Bakgrund: Kroniskt njursvikt är ett ökande folkhälsoproblem, därmed ökar även antalet patienter som utför dialys. Av 4183 patienter är det endast 1037 som utför sina dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan behöver mer kunskap kring hur patienter upplever sin egenvård i samband med dialysbehandlingar. Sjuksköterskan behöver bedriva en personcentrerad vård för att dialysbehandlingar i hemmet ska få positiva resultat. Bristande kunskaper inom ämnet kan resultera i att egenvården drivs på ett icke patientsäkert sätt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att utföra dialys i hemmet.Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs fyrstegsmodell används.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känsla av flexibilitet, självständighet och förmågan till egenvård, känslomässiga påfrestningar samt behov av stöd och information.Slutsats: Patienter har varierande upplevelser av att utföra dialysbehandlingar hemma. Sjuksköterskan ska bedriva en personcentrerad vård i samband när informationen ges samt när utbildningen erbjuds. Det främjar egenvården hos patienten samt ökar flexibiliteten. Kravet patienter har på självständighet är stort, därmed krävs det av sjuksköterskan att ha rätt kompetens och erbjuder utbildning samt information till både patienter och anhöriga för att därmed öka flexibiliteten.

Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

Bakgrund: Idag är 20 procent av Sveriges befolkning över 65 år. Många av dessa lider av fysisk, psykisk eller social ohälsa, samtidigt som vård och omsorg inte kan bemöta deras behov. Med stigande ålder förändras kroppens sammansättning och kroppens funktioner försämras. Äldres ohälsa blir ett ännu större problem vid sjukhusvistelse då äldre människor generellt sett är mer inaktiva och muskelstyrkan minskar. För att motverka försämrad hälsa efter utskrivning har fysisk aktivitet visat sig vara en möjlig behandlingsform. Men hur stor betydelse har den fysiska aktiviteten efter utskrivning från slutenvården?   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse fortsatt rehabilitering genom fysisk aktivitet har för äldre personers hälsa efter utskrivning från slutenvård.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes och vid litteratursökningen användes de akademiska databaserna PubMed och Cinahl. Samtlig litteratur bestod av vetenskapligt granskade artiklar publicerade i fulltext och tillgängliga från Högskolan i Gävle. Resultat: Samtliga 14 studier beskrev förbättringar på fysisk hälsa genom fortsatt fysisk aktivitet efter utskrivning från slutenvården hos äldre. Gällande psykisk och social hälsa var resultaten dock inte lika tydliga vilket påvisade att mer forskning behövs. Regelbundna motivationshöjande insatser genom återkopplingar påvisades vara viktiga All fysisk aktivitet förbättrade hälsan. Högintensiv träning påvisades dock vara mest effektiv på vissa parametrar. Aktivitet i hemmiljö visade sig vara minst lika effektiv som aktivitet inom vården samtidigt som studierna dock visade att andelen olycksfall var något högre vid obevakad aktivitet i hemmiljö än inom den bevakade slutenvården.      Slutsatser: Fortsatt fysisk aktivitet är viktigt för äldres fortsatta fysiska, psykiska och sociala hälsa. Fysisk aktivitet bör därför implementeras i de äldres vardag efter utskrivning. Regelbundenhet gällande den fysiska aktiviteten för äldre efter utskrivning är viktigt för bibehållen god hälsa och ett hälsosamt liv. Kunskap finns till viss del på området men mer forskning behövs.

