtat både från biografier och intervjuer som genomförts både i Sverige och i Turkiet. Regeringarna i både Sverige och Turkiet måste tydligt ta bättre ansvar för hedersproblematiken och inte lägga det i händerna på hjälporganisationerna. I Turkiet finns det alldeles för få kvinnoorganisationer för kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och i Sverige är boendena överfyllda och kvinnor blir nekade skyddat boende på grund av för få platser. Även polis och socialstyrelsen har fått kritik för deras otillräckliga arbete inom hedersproblematiken. Målet är att det inte skall finnas kvinnojourer, men i dagens läge verkar det som att det bara behövs fler. Det är något som inte stämmer, både i Sverige och i Turkiet. / Honor-related violence has no boundaries. It does not only occur in a particular country or is associated with one specific ethnicity, culture or religion. Honor-related violence exists around the world, even in Sweden. The murder of Fadime Sahindal received international attention and people were in shock, especially the Swedish government which for a long time had tried to deny that such violence existed in our long-standing country of equality. Honor-related violence is a category of violence which in most cases affects young women who refuse to assimilate to their families’ or relatives’ norms and rules. The research objectives are to compare honor-related violence in Sweden and Turkey as well as investigating the reasons for the phenomenon. The aim also includes investigating the judiciary system in both countries regarding honor-related violence and looks at how different organizations work to counter more women from becoming victims of honor-related violence. Feminist theory is a tool which has been used consistently in the investigation and the analyzed information was taken from biographies and interviews which were conducted in Sweden and Turkey. The governments of Sweden and Turkey must clearly take more responsibility for the honor-related violence problem rather than leaving the problem in the hands of charitable organizations. In Turkey, there are far too few women organizations for women exposed to honor-related violence while in Sweden, shelters are overflowing and women are denied accommodation because of too few places. Even the police and authorities have received criticism for their inadequate work towards dealing with honor-related violence. The aim should be for creating a society where there is no need for women shelters; however, with the current situation, it seems that even more are needed. There is certainly something wrong occurring both in Sweden and Turkey.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Lic.-avh. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

The aim of this study was to conduct a discourse analysis of how school and social services professionals talk about/explains honour-related violence and oppression. The analysis was complemented by an intersectional perspective. The study was conducted through semi-structured qualitative interviews with eight people working in schools and social services. The material from the interviews was analyzed through Fairclough’s three-dimensional framework and intersectional theory. We concluded that the discourse about honour-related violence should be understood as multi-faceted. The complexity of the discourse is exemplified by the different positions and the consequences these risk to lead to. We found a difference in how the school and social services staff explain and give content to honour-related violence and oppression. School staff had a tendency to explain honour-related violence and oppression as something which only occurs in certain cultures. Social services staff, on the other hand, wanted to explain honour-related violence as a universal oppression against women. Our study shows that honour-related violence and oppression are primarily understood as men as perpetrators of violence and women as victims. A view that renounces women as perpetrators and men as victims. Through this study it is possible to understand the problem of finding a definition of honour-related violence and oppression, and why it is so debated. We propose future studies concerning young people's experiences of living in a context characterized by honour-related violence and oppression. We also propose research concerning HBTQ issues related to honour-related violence and oppression.

Föreliggande studie syftar till att undersöka forskningsläget och skapa förståelse för hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar unga mäns utsatthet i de familjer där detta förekommer. Detta för att tydliggöra hur den unge mannen kan ses som ett offer när han av samhället ses som en förövare. En integrativ litteraturöversikt har genomförts med totalt 17 inkluderade studier. Resultatet visar att hedersproblematiken är starkt knuten till den unga kvinnans beteende och sexualitet samt patriarkala strukturer. Pojkar och unga män socialiseras in i djupt rotade familjestrukturer, där de befinner sig i både en maktposition samt en maktlöshet då deras främsta uppgift är att kontrollera kvinnorna i familjen. Vidare framkommer att han har dubbla roller eftersom han av sin familj ses som “hjälte”, men av samhället som förövare av hedersbrott. Synen på vem som är offer och förövare av hedersfenomenet är starkt förankrad i samhället vilket kan ses vara bidragande till upprättande av hedersproblematiken. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext fenomen med avgörande faktorer på flera nivåer, vilket samhället behöver ta itu med för att ha en möjlighet att komma till bukt med problemet. Föreliggande studie lyfter vikten av att se pojkarna/de unga männens utsatthet inom det sociala arbetet för att undvika att hedersrelaterat våld och förtryck upprätthålls.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att begränsa flickors och kvinnors frihet genom att kontrollera deras sexualitet. Hedersrelaterat våld (förkortas till HRV) utövas av familjen, släkten och/eller kollektivet som en konsekvens för att straffa kvinnors olydnad, samt upprätta familjens heder och värna om familjens sociala rykte. Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur kvinnojourer bemöter kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld. Med att bemöta menar vi hur kvinnojouren arbetar, tolkar och förstår problematiken. Denna uppsats bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika jourkvinnor. Studiens data analyserades genom en tematisk analys där vi sökte efter mönster för att skapa olika teman och subteman. Kvinnojourens verksamhet är vanligtvis ideella organisationer, som är en del av det civila samhället. Jourkvinnorna har således ingen särskild metod som verksamheterna utgår ifrån i arbetet med HRV eftersom de gör individuella bedömningar. Jourkvinnorna arbetar främst med att få kvinnan att glömma det hon blivit utsatt för genom stöd och individanpassad  hjälp, medan socialtjänsten arbetar med att förena kvinnan med sin familj. En av jourkvinnorna antydde att problematiken berodde på den patriarkala makten som män har över kvinnor. Resterande jourkvinnor tolkade HRV utifrån en hederskultur där värderingar och normer är olika beroende på den drabbades ursprungsland, by och familjära förhållanden. Slutsatsen i denna studie, utifrån jourkvinnornas svar och de teoretiska perspektiven, är att hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till det kulturella perspektivet enligt fyra respondenter, och en respondent tolkade HRV utifrån ett patriarkalt perspektiv. Slutsatsen är att köns- och det kulturella perspektivet inte är så åtskilda som tidigare forskning har visat, för att förstå HRV kombineras perspektiven med varandra.