Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.

Antalet ensamkommande asylsökande barn och ungdomar har ökat kraftigt det senaste året. Detta har medfört nya utmaningar för HVB-hemmen för ensamkommande barn, varav en är hur man fortsatt skall kunna skapa trygghet för detta stora antal barn och ungdomar. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur personalen på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 15-18 år anser att man kan skapa trygghet för de individer som bor på boendet samt personalens upplevelser kring att skapa trygghet för målgruppen. För att besvara vårt syfte genomförde vi sex stycken semistrukturerade intervjuer med personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn i två kommuner i Västerbotten. Den målgrupp som vi vill undersöka tryggheten för är ungdomar som bor på asylboenden för ensamkommande flyktingbarn som är 15-18 år gamla. Vi intervjuade personalen för att få en uppfattning om deras syn kring detta och för att på så sätt förstå hur man kan skapa trygghet för målgruppen. Studien visade på att det finns flera olika faktorer som påverkar skapandet av trygghet för ungdomarna. Dessa är trygga relationer, skolan och språket, hemmiljön, stress och en meningsfull vardag. Under studiens gång har relationens betydelse vuxit i omfattning och fått en betydande roll gällande skapandet av trygghet.

Syftet med studien är att undersöka vilka rådande diskurser som visar sig i pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer samt att problematisera diskurserna i förhållande till förskolans verksamhet. Insamling av empiri har skett genom ostrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Genom analys studeras de diskurser som pedagogerna använder sig av när de berättar om samverkan med nyanlända familjer. Studiens resultat synliggör fem olika teman samt diskurserna: språkets betydelse, pedagogens positionering och behovet av stöd. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver samverkan med nyanlända som en problematik men att viljan för att samverkan ska fungera är stor. Genom resultat, analys och diskussion synliggörs didaktiska dilemman i samverkan med nyanlända familjer då berättelserna pekar mot att viljan att samverka finns men pedagoger och föräldrar behöver stöd i form av kompetensutveckling och språkstöd.

Detta är en studie genomförd med syfte att undersöka pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola och vilka strategier de använder i verksamheten för detta. I studien har en kvalitativ ansats använts vilket i detta fall har inneburit intervjuundersökning för att få pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola. Resultatet har visat att pedagoger anser att samverkan har stor betydelse i förskolan för att en relation ska kunna etableras och upprätthållas samt för att information kring barnet ska kunna utbytas. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig vara säkra i sitt uppdrag och att de väljer att se utmaningar istället för svårigheter i möten med föräldrar. De kompetenser som är viktiga för att kunna samverka enligt pedagogerna är att vara professionell, trevlig, positiv och nyfiken. Slutsatsen är att pedagogers syn på betydelsen av och strategier för en god samverkan handlar om att upprätthålla goda relationer, föra samtal, se utmaningar istället för svårigheter och att vara professionell i mötet med föräldrarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-hem med ensamkommande flyktingungdomar och dess personal interagerar med varandra med fokus på genus och etnicitet. Detta undersöktes genom sex semistrukturerade intervjuer, tre med personal på HVB-hem med ensamkommande pojkar mellan 14-19 år, samt tre av pojkarna på de olika boendena. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Detta kompletterades sedan med deltagande observationer på ett HVB hem med ensamkommande pojkar. Materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk och organisatorisk teori. Resultatet av undersökningen visar hur personalen och pojkarna påverkar varandra i varje stund de socialiserar med varandra i det dagliga arbetet.  Verbalt talar de inte ofta om etnicitet eller genus men i sitt görande finns det ständigt närvarande. Arbetsplatsen är jämlik i regelverket men inte alltid i det praktiska arbetet, något man även ser i statistiken för samhället i stort. Organisatorisk makt kan slå ut både etnicitet och genuspåverkan men beroende på situationen kan den ibland inte göra skillnad alls.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas.</p><p>Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts.</p><p>Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.</p><p>Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande.</p><p> </p> / <p> </p><p>This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed.</p><p>The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations.</p><p>The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste.</p><p>This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.</p><p> </p>

