Hälsa har över tid tagit en allt större plats i läroplanen för grundskolan. Trots det har tidigare forskning visat att det är de praktiska momenten som matlagning, samtspel och lek som tar störst plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. I denna kvalitativa enkätstudie är syftet att utforska på vilket sätt lärare inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa definierar och integrerar hälsobegreppet i sin undervisning tillika hur elever i årskurs nio uppfattar begreppet. Studien syftar även att belysa strategier för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolan. Enkätsvar har samlats in från 20 lärare och 40 elever. I dataanalysen har en kvalitativ metod använts för att identifiera teman och meningsbärande innehåll. Resultatet visar att lärarnas definition av hälsa kan sammanfattas i att lärare inkluderar flera aspekter i hälsobegreppet så som fysiska, psykiska och sociala. Elevernas definition, till skillnad från lärarna, är i högre gradkopplad till mående och fysiska faktorer. Det framkommer också att majoriteten av lärarna har intentionen att undervisa kring begreppet hälsa och att lärarna läggerstor vikt vid att eleverna ska kunna göra medvetna och hälsosamma val. I diskussionen diskuteras det i vilken grad förändringarna i läroplanen och ämnenas kursplaner kan ha ökat fokus på hälsa i undervisningen. I diskussionens avslutande del framhålls att det finns ytterligare utmaningar som framtida lärare har gällande att förmedla helhetsperspektivet av hälsobegreppet till exempelvis eleverna. Vidarebehövs en mer generaliserbar forskning, för att undersöka hälsoundervisningen i skolan med syfte att långsiktigt förändra folkhälsan.

I skolämnet hem- och konsumentkunskap (Hkk) handlar det mesta om vad en ungdom behöver kunna för att klara av att flytta hemifrån. En stor del av ämnet handlar om matlagningmen även om hur man ska sköta sin ekonomi, vilka rättig- och skyldigheter man har som konsument och hur man tvättar och sköter sina kläder. Syftet med studien är att bilda kunskapom vad högstadieelever har för inställning till och vad de förväntar att lära sig inom ämnet hem- och konsumentkunskap, och om deras förväntningar stämmer överens med kursplanens centrala innehåll. För att försöka få svar på syftet i studien användes en kvalitativ metod, intervjuer. Dessa sex intervjuer var semistrukturerade och genomfördes på en högstadieskola i södra Sverige, med elever ur årskurs nio. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar att Hkk-ämnet präglas av mat- och matlagning och elevernas attityd till ämnet är positiv främst för att ämnet innefattar praktiska moment, men de känner stress över att inte bli klara inom lektionstiden. Lärarens pedagogiska förhållningssätt och innehållet på lektionerna, är det som främst påverkar elevernas attityd. Studiens resultat visar att Hkk-ämnet bidrar till att ge eleverna viktig kunskap inför framtiden, och de har en viss kännedom om delarna ur det centrala innehållet i Hkk-ämnets kursplan. För att kunna redovisa en mer nyanserad bild skulle med fördel motsvarande studie även ha kunnat ställas till Hkk-lärare, det vore även intressant att få reda på hur Hkk-lärare formulerar och iscensätter det centrala innehållet i sin undervisning. Resultatet i den studie visar att ytterligare forskning rörande en potentiell kunskapslucka hur Hkk-lärare kan arbeta på alternativa sätt i Hkk-ämnet, men ändå behålla kärnan i ämnet - det vill säga mat och matlagning behövs.

