The purpose of this research has been to investigate possible reasons for why honour related oppression exist in Sweden as well as to find out how some voluntary organisations work to change honour oppression related attitudes. The questions that the reserachers were trying to answer were (1) What are the possible causes for honour related oppression in Sweden? (2) How can honour related oppression be identified? (3) What are the voluntary organisations doing to change these attitudes? To answer these questions a qualitative method was used. The reserachers examined what leading researchers in this area thought were the reasons to why honour related oppression exist and then carried out interviews with participants from four voluntary organisations. A social constructional approached were chosen as the theoretical framework for this research and the results were also analysed from several perspectives. The reserachers found that the reasons for the honour related oppression links to the upkeep of old traditions and customs as well as gaps in the Swedish integration of immigrants. The researchers concluded that the honour related oppression exist due to old habits that can change over time.

So called honour based violence is a present problem in Sweden. Although recently there has been a steadily growing political and academic awareness around so called honour based violence, there are still problems in the face to face meeting with the victims. This dissertation contributes to the understanding of these victims. The empirical material is based on five young women's stories about growing up in a context of 'honour' and their experiences from breaking up from this context.  My ambition is letting these stories be heard and told as to lead to an increasing understanding of how these women experience themselves and their surrounding society. The purpose of this dissertation is to illustrate how young women interpret their self in the light of a separation from their families. How do they interpret the past, present and future? None of the women interviewed wanted to leave their family and my interpretation is that they all reached a point of no return, a point when they couldn´t see any other choice. I have called this a turning point. The turning point has been more or less apparent, but most of the women had a feeling of”I have had enough".

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem socialarbetare som på olika sätt i sitt arbete kommer i kontakt med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie var att beskriva hur man på socialkontor i Stockholm arbetar med flickor/kvinnor från patriarkala familjer utsatta för hedersrelaterat våld. De forskningsfrågor som har legat till grund för studien var: Hur definierar socialarbetarna hedersrelaterat våld som är riktat mot flickor/kvinnor från patriarkala familjer? Hur arbetar socialsekreterare med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld som vänder sig till socialtjänsten? Vad upplever socialarbetarna som hinder och vad som behöver förändras i arbetet med flickorna/kvinnorna? Har arbetssätten på socialtjänsten i arbetet med flickor från patriarkala familjer förändrats sedan 2003? Resultaten analyserades utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som ekologiska systemteorin, empowerment och några tankar om organisationens betydelse. Resultaten visade att arbetet med flickor/kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld har förändrats till flickans/kvinnas bästa sedan 2003. Alla respondenterna är nog överens om att det fortfarande behövs fler och olika slags insatser för att ge flickorna det stöd och hjälp som de behöver.

I Sverige finns det idag familjer som har arrangerade äktenskap som en del av sitt traditionella kulturmönster. Några familjer lever enligt denna tradition medan andra tar avstånd från den. Men oavsett hur familjen förhåller sig till traditionen har den en påverkan i familjemedlemmarnas liv och deras inbördes relationer. Studiens målgrupp är flickor som växer upp i sådana familjer. Undersökningens syfte är att belysa dessa flickors syn på arrangerade äktenskap och möjligen få några förklaringar till varför vissa familjer fortsätter att leva enligt detta traditionella kulturmönster även efter exilen i Sverige. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer och utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på äktenskap? Varför tror ungdomarna att vissa föräldrar vill välja äktenskapspartner åt sina barn? Anser ungdomarna att det finns några fördelar respektive nackdelar med arrangerade äktenskap? De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är familjesystemteori, individualistiska respektive kollektivistiska familjesyn och identitet. Resultaten visar att synen på arrangerade äktenskap är ingenting svart eller vitt utan snarare mer komplext. Flickorna som lever i två kulturer finner det omodernt och ingenting önskvärt men på samma gång kan de tänka sig att ge det en chans med förutsättning att de själva har beslutfattanderätten. Studien visar också att utbildning, boende, integration och heder kan påverka föräldrarnas inställning till och praktiserande av denna tradition.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora.

The purpose of this study was to look into how evidence evaluation in verdicts considering 2 § LVU (Care of Young Persons Act) linked to honor related problems are handled by the County Administrative Court of Stockholm. The questions at issue were how the County Administrative Court handles the prerequisites regarding 2 § LVU verdicts, how the County Administrative Court proceeds when evaluating evidence in 2 § LVU verdicts, and how the County Administrative Court handles indications of that a child is living in an honor-related context. To answer this, five verdicts have been analyzed. In addition to this, two interviews were made as a complement. In the analysis of the collected material, the authors proceeded from a theory of evidence and used a hermeneutic method for the analysis. Through the study, it has been observed that the court doesn’t seem to use any verified method to evaluate evidence. Further on, the results show that the court, in their verdicts, seems to prefer to assign to the most general prerequisite in the actual paragraph and doesn’t refer or even mention honor in the verdicts. The authors believe these circumstances make it difficult for the parties in the lawsuit to understand how the court has reached its judgement.

With a religious psychological perspective this paper focuses on how religion is communicated during an investigation, and how religion might include in the decisions and the implementation of committed honor killings. This study pinpoints the question if it´s reasonable to unilaterally declare honor killings with culture, which is based on a distinction between culture and religion. The study is done on a court case where the offender confessed to a murder that is categorized as a so-called honorable motives. The material consists of interrogation reports during the investigation and several notes written by the offender before the murder. With a broad definition of religion the text material is analyzed with the theory of attribution. The study shows that religion is communicated to a large extent and in varying ways by the offender. Several aspects of religion are associated with honor. In this specific case religion appears as an important part of what has led to and justified the act, both before and after the act. The interrogator frequently communicates by a distinctive cultural understanding.

The aim of this study was to analyze society's efforts for girls who are victims of honorrelatedviolence and oppression. More specifically its aim was to examine what efforts thesociety can offer girls who are exposed to honor-related violence and oppression, and howsocial services and shelters cooperate on issues of honor. We have chosen to focus on girlswho are victims of honor-related violence, but we are aware that even boys and men face thisproblem. The study was conducted using a qualitative approach through interviews. Tocomplete the study we have conducted eight interviews throughout Sweden. We haveinterviewed staff at three different social services and four different shelters. This was toexamine how society operates with honor-related problems but also to investigate how thedifferent services and activities interact. The key findings that emerged from our study arethat girls from honor cultures find themselves in a dilemma when they decide to seek helpbecause of violence and oppression. On one hand, they are unable to live by familyconstraints while on the other hand they do not get the possibility of total freedom if they fleethe home. Society's efforts today include protection, support and guidance for these girls, butaccording to our informants, this is not enough. They feel that what is missing is an effort tohelp the girls after their stay at shelters because they often become isolated when they begin anew life, in a new city, all alone.

Uppsatsen undersöker maffians uppkomst och inflytande på Sicilien utifrån historiska, sociala och kulturella processer. För att göra en analys av de sociala förhållandena på ön har även en analys av den sicilianska familjen gjorts. Familjens betydelse för individen och för det sicilianska samhället har kopplats samman med maffians struktur och kodex kring heder och tystnad. Teorier kring praxis har använts för att utforska länken mellan social struktur och social organisation och individuellt aktörskap bland sicilianarna. Analysen ger klarhet i hur maffians uppkomst både kan förklaras som en effekt av de kulturella ordningarna i samhället och som ett uttryck för individuellt och kollektivt aktörskap. Studien belyser vikten av att se samhälleliga fenomen utifrån dess kulturella kontext och samtidigt se denna kulturella kontext som en produkt av mänskligt handlande och agens.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.