Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap ur lärar- och elevperspektiv om hur skolan genomför och stödjer undervisning för nyanlända elever. Detta med bakgrund i ämnena svenska som andraspråk samt hem- och konsumentkunskap. Studiens frågeställningar ämnar att undersöka tre lärares och tre elevers perspektiv på hur undervisning genomförs och skildras av elever som varit i Sverige och gått i svensk skola i mindre än fyra år. Studien gör nedslag i min tidigare arbetslivserfarenhet och varför jag valt att undersöka just den här elevgruppens situation i skolan. Vidare i bakgrunden lyfts delar ur den reviderade läroplanen för grundskolan från 2018 och valda stycken ur kursplanerna för de två ämnena som nämns ovan. Tidigare forskning och Skolverksrapporter lyfts och kopplas sedan till resultatet. För att besvara studiens syfte och tre frågeställningar utfördes sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med de informanter som i studiens inledande skede valts ut på en skola i Norrland. Empirin från intervjuerna resulterade i en tematisk innehållsanalys som redovisas genom tre olika teman och som sedan bryts ner genom att besvara studiens frågeställningar i diskussionen. Resultatet visar att lärarna upplever att de vill ha mer kompetensutveckling i att arbeta med elevgruppen. Att de behöver mer tid för att arbeta ämnesövergripande med exempelvis ämnesord och begrepp för att främja elevernas lärande. Eleverna är trygga med deras lärare i svenska som andraspråk och i det klassrummet men behöver mycket stöttning både i och utanför klassrummet av studiehandledare.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares förståelse för bedömnings- och betygsprocesser i ämnet hem- och konsumentkunskap. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är: - Hur upplever lärare sin bedömningspraktik i de praktiska momenten? - Hur beskriver lärarna i hem- och konsumentkunskap sin tolkning av vad som ska bedömas utifrån kunskapskraven i de praktiska momenten? I studien användes en kvalitativ metod där åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuades. Respondenterna valdes ut med ett bekvämlighets- och snöbollsurval. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare generellt upplever att det är komplext att bedöma elever i praktisk handling, särskilt då enskilda elevers prestationer ska bedömas samtidigt när de samarbetar. Det respondenterna framförallt bedömde var hur eleverna hanterar redskap, metoder och livsmedel samt hur de planerade arbetsprocessen i matlagningen. Även kreativitet, förmågan att lösa problem och hur eleverna reflekterar kring arbetsprocessen värderades högt hos respondenterna. De strategier respondenterna använde sig av för insamlande av bedömningsmaterial var bland annat matriser, anteckningar och fotografering under arbetsprocessen. Respondenterna upplevde att formativ bedömning utövas hela tiden i undervisningen och flertalet menade att den summativa bedömningen betydde det betyg som sätts inför varje terminsavslutning. Att bedöma kunskap i handling innebär framförallt att man observerar det eleverna gör. Det krävs att läraren tolkar elevernas prestationer i en viss situation på ett sätt så att andra aspekter inte blandas in. För att det ska fungera på ett likvärdigt sätt krävs det därför att läraren är medveten om sin förförståelse om eleven. Lärarnas tolkning av hur bedömningen i hem- och konsumentkunskap ska ske varierade. Dock menade alla att det inte är resultatet som bedöms, utan arbetsprocessen. Genom att tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem, ger man dem möjlighet att utveckla sina förmågor att hantera metoder, livsmedel och redskap samt att planera och värdera arbetsprocessen och resultatet i mat- och måltidssammanhang.

