Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.

Syftet med studien var dels att undersöka närmare vem det är som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som är under 15 år respektive för dem som är över 18 år. För att göra detta användes följande frågeställningar: Vilka är åldrarna på flickorna som LINNA mottagningen hjälper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrån) och vilken problematik har de? och På vilket sätt uppfattar personalen på LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjänsten? Studien som kartlagts består av en kvantitativ del som utgörs av ärendestatistik från LINNA mottagningen. Utifrån den gjordes även tre fallstudier utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Designen för detta utgjordes av fallstudien och den vetenskapsfilosofiska positionen som användes var det hermeneutiska synsättet. Analyser gjordes med bakgrund av tidigare forskning såsom rent juridiska aspekter utifrån flickornas ålder, utifrån Nussbaums modell men även utifrån den svenska regeringens intentioner och avsikter att stärka denna grupp. Resultatet visade bl.a. att den största gruppen av besökare var flickor i åldrarna 17-20 år. De kom vanligtvis från Irak eller Turkiet. Anledningarna var många men misshandel och kontroll av olika former var i princip alltid förekommande. Flickornas åldrar kunde ha stor betydelse utifrån det bemötande och den hjälp som gavs av socialtjänsten. Det gällde främst för dem som var under 15 år där förtroendefrågan kunde vara avgörande och för dem som var över 18 år där ansvarsfrågan var avgörande. Samarbetet mellan socialtjänst och fristående organisationer, skolor och kuratorer skulle behöva förbättras.

In the aftermath of three high-profile honor killings the social service administrators became strongly criticized for their lack of skills and knowledge when it comes to dealing with honorrelated cases. In order to fix this lack of knowledge and to respond to the criticism from the society, the Swedish government allocated resources to train administrators in social services to improve their knowledge of honor-related violence and know how to handle clients who are victims of honor-related crimes. The aim of this study is to examine how social service administrators perceive their professional knowledge regarding to their work in honor-related cases. How they perceive their competence and discretion in relation to the work of honor-related problems and their perception of what resources the organization has to provide training and skill development in this area. The study shows that the social service administrators experience that there has been a development of knowledge in some areas regarding their work with honor-related cases but that there still exists an uneven distribution in terms of knowledge between small and large communities in Sweden.

No description available.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen. Metod: Litteraturstudier. Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt? Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet. Utifrån kvinnornas berättelser och informationen om heder diskuterar jag huruvida skulden ligger i kulturen eller religionen. Vad det är som utlöser kontrollen och våldet inom hederskulturen.  Resultatet visar att kvinnorna har en inre drivkraft att inte acceptera orättvisa, de vill själva välja vilken man de ska gifta sig med och om de ska utbilda sig vidare eller bli hemmafru.  Tre av de fyra kvinnorna i studien uppfattas som sociala, lättlärda och med en stark vilja. En av dem är tillbakadragen, hon har det svårt i skolan och hennes drivkraft till förändring kommer först efter hennes systers död. Resultatet visar att inom hederskulturen är religion och kultur svåra att skilja åt. Vilket av kultur eller religion som ligger i skuld är svårt att utse när de som utövar hedersrelaterat våld även säger sig vara troende.

Sammanfattning Heder är ett omdiskuterat begrepp och det finns idag ingen renodlad definition vilket även är en anledning till svårigheten i att ange problemets extension. Därför är denna studies syfte att undersöka hur media idag framställer hedersrelaterad problematik. För att studera valda ämne analyserades tidningsartiklar publicerade år 2014 från ett urval av kvälls- och dagspress. Utgångspunkten för analysen av materialet är ett feministiskt perspektiv som utgår från antagandet om att kategorierna kvinnor och män, manligt och kvinnligt är socialt skapade och där fördelningen av makt och resurser är central. En fråga för vår analys blir därför om kategorierna kvinna och man också återspeglas som ojämlika dikotomier i media. För att analysera materialet har metoden kritisk diskursanalys samt tematisk analys använts och fokus har legat på en dominerande könsskillnadsdiskurs gällande män och kvinnor. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivistisk, vilket innebär att verkligheten är socialt konstruerad, subjektiv och föränderlig. Vid analysen av materialet fann vi att medias framställning av hedersproblematiken dominerades av begrepp så som kön, kultur, dominans och förtryck. Problematiken grundar sig enligt media i hederskulturer där mannens överordnade position tar sig uttryck i brottsliga handlingar och kvinnoförtryck. De brottsliga gärningarna sker ofta på grund av att kvinnan brutit mot hederskoden, dessa brott mot normerna som hederskulturen präglas av är enligt artiklarna anledningen till att våld, mord och andra övergrepp sker. Normerna antas vara starkt knutna till patriarkatet där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Övergripande faller fler kvinnor offer men media lyfter även andra sociala kategorier som vanligtvis inte associeras till hedersproblematik vilket är väsentligt att belysa. Analysen visade även att media tenderar att framställa människor från en viss kultur som en kulturell produkt, då dessa människor tillskrivs snarlika egenskaper och handlingsmönster. ”Vi” och ”dem” är en uppdelning som görs i tidningsartiklarna, en uppdelning som skildras i framställningen att skapa ett jämställt ”vi” och ett patriarkalt ”dem”. Hedersvåldet mot kvinnor framställs utifrån en kulturantropologisk förklaringsmodell som också synliggör en viss etnocentrisk sida av media.