Under 2015 kom fem gånger så många ensamkommande barn till Sverige jämfört med året innan. Detta innebar en stor påfrestning för Sveriges kommuner och för de Hem för vård och boende (HVB-hem) som ansvarar för ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka hur denna belastning påverkade HVB-hemmens verksamhet för ensamkommande barn och att studera de informationsstrategier som används vid etablering av hemmen. Hur har grannar informerats om verksamheterna och hur har de reagerat? Metodiskt bygger studien på individuella semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju via e-post. Personerna som intervjuades är verksamma vid HVB-hem i olika kommuner i Jönköpings län. Resultatet visar att de två största utmaningarna för HVB-hemmens verksamhet för ensamkommande barn handlade om att få tag i lämpliga lokaler och kompetent personal. De två vanligaste informationsstrategierna som användes var informationsmöten och öppet hus. Fyra kommuner valde dock att hålla en lägre profil och avstå från information till grannar. Vidare visar studien att respondenterna överlag är positivt överraskade över det stora engagemanget de mött från allmänheten och att sådana reaktioner är vanligare än oro. Resultatet analyseras delvis utifrån NIMBY-begreppet och kopplingar görs till de två informationsstrategierna, samverkansansatsen och den autonoma ansatsen. Dessutom belyses skillnader och likheter i relation till tidigare forskning.

De ensamkommande flyktingbarnen som kommer till mottagarlandet hamnar oftast på HVB-hem, inspektionen för vård och omsorg, där de får bo tills de är självständiga nog att flytta därifrån till ett eget boende. Studiens syfte är att studera hur personal på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med barnens fritid. Främst för att se hur personalen arbetar  i relation till frågor som rör barns delaktighet i samband med strukturerade aktiviteter jämfört med barnens egna val av sysselsättningar. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB-hem. Utifrån personalens utsagor  så kan vi konstatera att grunden till barnens delaktighet är att personalen ska utgå ifrån varje barns enskilda behov.

<p>Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministisk</p><p>perspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.</p><p>Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.</p><p>Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lär</p><p>sig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Läroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga.</p><p>Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Med arbetet har även funnits två delsyften, dels att reflektera över lärares praktiska arbete med läroboken utifrån några teoretiska synsätt dels att undersöka elevers upplevelser av läroboken. Som utgångspunkt för resonemanget har modellen Den didaktiska triangeln använts där de tre hörnen fått symbolisera lärobok, lärare och elev (se t.ex. Imsen, 1999). Denna modell kompletteras i arbetets resultatkapitel med dubbelriktade pilar för att åskådliggöra interaktionen mellan triangelns hörn.</p><p>Tidigare forskning inom området visar att det finns all anledning att ta upp läromedel till diskussion, bland annat i förhållande till elevers måluppfyllelse. I Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 diskuteras att lärarna i ämnet prioriterar vissa mål lägre än andra, till exempel jämställdhet. Detta föranleder utredarna att föreslå en vidare diskussion om ämnets förmåga att ligga i linje med den senaste kursplanen såväl som med samhällsutvecklingen i stort. Utvärderingen pekar på att det även behövs en fördjupad diskussion hur styrdokumentens mål konkret kan omsättas i undervisningen (Skolverket, 2004).</p><p>Arbetets metodiska ansats har hämtat sin inspiration från hermeneutiken. De metoder som har valts för tolkning av läroboken är en kombination av Bergström och Boréus (2005) innehållsanalys och Morbergs textgranskningsschema fritt efter Gustafsson m.fl. (2006). Som metod för övrig datainsamling har ostrukturerade intervjuer använts vilka har genomförts med elever i grupp samt med lärare enskilt och i grupp (se exempelvis Bryman, 2002).</p><p>Resultatet av elevintervjun visar att deltagarna är odelat positiva till den aktuella läroboken vilket även de deltagande lärarna är, dock med vissa reservationer. Anmärkningsvärt är att ingen av de tillfrågade lärarna har sökt information om övriga läromedelsförlags utbud av läroböcker. Analysen av den aktuella läroboken visar att den fysiska dimensionen av hälsoperspektivet väger tyngst och att perspektivet jämställdhet i stort sett är osynligt i boken. Författarens slutsats blir att läroboken Hem- och konsumentkunskap år 7 – 9 av Hedelin m.fl.(2007) inte är ett fullkomligt läromedel för ämnet utan bör kompletteras med ytterligare material för att visa ämnets kunskapsområden, perspektiv och dimensioner ur olika synvinklar.</p>