The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression. / <p>I samband med rådande situation (Covid-19) hölls presentationen via Zoom. </p>

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck fick sin livliga debatt i svensk politik i slutet av 1990-talet, efter hedersmordet på Sara år 1996 och Pela år 1992. Regeringen har betonat att samverkan mellan olika aktörer, myndigheter och ideella organisationer är en väldigt viktig faktor för framgång gällande att förebygga våld i nära relationer. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den regionala samverkan i Västmanlands län gällande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta leder oss till frågeställningarna; Vilka föreställningar förekommer i den regionala samverkan om maskulinitet och femininitet? Vilka hinder identifieras av olika aktörer inom arbetet mot hedersrelaterat våld ur ett genusperspektiv? Vilka möjliga implementeringsinsatser identifieras av aktörerna? Metodvalet för studien utgår från en kvalitativ forskningsintervju, där vi främst söker förståelse för världen från intervjupersonens synvinkel och upplevda erfarenheter, samt att intervjupersonen får uttrycka sig i egna ord. Våra resultat och analys påvisar, tillsammans med bekräftande teorier och tidigare forskning, att det krävs ökad kunskap kring pojkar och omedvetna föreställningar. Det krävs också en tydligare samverkansrutin med praktiskt metodstöd och ekonomiska resurser, där dessa två faktorer går hand i hand för att förstå problematiken, samt för att förhindra och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det går inte att utesluta det ena eller det andra, då varje aspekt kompletterar varandra och bidrar till effektiva förbättringar. / The issue of honor-related violence and repression contributed to a lively debate in Swedish politics in the late 1990's, after the honor killings of Sara in year 1996 and Pela in year 1992. The government has emphasized that collaboration between various actors, authorities and non-profit organizations are very important factors for sucess in preventing violence in close relationships. The purpose of the study is to investigate from a gender perspective the regional cooperation in Västmanland County regarding the work on honor-related violence and opression. The issue leads us to ask the following questions; What are the notions of masculinity and femininity that exist in this regional collaboration? Which obstacles identified by various actors in the work against honor-related violence or a gender perspective? What possible implementation efforts are identified by the actors? The method for this study is based on a qualitative research interview. Where we primarily seek an understanding of the world from the interviewer's point of view and experience, and that the interviewee is allowed to express themselves in their own words. The results and analysis show that together with confirmed theories and previous research it requires increased knowledge about boys and men's vulnerability, as well as men's and gender norms that exist together with unconscious notions. There is also a need for clearer collaboration routines with practical method support and financial resources. Where these two factors go hand in hand to understand the problem, and to prevent honor-related violence and oppression. It is not possible to exclude one or the other, as each aspect complements each other and the measure for effective improvement.

The aim of this study is to capture the perception of Muslims in Sweden in regards to experiences of honor related oppression and violence. Additionally, particular focus is given to Muslims’ thoughts in Sweden on how they are portrayed in Swedish media reports of honor related oppression and violence. A qualitative study was conducted through six interviews with Muslim Swedes in order to express their views, thoughts and experiences of honor related oppression and violence, as well as their opinions on how the Swedish media depicts Muslims with respect to this subject. The empirical findings have been interpreted and analyzed in light of three theoretical frameworks in addition to previous research on honor related oppression and violence. The results of this study indicate that all informants believe that honor related violence and oppression amount to limitation and control over women’s lives. Majority of informants with experience of oppression linked to honor all claim that such oppression is due to culture and honor. Contrastingly, the participants strongly dismiss and denounce Islam as being the contributing factor to honor related oppression and violence. However, results suggest a dissimilitude amongst participants as one of the informants suggests that religion is manipulated to reinforce and justify power structures that allow oppression and violence, which stem from honor, to continue to exist. Moreover, the study reveals that the informants believe that the Swedish media has a tendency to present Muslims as perpetrators of crimes related to honor related violence and killings. The informants call for a distinct definition of honor related oppression and violence, which includes all forms of violence against women.

Previous research has focused on honor as a phenomenon, but has had less focus on socialservices work against honor-related matters. The purpose of this study is to analyze howsocial workers in the social services experience handling honor-related violence andoppression and what they find challenging and difficult. The study was conducted with thehelp of interviews with social workers. To gain a deeper understanding of the subject, wehave also used previous research, articles and reports on the topic in question. Due to theongoing pandemic with Covid-19, all interviews were conducted via video calls using Zoom. The result of this study shows that there are several types of difficulties in working withhonor related issues. Social workers highlight that there is a risk of discriminating againstsomeone based on, for example, ethnicity and how it can difficult to work from a familyperspective. It has also been emphasized both in previous research and in the interviews thathonor violence is not equated with domestic violence, it requires a deeper comprehension.This study also concludes that there is a need for further research regarding howhonor-related matters are to be handled by social service, as well for the development ofrelevant interventions. The results are analyzed using relevant theories; intersectional perspective, systems theoryand psychodynamic theory.