This study examines the construction of credibility in a rape conviction from 2013 in Swedish courts of law by the district court and the higher regional court. The study use discourse analysis with a focus on identity, and gender and honour as analytical concepts to analyse the concept of credibility. The results show that the concept of credibility is not constant throughout the courts and neither are the identities. In this case it may be due to the district court´s judgement in a general credibility and weighed in only the plaintiffs Romanian ethnicity and not the defendant’s Iranian ethnicity, while the higher regional court on the other hand judged a more specific credibility, looked at the facts and ruled out ethnicity. In the latter court the defendant was found guilty. The study also shows that when the courts interpret the parties from a modern context they miss alternative explanations for their behaviour regarding values of clannism in a pre-modern context. They missed alternative ways to interpret the parties as a trustworthy victim and a possible offender respectively. A result from this study is the suggestion that the most reliable credibility assessment is to interpret the parties from their own context.

Sverige är ett heterogent land med många olika kulturella influenser från andra länder, vilket medför krav på förståelse för andra traditioner, värderingar och normer. Det övergripande syftet med studien är att undersöka och belysa olika hedersnormer, vilka som berörs och hur socialförvaltningen, polisen och skolan i Stockholms län arbetar med de här frågorna idag. I den här studien används en kvalitativ ansats för att belysa uppsatsens problemområde. Intervjuer har gjorts med berörda verksamheter och den teoretiska referensramen har främst utgått ifrån kunskap om hedersbegreppets olika beståndsdelar. Resultatet av studien visar att metoder och arbetssätt kring hedersrelaterat våld och förtryck förutsätter att finna indikationer på våld, samtalsstöd och placering vid akutfall enligt det intervjumaterial som tagits del av i studien. Resultatet av studien visar även att könsrelaterade förväntningar om hedersrelaterat våld och förtryck, handlar främst om kvinnans sociala ställning i familjen där patriarkala strukturer är framträdande. Definitionen av hedersbegreppet ser olika ut och tankar kring tydligare lagstiftning av hedersrelaterade brott påverkas av definitionens stigmatiserande effekter. Kunskap om hedersproblematik ökar i samhället men konkreta förebyggande metoder och arbetssätt saknas fortfarande.