Sammanfattning Bakgrund På 1960-talet blev hem- och konsumentkunskap ett obligatoriskt ämne för både flickor och pojkar. Sedan dess har både styrdokument och läromedel förändrats flertalet gånger. Majoriteten av lärare använder läromedel som stöd till sin planering, vilket även eleverna kan gynnas av. I slutet av 1990-talet diskuterades miljöfrågan av FN som ansåg att hållbara val behövde implementeras i skolundervisningen, både för vuxna och för barn, för att det skulle bli en nödvändig förändring globalt. Med det i åtanke är det av intresse att se hur miljöperspektivet har förändrats i läromedlen under de senaste 60 åren. Syfte Syftet är att undersöka hur läromedel i hem- och konsumentkunskap, med fokus på klimat- och miljöperspektivet, har förändrats över tid i grundskolan för årskurserna 7–9. Hur har klimat- och miljöfrågan i läromedlet sett ut och vad har begreppet ‘miljö’ inneburit i läromedlen vid de olika årtiondena? Metoder De bäst lämpade metoderna för denna studie är dels diskursanalys då de miljörelaterade begreppen i läromedlen haft varierande betydelse, dels har vi använt en kvantitativ metod för att belysa progressionen i läromedlen. När man använder sig av både en kvalitativ och kvantitativ metod kallas det för en mixad metod vilket vi valt att använda för att öka studiens trovärdighet. Vid en undersökning av en text och hur de för studien aktuella begreppen förhåller sig till varandra är det en praktisk & kritisk diskursanalys som utförs. Resultat Studien har visat att de miljörelaterade diskurserna haft en omfattande progression då de tidiga läromedlen har sitt fokus på boendemiljön medan de senare har utvecklats och fått en bredare innebörd. Först från år 1994 tydliggör böckerna dels hur konsumenterna med hjälp av miljömärkningar kan göra hållbara val, dels vad som sker med miljön globalt omförändringar uteblir. Slutsats Kan brister av miljörelaterade begrepp i de tidiga läromedlen föranlett till den omfattande klimatpåverkan? Undervisningen bör förmedla vilka förändringar vi behöver tillämpa för att leva mer hållbart. Därmed behöver miljörelaterade frågor ha en central roll i lärostoffet, med stöd av ämnesadekvat innehåll i läromedlen.

Studiens syfte är att utveckla vårt arbetssätt i musik och hem- och konsumentkunskap samt öka förutsättningarna för elevers förmåga att kombinera teori och praktik. Forskning om lärande i utbildningssammanhang visar stort intresse för begrepp som teori och praktik, vilket vi tar fasta på i föreliggande studie. Studien har en aktionsforskande ansats där vi för in aktioner i både musik- och hem- och konsumentkunskapsundervisning. Aktionerna har genomförts i årskurs åtta och nio. De valda aktionerna gick ut på att synliggöra hur eleverna utifrån valda aktioner arbetade med och kombinerade teori och praktik i våra ämnen. Vi har genom att vi filmat eleverna under deras arbete och sedan analyserat materialet fått fram tre huvudteman: elever visar, elever använder begrepp och elever visar och använder begrepp. Eleverna uttryckte sig i vissa situationer enbart teoretiskt och i andra situationer enbart praktiskt. I resultatet tycker vi oss se att om eleverna använder sig av begrepp de är vana vid i ämnet samt får möjlighet att använda redskap för att förtydliga vad de menar, bidrar det till att lärandet går djupare. Samlärande, vilket aktionerna uppmuntrade, tycks också fungera bättre när eleverna både visar praktiskt och beskriver vad de gör med kända begrepp. Implikationerna för vår fortsatta undervisning är att det behövs ett aktivt arbete både från lärarens och elevens sida för att kunna koppla samman det teoretiska med det praktiska arbetet. Det är även viktigt att eleverna känner till och kan använda ämnesspecifika begrepp. / The aim of this study is to develop our working methods regarding the subjects of Music and Domestic Science, as well as develop the necessary tools to enable pupils to combine both theory and practice. Research relating to learning for educational purposes shows great interest in terminology such as “theory and practice”, which we have focused on in our presented study. The study has an action research approach where we have applied teaching actions in both Music and Domestic Science. The actions have been carried out for school years eight and nine. The chosen actions were to make transparent how pupils work with, and combine theory and practice in our subjects. We have through filming the pupils during their work and subsequent analysis of the material come to three main themes: pupils show, pupils use terminology and pupils show and use terminology. The pupils expressed themselves in some situations purely theoretical and in other situations only practically. Our conclusion is that deeper learning was possible for pupils that expressed themselves in terms that they normally use in the subject and had the possibility to use utensils to explain what they were doing. Cooperative learning, which the actions encouraged, was considered to work well when the pupils showed both practical as well as described what they did with already known terminology. The implications for our continued lessons are that active work is needed both by teachers and pupils in order to combine the theoretical with the practical work, as well as the importance in that pupils know and can use subject-specific terminology.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga utformningen av två läroböcker med avseende på aspekter som kan antas ha betydelse för andraspråkselevers läsförståelse. Även en jämförelse görs mellan läroböckerna. I analysen undersöks i vilken utsträckning kausalitet framkommer och hur röst kan se ut i läroböckerna. Läroböckerna är avsedda för årskurs 7–9 i ämnet hem- och konsumentkunskap. Resultaten indikerar att de språkliga variablerna röst och kausalitet förekommer i stor utsträckning i de undersökta läroböckerna. Detta kan bidra till en ökad läsförståelse för andraspråkselever. Resultaten indikerar också att läroböckerna generellt sett inte skiljer sig åt i förekomsten av röst och kausalitet.