Bakgrund Att förse kroppen med bränsle efter en natts fasta är en god idé. Frukost har fått benämningen som dagens viktigaste måltid. Frukostkonsumtion har generellt sett positiva effekter på kognitiv prestanda jämfört med utelämnande av frukost. Samtidigt har nyligen utförd forskning visat motsatsen. För att ta reda på vad som är viktigt för ungdomar och deras frukostvanor, genomfördes en kvalitativ studie då sådan saknas, för att belysa ämnet och för att få en djupare förståelse för frukostsituationer bland elever på högstadiet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Metod Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, en semistrukturerad intervjuguide med förutbestämda frågor där varje respondent, högstadieelever från olika delar av landet, fick samma huvudfrågor. Vi genomförde tolv intervjuer med inspelningsmaterial mellan 20–45 minuter. Data samlades in digitalt. Efter transkribering, plockades syftesrelaterade meningsenheter ut, dessa kodades och placerades ut i slutgiltiga kategorier, som resultatdelen baserades på. Resultat Resultaten som framkom i undersökningen svarade mot frågeställningarna om hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Respondenterna uttryckte sig angående ork och energi samt frukostens näringsinnehåll. De resonerade om hur stor betydelse sällskapet hade samt sociala medier, föräldrar och skolans påverkan på frukostsituationen. Respondenterna resonerade kring hur stress kunde påverka frukostval samt för hur vanor ändrades på grund av säsong. Slutsats Respondenterna hade en medvetenhet om att de behövde energi på morgonen för att orka med sina aktiviteter om dagarna. Sällskapet hade stor betydelse för en trevligare frukostsituation. Sociala medier och föräldrar inspirerade till goda frukostvanor. Gemensamt för alla respondenter var att de ville utöka sina kunskaper om att skapa mer hälsosamma matvanor men att de inte gavs möjlighet till tillräckligt med kunskap om ämnet i skolan. / Background Providing the body with fuel after a night of fasting is a good idea. Breakfast has been named the most important meal of the day and breakfast consumption has generally had positive effects on cognitive performance compared to omitting breakfast. Recent research has however shown the opposite. In order to find out what is important for adolescence and their breakfast habits, a qualitative study was conducted, to illustrate the subject from a wider angle. Objective The aim of the study was to investigate how adolescence reason about their breakfast situations. Method We used qualitative interviews as a data collection method, a semi-structured interview guide with predetermined questions where each respondent, high school students from different parts of the country, were given the same questions. We conducted twelve interviews with recording material between 20-45 minutes. Data were collected digitally. After transcription, purpose-related sentence units were picked out, coded and placed in definitive categories, on which the results section were based. Results The results that emerged from the interviews with young people reason about their breakfast situations. The respondents commented on energy- as well as the nutritional intake of breakfast. They reasoned about the importance of society as well as social media, parents and the school's impact on the breakfast situation. The respondents reasoned about how stress could affect breakfast choices and how habits changed due to the season. Conclusion The respondents had an awareness that they needed energy in the morning to cope with their activities during the day. The company was of great importance for a nicer breakfast situation. Social media and parents inspired good breakfast habits. Common to all respondents was that they wanted to expand their knowledge of creating healthier eating habits but that they were not given the opportunity to have sufficient knowledge of the subject in school.

SammanfattningMatsvinn är den mat som slängs i onödan, livsmedel som hade konsumerats eller säljas om det hade hanterats annorlunda. I hem-och konsumentkunskapssalen (hkk) slängs dagligen mat som eleverna lagat men inte ätit upp. Att slänga mat är att slösa på resurser vilket drabbar miljön och ekonomin negativt. Det finns forskning på hur mycket mat som slängs och hur det påverkar miljön, men det finns inte så mycket forskning kring matsvinn i hem-och konsumentkunskapssalen. Vår forskning har fokuserat på attityder som elever kan ha kring matsvinn, på vilket sätt lärare använder undervisningen till att eleverna ska se sambandet mellan matsvinn och miljöpåverkan. Men också på vilka sätt lärarna arbetar med matsvinn på hkk-lektionerna. Genom att intervjua hkk-lärare på skolor i våra respektive kommuner har vi fått fram svar på våra frågeställningar. Det visade på att lärarna var uppfinningsrika gällande lektionsplanering och samtliga lärare tyckte matsvinn var en viktig aspekt att ta upp och prata kring matsvinn. De använde sig av olika metoder så som filmvisning och uppgifter som att laga mat på rester som fanns i kylen, eller laga mat på endast fem l vatten. Vågen var ett bra redskap för att förtydliga hur mycket som faktiskt slängs. Attityderna hos eleverna skilde sig en del skolorna emellan enligt de lärare vi intervjuade. De yngre var försiktigare än de äldre eleverna med att kasta mat.De äldre eleverna frågade inte så mycket om lov utan de bara lagade maten utan en tanke på miljön och hållbarheten. De kastade sedan sin mat de lagat utan att fråga någon om vad de skulle göra med det som blivit över. Attityden hos de äldre eleverna var ganska tuff när det gällde den vegetariska matlagningen. Helst ville eleverna ha kött för det hör enligt dem fortfarande till varje måltid. Köttet hade en central roll hos eleverna, då det kunde markera status genom manlighet i proteinintaget. / AbstractFood waste is the food that is unnecessarily thrown away, food that would have been consumed or sold if it had been handled differently. In the classroom of home economics daily food that students have cooked but not eaten is thrown away. Throwing food is wasting resources, which affects the environment and the economy. There is research on how much food is thrown away and how it affects the environment, but there is not so much research on food waste in the home and consumer knowledge room. Our research has focused on attitudes that students can have about food waste, in what way teachers get to students to see the relationship between food waste and environmental impact, also in what ways the teachers work with food waste on the home and consumer knowledge lessons. By interviewing home and consumer knowledge teachers at schools in our respective municipalities, we have obtained answers to our questions. It showed that teachers were inventive about lesson planning and all teachers thought food waste was an important aspect to address and talk about food waste. They used various methods such as film screening and tasks such as cooking on leftovers in the fridge or cooking on only five liters of water. The scale was a good tool for clarifying how much actually is thrown away. The attitudes of the students differed in some schools according to the teachers we interviewed. The younger ones were more cautious than the older students in throwing food.The older students did not ask so much about praise, they just cooked the food without a thought of the environment and sustainability. They then threw their food they cooked without asking anyone what to do with what was left. The attitude of the older students was quite tough when it came to vegetarian cooking. Ideally, the students wanted meat because, according to them, they still belong to every meal. The meat played a central role in the students, as it could mark status through masculinity in the protein intake.

Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor. / Background Breakfast is considered to be the most important meal of the day and is needed to refill energy after a night's sleep. Breakfast benefits students' learning ability and helps them to concentrate until lunch. Aim The aim of the study was to investigate to what extent adolescents in grade 8 eat breakfast, if there was any difference between genders and their attitude towards breakfast. Method The study was conducted with a web-based survey consisting of 16 questions at two schools in southern Sweden in the spring of 2020. The sample was a convenience sample. The survey responses were entered into Excel and SPSS and analyzed using chi-squared test, the Kruskal-Wallis test and the Mann-Whitney U test. The significance level was set to p<0,05. Results It was 142 respondents that participated in the survey. The study showed that almost half (49.3%) ate breakfast every weekday before going to school and 6.3% said they never ate breakfast. Of the boys, 54.3% always ate breakfast and the corresponding figure for the girls was 42.6%. In total, 42.3% of the respondents said that they felt that breakfast was important for the school day. In the survey, there was 39.4% of the respondents that responded that they don´t think that breakfast takes unnecessary time, significantly more girls than boys thought breakfast takes unnecessary time (p=0,030). Conclusion Only half of the young people eat breakfast every schoolday and more girls than boys stated that breakfast takes unnecessary time in the morning. Less than half of the young people considered that breakfast is important for the school day. Home economics is an important subject and requires more teaching time to be able to give students the knowledge they need to build healthy eating habits.

Sammanfattning Bakgrund Elever som läser svenska som andraspråk behöver individanpassad, språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att inte hamna efter i ämneskunskaperna. Stort fokus och stort egenansvar läggs på eleverna att lära sig svenska och mindre på att det ämnesspecifika språket ska utvecklas. Elevernas tidigare kunskaper kartläggs inte i tillräckligt stor utsträckning och undervisningen kan således inte heller individanpassas. Samarbeten och överlämningar i skolan sker inte i tillräckligt stor omfattning, enligt Skolinspektionen. Syfte                                                                                      Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar språk- och kunskapsutvecklande med elever som läser svenska som andraspråk, samt i vilken omfattning de undervisande lärarna i hem-och konsumentkunskap upplever att överlämnanden av elever och samarbeten med kollegor sker, med en rapport från Skolinspektionen som utgångspunkt. Metod Data samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en strukturerad och standardiserad enkät. Resultat Denna enkätstudie riktades till lärare i hem- och konsumentkunskap vilka undervisat elever som samtidigt läser svenska som andraspråk. Enkäten erhöll svar från 73 respondenter och studien visar tendenser till att lärare i hem- och konsumentkunskap behöver mer utbildning i språk- och kunskapsutvecklande undervisning, mer förhandsinformation om elevers individuella kunskaper och behov av anpassningar samt att de önskar tydligare och strukturerade överlämnanden för att kunna förbereda sin undervisning till de elever som läser svenska som andraspråk. Skolor tenderar att inte arbeta strukturerat med frågorna i tillräckligt stor utsträckning och de kollegiala samarbeten som krävs för att arbeta med en språk- och kunskapsutvecklande didaktik kommer inte till stånd, vilket även en rapport från Skolverket och andra studier till viss del visar. Slutsats För att elever som läser svenska som andraspråk ska få rätt förutsättningar i hem- och konsumentkunskap krävs förarbete i form av kartläggningar av språk- såväl som ämneskunskaper och tid för överlämnanden, vilket denna studie tenderar att se brister i. Undervisningen som följer på överlämnandena behöver vara planerad utifrån språk- och kunskapsutvecklande strategier och innehålla möjligheter till stöttning, tillgång till språk och samarbeten mellan kollegor, vilket denna studie finner vissa brister i.

Hem- och konsumentkunskap (HKK) bygger delvis på de praktiska köksmomenten där elevers samarbete utgör en förutsättning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att gruppsammansättningen påverkar elevernas kunskapsutveckling i de praktiska momenten i ämnet. Forskningsansatsen är kvalitativ där nio utbildade och verksamma HKK-lärare från åtta skolenheter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på att många lärare ansåg att eleverna bör lära sig att samarbeta med andra, därmed ses grupparbetets syfte som både kunskapsinhämtning samt en social träning. Svårigheter med gruppindelningar uppstod gällande elevkonflikter samt mångkulturalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att lärare ser elever som en resurs i form av en kunskaps- och social stöttning till de med speciella behov, psykisk ohälsa och kunskapsmässigt svagare elever. Samarbete som främjar lärande var kollaborativt arbete, där eleverna interagerar för ett gemensamt mål. Undervisningstiden varierade vilket påverkar elevers kunskapsutveckling. Eftersom grupparbete är utgångspunkt för ämnets praktiska delar krävs att alla elever inkluderas genom rätt gruppsammansättningar och efter sina förutsättningar. Elever bör få arbeta med kökskamrater de känner sig trygga med för ett gott kollaborativt arbete.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on both teachers and teacher educators, as evidenced by previous research on relationship competence, but can give an indication that further research in the area is needed.