The purpose of this essay is to use a systematic literature review to examine what previous research highlights about honor-related violence and oppression. With a focus on women's vulnerability, but also to study what definition the term “honour” has in previous research, as well how different forms of violence are used in the maintenance of honour. The method that was used to be able to compile previous research is a systematic literature review that drew inspiration from hermeneutics. The essay is based on previous research consisting of 20 scientific articles, which have been systemically analyzed in order to be able to answer the purpose of the study and questions that consist of themes,; Definition of “Honour” – honour as sexual purity, the male versus female honour, ÿeref and namus,; The influence of power structures – factors that work together to maintain honour, roles within the family and the ideal victim, patriarchal values, laws that limit women’s rights, honour within culture, religion and ethnicity,; What forms of violence are used/expressed – violence triggering factors, isolation methods and different forms of violence. The results show that honour related violence and oppression is a difficult to define problem with complex roots and deadly consequences. Where the order of power and gender, female sexuality, sexual purity, and reputation are decisive factors that make the woman a subordinate individual and she is marked by the culture of honour within the patriarchy as the bearer of the honour of the family and the community. A man’s honour is his alone, while a woman’s rests on the whole family. Violence that women are exposed to is of various forms ranging from latent violence, psychological and physical violence, socioeconomic and socially structured violence, as well as various isolations in everyday life. / Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av systematisk litteraturöversikt undersöka vad tidigare forskning framhåller om hedersrelaterat våld och förtryck, med fokus på kvinnors utsatthet, men även studera vilken definition begreppet “heder” har i tidigare forskning, samt hur olika maktstrukturer påverkar kvinnors utsatthet och vilka olika våldsformer används det i upprätthållandet av hedern. Metoden som användes för att kunna sammanställa tidigare forskning är en systematisk litteraturöversikt som hämtat inspiration från hermeneutiken. Uppsatsen utgår från tidigare forskning som består av 20 vetenskapliga artiklar, som systematiskt analyserats för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. I resultatet presenteras olika teman som är kopplad till studiens syfte och frågeställningar som består av teman; Definition på “heder” – heder som sexuella renhet, den manliga kontra kvinnliga hedern, ÿeref och namus,; Maktstrukturers påverkan- faktorer som samverkar för upprätthålla heder, roller inom familjen och det ideala offret, patriarkala värderingar, lag som begränsar kvinnans rätt, heder inom kultur, religion och etnicitet.; Vilka våldsformer används/uttrycks – våldsutlösande faktorer, isolerings metoder och olika våldsformer. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en svårt definierad problematik med komplexa rötter och dödliga konsekvenser. Där maktordning och könstillhörighet, den kvinnliga sexualiteten, sexuell renhet och rykten är avgörande faktorer som gör kvinnan till en underordnad individ och hon är märkt av hederskulturen inom patriarkatet som bärare av familjens och gemenskapens heder. En mans heder är bara hans, samtidigt vilar kvinnans heder över hela familjen. Våld som kvinnor utsätts för är av olika former allt ifrån latent våld, psykisk- och fysiskt våld, socioekonomisk och socialt strukturerad våld, samt olika isoleringar i vardagslivet.

This study aims to highlight the challenges and shortcomings that affect social work related to honor-based issues, which often result in individuals at risk of honor-based violence choosing to remain in oppressive situations, regardless of the consequences. We have conducted semi-structured interviews with social workers who address these problems in various professional roles, including social secretaries, counselors, foster homes, and organizations that work with preventive measures. Scientific articles, books, and reports were used in the study to gain deeper insight into the subject. The material was analyzed based on intersectionality, systems theory, and anomie theory to gain a more profound understanding of the subject from different perspectives. These perspectives help analyze the factors that contribute to honor-based violence and oppression, and how the interaction between these factors can reinforce honor norms in Sweden. The results reveal shortcomings in addressing honor-based problems, such as a lack of cooperation, knowledge, and interventions. These deficiencies, among other factors, restrict the opportunities for victims of honor-based violence to escape their destructive situations. The study also underscores limiting factors such as victims' low trust in authorities and insufficient long-term measures following a break-up. The segregation of ethnic groups in Sweden and its consequences is a recurring theme, focusing on how cultural distinctions and segregation can reinforce honor norms in society. The study also points out a lack of adequate strategies and sufficient knowledge about how to effectively address honor norms within schools and social work, often overshadowed by the fear of being accused of racism. A key conclusion is that more knowledge about the issue is needed, along with the development of interventions for non-emergency cases that are grounded in a deeper understanding of the cultural context. It is also essential that the stigma surrounding terms such as "honor culture" and "honor-related violence" be eliminated, promoting a more productive debate and dissemination of knowledge at different levels, among politicians, in social work, in schools, and among immigrants. Additionally, the study emphasizes the need to improve integration efforts.

