Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av pojkar och unga mäns roller som offer och förövare i en hederskontext och vilka stödinsatser som finns att få. Studien är en kvalitativ intervjustudie där åtta socialarbetare med erfarenhet av pojkar och unga män i en hederskontext intervjuades. En av respondenterna arbetade inom en ideell organisation. Det teoretiska ramverket som används för denna studie blev ett intersektionellt perspektiv, gräsrotsbyråkrati samt maskulinitetsteori för att kunna besvara studiens syfte samt frågeställningar. Vidare användes en kvalitativ innehållsanalys för att tematisera innehållet av intervjuerna för att sedan kunna analysera dem tillsammans med relevant tidigare forskning samt teori.    Slutsatsen av studien är att adekvata stödinsatser samt forskning rörande pojkar och unga män i en hederskontext är begränsat samt bristande och är i ett stort behov av att utvecklas. Socialarbetares handlingsutrymme påverkas av utbildnings- och kompetensnivå. Brist på kompetens och kunskap visade sig kunna försvåra stödet till pojkar och unga män som lever i hedersrelaterat våld och förtryck. Det framkom också att det är svårt att nå dessa pojkar och unga män vilket försvårar socialarbetares möjligheter att ingripa. / The aim of the study is to investigate social workers' experiences of boys and young men's roles as victims and perpetrators in an honor context and what interventions are available. The study is a qualitative interview study in which eight social workers with experience of working with boys and young men in an honor context were interviewed. One of the respondents worked within a non-profit organization. The theoretical framework used for this study was an intersectional perspective, grassroots bureaucracy and masculinity theory in order to answer the study's purpose and questions. Furthermore, a qualitative content analysis was used to thematize the content of the interviews in order to then analyze them together with relevant previous research and theory.   The conclusion of the study is that adequate interventions and research concerning boys and young men in an honorable context is limited and lacking and is in great need of development. Social workers' leeway is affected by level of education and competence. A lack of competence and knowledge proved to be able to make it difficult to support boys and young men who live in honor-related violence and oppression. It also emerged that it is difficult to reach these boys and young men, which makes it difficult for social workers to intervene.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet. Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort. Vidare delar professionerna uppfattningen att inte agera mot ungdomens vilja samt att ett skyddstänk är viktigt. Den form av riskbedömningsverktyg som vanligen används är handlingsplaner, som finns på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att det saknas strukturerad samverkan mellan professionerna. Viss samverkan föreligger men en svårighet beskrivs vara att arbetet är beroende av personbundna kontakter. Resultatet visar även att samverkan skulle gynnas av ökad kommunikation samt insyn i varandras arbete.

The aim of this study is to analyze the different discourses linked to so called honor related violence in course literature from term 1 through 6 during the fall of 2018 at the department of social work at Stockholm university. This due to the extensive debates on the subject that implies varied opinions from both media and the research community. To analyze the different discourses, Fairclough's critical discourse analysis is used by looking for modality, transitivity and intertextuality in the different texts. The analysis circles around three different discourses. One is the “us and them” discourse, which differentiates the Swedish ideals from “others” which are portrayed as worse. The second discourse handles “critique against polarization”, which can be connected to post colonialism that criticizes the “us and them” discourse. The third discourse is the “precautionary” discourse that can be connected to social constructionism, whereas the texts leave room for interpretation as they rarely make any certain statements. Throughout all of these discourses we also found that the perpetrator and the victim rarely is spoken of when talking honor related violence, as compared to “normal violence”, and more often structural explanations rather than individual ones were used.

<p>The aim of this study was to investigate how mothers in families with strong patriarchal traditions</p><p>see their role as a mother and as a woman. The study is built upon two main questions: What are</p><p>the expectations of your family and your immediate environment on you as a mother and as a</p><p>woman? And what does “honour” mean for you as a mother and as a woman? In our paper we</p><p>had as a starting point a gender perspective that was further on applied in defining our research</p><p>question. We are also giving an account of the phenomenological perspective that we also had as</p><p>a basis of our work. We interviewed six mothers living in families with strong patriarchal</p><p>traditions. There were half-structured interviews according to an interview guide, with half open</p><p>questions. We followed the qualitative method. The results show that “honour” is a basic norm</p><p>for the mothers, that they have difficulties to even imagine living a life without honour. For all of</p><p>our informants, honour means not to have sexual relationships with several men, and to keep a</p><p>woman’s virginity until she gets married. Avoiding bad rumours that may lead to shame is an</p><p>important part of the mothers’ lives. As women, the mothers are forced to take into consideration</p><p>their husbands’ and older family members’ opinions. It is the mothers’ duty to educate their</p><p>children to behave in “the right” way. According to our informants, a mother should be caring</p><p>and in charge of the household work.</p>

<p>Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.</p>

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.</p>

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.</p>

The aim of this study was to investigate how mothers in families with strong patriarchal traditions see their role as a mother and as a woman. The study is built upon two main questions: What are the expectations of your family and your immediate environment on you as a mother and as a woman? And what does “honour” mean for you as a mother and as a woman? In our paper we had as a starting point a gender perspective that was further on applied in defining our research question. We are also giving an account of the phenomenological perspective that we also had as a basis of our work. We interviewed six mothers living in families with strong patriarchal traditions. There were half-structured interviews according to an interview guide, with half open questions. We followed the qualitative method. The results show that “honour” is a basic norm for the mothers, that they have difficulties to even imagine living a life without honour. For all of our informants, honour means not to have sexual relationships with several men, and to keep a woman’s virginity until she gets married. Avoiding bad rumours that may lead to shame is an important part of the mothers’ lives. As women, the mothers are forced to take into consideration their husbands’ and older family members’ opinions. It is the mothers’ duty to educate their children to behave in “the right” way. According to our informants, a mother should be caring and in charge of the household work.

The honour norm is strong within the Middle East but is scattered all over the world. As a result of immigration, the honorary context has become more established in Sweden. Violence, committed in the name of honour, is commonly executed by male family members. Thus, young men are forced, in some degree, to participate in the oppression and control of their sisters. Violence exercised in the name of honour, can be traced back to the patriarchal family system in which woman are subordinate to men. The purpose of this study is to highlight the young men's subjective perspective to honour and honour-related violence, as well as if they have managed to distance themselves from it. In the study, interviews are conducted with four young men. The results obtained show that some of the young men have an ambivalent attitude to certain matters relating to honour and what is not acceptable female behaviour. The results reveal that certain parts of the patriarchal thinking are identified in the opinions of some of the young men interviewed. Further, the results also suggest that education and community action are essential for the discussion of honour and the honour norm, in order to create change.