<p>Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic. The aim of this essay is to show if domestic science could be used as a complement to the basic themes which are suppose to help the pupils to get grades in the basic themes of Swedish, English and Mathematics. A question in the essay is; is it possible to combine theory and practice? The theoretical frame of this essay is constituted by the pedagogies of activities and work. The sources for research of this essay have been the course plan of ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket). Comparisons have been made between the basic grades; domestic science and basic themes of Swedish, English and Mathematics. The results indicate that there is a possibility to build bridges between the basic themes and domestic science. Through the use of pedagogies of activities and work, letting the experience fortify knowledge and showing the connection between knowledge and action, will present new ways to inspire the curiosity and creativity of the pupils. </p> / <p>Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne, här kombineras teori och praktik i ett ämne. Många beröringspunkter bör finnas till andra skolämnen. Grundbehörigheten till gymnasiet är att ha godkänt i kärnämnena; svenska, matematik och engelska. Många ungdomar som slutar nian saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Går det att använda hemkunskapen som ett stödämne till kärnämnena? Syftet med denna uppsats är att se hur hem- och konsumentkunskapen kan användas som stödämne i skolans undervisning för kärnämnena, svenska, matematik och engelska. Den teoretiska ramen utgörs av aktivitets- och arbetspedagogik. Materialet har varit bl a Skolverkets kursplaner. Jämförelser har gjorts mellan uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik med utgångspunkt i hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att det finns många utgångspunkter där det går att bygga broar mellan kärnämnena och hem- och konsumentkunskapen. Genom att använda aktivitets-och arbetspedagogik och låta upplevelsen befästa kunskapen och visa sambanden mellan kunskap och handling prövas nya vägar att nå elevernas inneboende nyfikenhet och kreativitet. </p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna. Många elever uppgav att det som påverkat dem mest till deras kostvanor var föräldrarna. Undersökningen visade även att majoriteten av eleverna är medvetna om hur de ska leva ett hälsosamt liv, tyvärr så är det bara drygt hälften som gör det. Mina förhoppningar är att den här undersökningen kommer att vara till hjälp för mig i mitt kommande yrkesliv som lärare.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study has been to find out the learning grade of healthy living and diet among young people. Whit this study i tried to get as much information as possible about how much students in upper secondary school has learnt from physical education and home economics. The study was made as a questionnaire where 55 students answered the questions that i had made with the background of my knowledge. During my education to become a teacher I’ve understood that overweight and an interest for a good way of living has gone all worse among youth. This problem could result in bad confidence and psychical problems for the person it involves. The results proved nothing less than that the majority of the students had good knowledge about a healthy way of living. The examination proved that parents are most responsible for what the kids choose to eat. It also proved that almost all students knows the way of a good healthy lifestyle, but only half of the majority goes for the good lifestyle, the other half unfortunately goes for the unhealthy lifestyle. My expectations of this examination are; that it will help me in my future roll as a becoming teacher.</p>

Abstrakt Syftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna. Många elever uppgav att det som påverkat dem mest till deras kostvanor var föräldrarna. Undersökningen visade även att majoriteten av eleverna är medvetna om hur de ska leva ett hälsosamt liv, tyvärr så är det bara drygt hälften som gör det. Mina förhoppningar är att den här undersökningen kommer att vara till hjälp för mig i mitt kommande yrkesliv som lärare. / Abstract The purpose of this study has been to find out the learning grade of healthy living and diet among young people. Whit this study i tried to get as much information as possible about how much students in upper secondary school has learnt from physical education and home economics. The study was made as a questionnaire where 55 students answered the questions that i had made with the background of my knowledge. During my education to become a teacher I’ve understood that overweight and an interest for a good way of living has gone all worse among youth. This problem could result in bad confidence and psychical problems for the person it involves. The results proved nothing less than that the majority of the students had good knowledge about a healthy way of living. The examination proved that parents are most responsible for what the kids choose to eat. It also proved that almost all students knows the way of a good healthy lifestyle, but only half of the majority goes for the good lifestyle, the other half unfortunately goes for the unhealthy lifestyle. My expectations of this examination are; that it will help me in my future roll as a becoming teacher.