Heder är viktig i många samhällen, men vad den har för betydelse och hur viktig den är skiljer sig mellan olika samhällen. Genom min studie belyser jag hur heder kan skilja sig mellan fem kvinnor med bakgrund från Mellanöstern, i förhållande till svenska samhället. Genom att lyfta fram kvinnornas berättelser och upplevelser i relation till könsroller och hedersdiskurser som råder både inom kvinnornas egna familjer samt i samhället. För att kunna presentera kvinnors upplevelser och uppfattningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer där kvinnorna fick berätta om sina egna familjer och de olika sociala och kulturella normerna som familjen följer och som i sin tur påverkar deras uppfattningar om heder och kvinnans sociala position båda i familjen och i samhället i övrigt. Dessutom använde jag mig av tre teorier som är socialkonstruktivistiska perspektiv, intersektionella perspektiv och genussystem för att de ska hjälpa mig i analysen av kvinnornas uppfattningar och upplevelser.  Studiens resultat har visat att heder har en stor betydelse i kvinnornas liv, men de har olika syn på heder. Utifrån kvinnors position och könsroll i familjen har resultaten även visat skillnader mellan båda könen i familjen hos vissa informanter beroende på familjens påverkan av de olika kulturella och sociala normer som de har fått med sig från hemlandet och som i sin tur förstärker ojämlikheten mellan könen och mansdominansen i familjen. Dessutom att en misslyckad integration har lett till ökad svårighet att acceptera de nya normerna som finns i svenska samhället och ökat kontrollen över kvinnorna i familjen, vilket kan vara möjliga faktorer för hedersvåld och hedersproblematiken i Sverige.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett internationellt problem som på senare år har upp-märksammats i Sverige, framförallt på grund av morden på Pela och Fadime. I de samhällen som präglas av hedersrelaterat våld och förtryck finns ett starkt samband mellan kvinnors och flickors sexualitet och mäns heder. Hedersrelaterat våld och förtryck är dessutom kollektivt till sin karaktär. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket kan ta sig olika uttryck, men vanligtvis kommer det till uttryck genom mäns kontroll över sina kvinnliga familje-medlemmar. Flickor som inte får välja kläder själva, välja vilka de ska umgås med, välja vem de ska gifta sig med eller välja vilken utbildning de vill, är några exempel. Det är inte ovanligt att pojkar i familjer med starkt patriarkala värderingar är tvingade att utöva kontroll över sina egna systrar. Därigenom blir inte bara flickor, utan även pojkar, offer i en hederskontext. Det primära syftet med denna uppsats var att bringa klarhet i om hedersrelaterat våld och förtryck kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU när fysiskt våld inte före-kommer. Det sekundära syftet var att utreda om det finns behov av förändrad lagstiftning för att skydda barn som lever i en hederskontext. Vi använde rättsdogmatisk metod för att tolka och systematisera gällande rätt. Metoden tillåter bara att en viss sorts material används, och föreskriver att en del av detta material ska beaktas medan en annan del av materialet får eller bör beaktas. Inom ramen för denna metod hade vi även möjlighet att ge förslag på hur den framtida utformningen av LVU bör se ut. Vi kunde dra slutsatsen att 2 § LVU ger visst utrymme för omhändertagande av barn som lever i en hederskontext. Vi fann dock att fysiskt våld ofta är den avgörande faktorn i dessa mål. Vi kunde konstatera att hedersrelaterat våld och förtryck i form av hot och kränkningar kan utgöra grund för omhändertagande enligt 2 § LVU. Vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck som enbart består av kontroll, begränsningar i friheten och exkludering från sociala aktiviteter fann vi att domstolarna i dagsläget inte har möjlighet att besluta om vård enligt 2 § LVU. Enligt oss är den huvudsakliga anledningen till detta att det måste föreligga en ”påtaglig risk” för att barnets hälsa eller utveckling skadas för att omhändertagande enligt 2 § LVU ska kunna ske. För att risken ska betraktas som påtaglig måste det föreligga konkreta omständigheter som visar att en risk föreligger. Sådana konkreta omständigheter är ofta svårt att påvisa i de fall barnet far illa av den kontroll han eller hon lever under. LVU skrevs under en tid då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck inte var lika bred som den är idag. För att kunna skydda barn som far illa av den kontroll och de begräns-ningar de lever under i en hederskontext menar vi att LVU måste förändras, framförallt genom slopande av kravet på konkreta omständigheter. / Violence and oppression in the name of honour is an international phenomenon that, mainly due to the killings of Pela and Fadime, the Swedish society has been made increasingly aware of in recent years. Honour based violence is in its nature collectivistic, and has its foundation in the percepted connection between women's sexuality and men’s honour. It can manifest itself in many ways, but usually in the way that men feel the need to control the behaviour of their female family members. Girls not being allowed to choose what to wear, who to socialize with, who to marry, or what education to pursue are some examples. It is not unusual that the boys in strong patriarchal families are forced to exercise control over their own sisters against their will. Consequently, both girls and boys can be regarded as victims of honour based violence and oppression. The primary aim of this essay was to determine whether or not honor based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § of the child protection legislation, or LVU, in Sweden. The secondary aim was to examine an eventual need for new legislation. In order to determine lex lata we used a legal method, which implies studying and interpreting judicial rules and legislation in specific cases. This method only allows certain material to be used, while dictating which material that must be considered and which material that should or may be considered. This method also allows us to give suggestions on how future legalization should be formed. Our conclusion was that honour based violence and oppression can constitute grounds for compulsory care under the 2 § LVU. We found, however, that the deciding factor in these cases often is physical abuse. Threats and harassment aimed from a parent towards a child may, from what we have gathered, constitute grounds for compulsory care. Regarding honour based violence and oppression that consist of excessive control, restriction of freedom and exclusion from social activities, our conclusion is that it is not possible for the court to decide that the child should be under compulsory care. The main reason for this, according to us, is that the legislation clearly states that there has to be a palpable risk that the child's health or development will be damaged. Furthermore, for a risk to be considered palpable it must be based on concrete circumstances, something that the control based part of honour based violence and oppression rarely consists of. The LVU was written in a time when our knowledge of honour based violence and oppression was scarce. It is our opinion that, in order to counteract the problem with honour based violence and oppression, we need to adjust the current legislation and make it possible for the courts to make an overall assessment in LVU-cases, removing the requirement of concrete circumstances.