Honor-related violence and oppression is a societal problem that needs to be addressed. Previous research has primarily been focused on defining honor as a term, which has contributed to the schools’ important role in working with honor-related issues being neglected. The essence of this study is not only to create awareness and an understanding of school counselors work with honor-related issues, but it will also account for analyzes of difficulties they have encountered during their time of work. The study is based on six semi-structured interviews with school counselors in one of Sweden's largest cities. The data that is presented in this study is obtained by previous research, articles and reports - as the basis of the study is to deepen the understanding of the school counselors' work with the subject in question. The data gathering of empirical material indicates that honor-related problems are a prevailing phenomenon in Swedens’ schools. The school counselors emphasize a number of dilemmas they are encountered with or have encountered in their profession. The ambivalence is distinctive where there is a clearly expressed fear of appearing xenophobic or risking someone falling through the cracks. The results of the study observes and emphasizes how segregation and the professionals' own attitudes and knowledge can appear as an obstacle to the preventive work with honor-related issues. The study has led to an understanding that in-depth research is of fundamental importance for school professionals’ ability to notice and assist the children and young people who grow up in home conditions characterized by standards of honor. The results of the empirical data are analyzed in relation to selected relevant theoretical frames of reference for the study, symbolic interactionism, segregation and profession theory. / Hedersrelaterat våld och förtryck är ett samhällsproblem som behöver uppmärksammas. Tidigare forskning har till större del haft sitt fokus i att definiera heder som ett begrepp vilket har bidragit till att skolans viktiga roll i arbetet med hedersrelaterade frågor gått förlorad. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring skolkuratorers arbete med hedersrelaterade frågor samt analysera de hinder som skolkuratorerna upplever i sitt vardagliga arbete. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i en av Sveriges storstäder. Studiens ändamål har grundat sig i strävan efter en mer djupgående förståelse av skolkuratorernas arbete med dessa komplexa frågor, därav har tidigare forskning, artiklar och rapporter legat till grund för analysen av insamlat empiriskt material. Datainsamlingen av empiriskt material indikerar att hedersproblematik är ett rådande fenomen i Sveriges skolor. I arbetet med studien betonar skolkuratorerna ett flertal dilemman de bemöter eller har bemött i yrket. Ambivalensen är stor där det tydligt uttrycks en rädsla för att framstå som främlingsfientlig eller missa att någon faller mellan stolarna. Resultatet av studien anmärker och poängterar hur segregation och de yrkesverksammas egna inställningar samt kunskaper kan komma att bli ett hinder för det förebyggande arbetet med hedersrelaterade frågor. Studien har föranlett till en förståelse om att djupgående forskning är av fundamental betydelse för att yrkesverksamma inom skolan ska kunna uppmärksamma alla barn och unga som växer upp i hemförhållanden präglade av hedersnormer. Resultatet av empiriskt material analyseras i förhållande till valda relevanta teoretiska referensramar för studiens syfte, symbolisk interaktionism, segregation och professionsteori.