Domestic science is an interdisciplinary subject. Furthermore domestic science is a combination of theory and practice. The basic competence, a recommendation from ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket), is to enter the secondary school with minimum grade G, (godkänd) in the basic themes: Swedish, English and Mathematic. Today there are many pupils finishing their secondary school without grade in one or more basic themes; Swedish, English and Mathematic. The aim of this essay is to show if domestic science could be used as a complement to the basic themes which are suppose to help the pupils to get grades in the basic themes of Swedish, English and Mathematics. A question in the essay is; is it possible to combine theory and practice? The theoretical frame of this essay is constituted by the pedagogies of activities and work. The sources for research of this essay have been the course plan of ‘The Swedish School Institution’ (Skolverket). Comparisons have been made between the basic grades; domestic science and basic themes of Swedish, English and Mathematics. The results indicate that there is a possibility to build bridges between the basic themes and domestic science. Through the use of pedagogies of activities and work, letting the experience fortify knowledge and showing the connection between knowledge and action, will present new ways to inspire the curiosity and creativity of the pupils. / Hem- och konsumentkunskap är ett tvärvetenskapligt ämne, här kombineras teori och praktik i ett ämne. Många beröringspunkter bör finnas till andra skolämnen. Grundbehörigheten till gymnasiet är att ha godkänt i kärnämnena; svenska, matematik och engelska. Många ungdomar som slutar nian saknar betyg i ett eller flera kärnämnen. Går det att använda hemkunskapen som ett stödämne till kärnämnena? Syftet med denna uppsats är att se hur hem- och konsumentkunskapen kan användas som stödämne i skolans undervisning för kärnämnena, svenska, matematik och engelska. Den teoretiska ramen utgörs av aktivitets- och arbetspedagogik. Materialet har varit bl a Skolverkets kursplaner. Jämförelser har gjorts mellan uppnåendemålen i svenska, engelska och matematik med utgångspunkt i hem- och konsumentkunskap. Resultatet visar att det finns många utgångspunkter där det går att bygga broar mellan kärnämnena och hem- och konsumentkunskapen. Genom att använda aktivitets-och arbetspedagogik och låta upplevelsen befästa kunskapen och visa sambanden mellan kunskap och handling prövas nya vägar att nå elevernas inneboende nyfikenhet och kreativitet.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhälle där barn och unga ses som konsumenter som många gånger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi är något som dagens elever behöver kunna, samt att det är både i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhållas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i ämnet hem- och konsumentkunskap. Syfte Syftet med denna studie var att utforska lärares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap. Metod Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslärare från tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades sedan med hjälp av dator och därefter analyserades med innehållsanalys. Resultat Lärarna i studien ansåg att rättigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmågan att hushålla med pengar är något eleverna behöver lära sig. Lärarna uppger att de själva undervisar både om pengar samt om rättigheter och skyldigheter. Studien visar att avsaknad av tid kan vara en återkommande svårighet i undervisningen om ekonomi. Den vanligaste undervisningsmetoden visade sig vara katederundervisning, men det förekom även bland annat reflektionsuppgifter, ”case” och medieanvändning i undervisningen. Lärarna önskade ett bättre samarbete med övriga ämnen, men även med konsumentvägledning, bank och kronofogde. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att ekonomiperspektivet undervisas, men den öppna tolkningen i kursplan 2000 gör att undervisningen är mycket varierande. Ekonomiundervisningen behöver breddas med ytterligare undervisningsmetoder, lärarna behöver fortbildas och ges mer tid till ekonomiperspektivet. Därutöver bör samarbetet med övriga lärare bli bättre.