This study examines social authorities' experiences of what it is like to work and collaborate with honour-related violence and oppression. All respondents come from different authorities and are members of a collaboration group aiming to collaborate and work against honour-related violence and oppression. The study is based on six semi-structured interviews with professionals from school, the police, social services, county administration and health care. The study shows that honour-related violence and oppression is a complex and multidimensional concept that is mainly expressed by collectively exercised control which in the worst case can lead to murder. Furthermore, it can be seen that there is a common understanding that cooperation in honour-related violence and oppression is particularly important because these cases are more complex than others. The result shows that there is a common understanding and consensus regarding the concept's definition within the collaboration group. Success factors for good collaborative work are highlighted by shared knowledge of the problem and understanding of each other's different roles, which the respondents feel they have gained by participating in the collaboration group. However, the respondents feel that this is lacking within the authorities due to the fact that knowledge within this field is scarce. The result describes obstacles in cooperation which are described as a lack of knowledge within the authorities but also laws, high workload, staff turnover and time restriction. Thus, the results show that despite a functioning collaboration, there are limited opportunities to help people exposed to honour-related violence and oppression. / I denna studie undersöks samhällsaktörers upplevelser av hur det är att arbeta och samverka kring hedersrelaterat våld och förtryck. Respondenterna kommer från olika verksamheter och är medlemmar i en resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med representanter från skola, polis, socialtjänst, länsstyrelse och hälso- och sjukvård. Av studien framkommer att hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext och mångdimensionellt begrepp som främst tar sig i uttryck av en kollektivt utövad kontroll som i värsta fall kan resultera i mord. Resultatet i studien visar att samverkan inom hedersrelaterat våld och förtryck är särskilt viktigt eftersom dessa ärenden är mer komplexa än andra. Resultatet visar att det föreligger en gemensam förståelse och samsyn kring begreppets definition inom resursgruppen. Framgångsfaktorer för ett gott samverkansarbete framhävs av gemensam kunskap om problemet samt förståelse för varandras olika roller vilket respondenterna upplever att de fått genom att ha medverkat i resursgruppen. Däremot upplever respondenterna att detta saknas inom respektive verksamheter då det råder brist på kunskap inom området. Resultatet redogör för hinder inom samverkan som utgörs av rådande kunskapsbrist inom respektive verksamheter men också lagstiftning, hög arbetsbelastning- och personalomsättning och tidsbrist. Dock visar resultatet att det trots en fungerande samverkan, finns begränsade möjligheter att hjälpa personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Denna studie fokuserar huvudsakligen på socialtjänstens arbete med att säkerställa unga flickors frihet och rättigheter något som varje individ har i Sverige. Syftet med studien är att belysa ramverket inom socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld (HRV) och hur detta påverkar socialarbetare i deras interaktion med unga flickor som lever i en hederskontext. Vidare ämnar studien att definiera HRV och dess kännetecken samt undersöka de aktuella insatser som tillhandahålls för flickor som befinner sig i en situation med HRV. Metoden för studien involverar användning av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att närma sig studiens syfte och frågeställningar.  Genom tillämpning av genusteori, systemteori och tidigare forskning presenterar studiens resultat flera slutsatser. Med hjälp av tematisk analys har resultaten kunnat analysera den empiriska delen av studien. Resultaten visar att socialarbetare delar en gemensam definition av begreppet HRV och dess tillämpning inom det praktiska arbetet. Vidare indikerar resultaten på bristande generella riktlinjer inom den organisatoriska verksamheten. Slutligen framgår det från denna studie att det kvarstår flertalet utmaningar inom området av HRV. För att adressera denna kunskapslucka krävs ytterligare forskning och etablerad kunskap som kan möjliggöra omstrukturering av de allmänna riktlinjerna för hantering av HRV.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext att bryta sig loss från dess hedersnormer. Hedersnormer kan innebära ett strukturerat levnadssätt från familjens och släktens påtryckningar, att bryta sig loss från hedersnormerna kan medföra ett uppbrott från gemenskapen. Detta är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext. Alla intervjupersoner var mellan 20 och 25 år gamla och bor i Sverige. Studien besvarar följande frågeställningar: Vad har de unga vuxna för egen uppfattning om hederskontexten de själva har vuxit upp i? Vilka faktorer bidrar till att de unga vuxna kan bryta sig loss från hedersnormerna inom hederskontexten? Hur lever de unga vuxna som vill lämna hederskontexten i dagsläget? Resultaten visar att hederskontexten och dess hedersnormer formar de unga vuxnas liv och begränsar deras individualitet. Intervjupersonerna som växte upp i en hederskontext vill leva fritt utan begränsningar, normer och regler för att kunna utveckla självständiga liv som att få välja sin egen trosuppfattning, partner och livsstil. Intervjupersonerna befann sig i olika stadier av att bryta sig loss från hederskontexten, men alla hade olika bidragande faktorer som har hjälpt eller skulle kunna hjälpa dem att bryta sig loss. Bidragande faktorer som förekom i resultaten var studier och utbildning, flytt till en annan stad, att vara ekonomiskt oberoende, individens psykiska förhållningssätt samt omgivningen och dess motivation och stöd. / The purpose of this study is to investigate the factors that make it possible for young adults who have grown up in an honor-based context to break free from its norms. Honor-based norms can mean a structured way of living, from the family and relatives pressure, and breaking free from honor-based norms can mean breaking free from the community. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews with four young adults who grew up in an honor-based context. All interviewees were aged between 20 and 25 years old and live in Sweden. The study addresses the following questions: What is the young adults’ perception of the honor-based context in which they grew up? What factors contribute to the young adults' ability to break free from honor-based norms? How is life today for these young adults who wanted to leave the honor-based context? The results show that the honor-based context and its associated norms shape the lives of the young adults and limit their individuality. The interviewees who grew up in an honor-based context desire to live without restrictions, norms and rules in order to develop independent lives such as choosing their own beliefs, partners and lifestyle. The interviewees were at different stages of breaking free from their honor-based contexts, but each had varying contributing factors that have helped or could help them to break free. Contributing factors found in the results were education, moving to another city, being financially independent, the individual's psychological attitude and the people surrounding them with their motivation and support.