Bakgrund: Njursvikt innebär en nedsatt filtreringsförmåga och delas in i två tillstånd, akut och kronisk. Akut njursvikt utvecklas inom kort tid med kraftigt reducerad glomerulär filtration och leder till ett allvarligt tillstånd, medan vid kronisk njursvikt försämras kapaciteten långsamt under en längre tid och i det senare skedet krävs kontinuerlig dialysbehandling. Personer som drabbas av njursvikt behöver dialysbehandling för att uppehålla livet. Många väljer en behandlingsform med hembaserad dialys som innefattar både hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Det krävs mycket självhantering vid utförandet av dialys i hemmet, och för att leva med sjukdomen behöver personen har förståelse för egenvård och samarbete med sjukvården.    Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med hembaserad dialysbehandling vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser.  Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL complete och PubMed med års begränsning 2009-2019. Resultat: Fyra teman framkom kring upplevelser att leva med dialys i hemmet: En förändrad livssituation påverkar självbild och kroppsuppfattning, Behov av stöd och hjälp vid egenvård, Upplevelser av begränsningar och anpassning och En känsla av frihet och ökad livskvalitet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter i hur studien har genomförts. Resultatet diskuteras mot Orems egenvårdteori, tidigare forskning och riktlinjer. En stor del av diskussionen understryker betydelsen av personers egenvårdsförmåga i samband med livsförändring och anpassningsprocess samt betydelsen av stöd och hjälp från sjukvården och närstående. / Background: Kidney failure includes reduced filtration ability and can be categorised into an acute and a chronic form. Acute renal failure develops within a short timeperiod and comes with a heavily reduced glomerular filtration whereas chronic kidney failure progresses slowly during a longer period of time and in the later stages, continuous dialysis treatment becomes necessary. Individuals afflicted by renal failure need dialysis treatment to survive. Many people choose a home-based dialysis including both haemodialysis and peritoneal dialysis. Home -based dialysis necessitates much individual efforts and to live with the disease there is a need for understanding selfcare as well as collaborating with national health care. Aim: To review individual experiences from living with home-based dialysis with chronic renal failure. Method: A literature review was based on ten scientific articles with qualitative methodology. The articles were obtained from the databases CINAHL complete and PUBMed covering 2009 to 2019. Results: Four themes associated with the experiences from living with home-dialysis emerged: A changed self - and body image, Need of support and help during selfcare, Experiences from limitations and adjustments, A sense of freedom and increased quality of life. Discussion: In the discussion on methodology, strength and weaknesses of the study is discussed. The results are discussed in the context of the self-care theory of Orem, previous research and guidelines.  A major part of the discussion underlines the importance of the self-care ability of the individual in the context of lifestyle changes and in the process of adjustment. Also the importance of support and help by the health-care system and relatives is emphasised.

Introduction: There is a growing interest in how technology can be used in order to provide efficient healthcare. Aim: The aim is to explore perceptions on the use of home telemonitoring in patients with COPD.                                                                                                                             Method: Semi-structured individual interviews were carried out with eight women and five men who were part of a larger project aiming to develop and evaluate a telemonitoring system. Participants were interviewed after having used the system for two to four months. Interview transcripts were analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme a transition towards increased control and security and the categories: facing enablers or barriers, increasing control over the disease, providing easy access to care and affecting technical confidence or concern. Participants expressed initial feelings of insecurity, both in practical aspects using the telemonitoring system as well as regarding their disease. The telemonitoring system could reinforce and confirm the participants´ feelings of their current state of health, and the practical management of the telemonitoring system became easier with time.     Conclusion: Telemonitoring can be a valuable complement to healthcare with the potential to contribute to equity in care. However, in order to improve further development and implementation of telemonitoring, several actions are needed such as improved patient education and the use of co-creation. Additional research is needed particularly in the design of user-friendly systems as well as tools to predict which patients are most likely to find the equipment useful as it may result in reduced costs and increased empowerment. / Introduktion: Intresset för hur teknologi kan användas för att erbjuda effektiv sjukvård ökar. Syfte: Syftet är att utforska KOL-patienters upplevelse av att använda ett webbaserat rapporteringssystem i hemmet. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer med åtta kvinnor och fem män som deltog i ett större projekt med syfte att utveckla och utvärdera ett webbaserat rapporteringssystem. De intervjuades efter att ha använt systemet två till fyra månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat en övergång till ökad kontroll och trygghet samt kategorierna: möta möjligheter eller hinder, ökad kontroll över sjukdomen, skapar lättillgänglig vård samt påverkar teknisk självkänsla eller oro. Deltagarna uttryckte till en början osäkerhetskänslor, både vad gäller praktiska aspekter i användandet av rapporteringssystemet samt kring själva sjukdomen. Det webbaserade rapporteringssystemet kunde förstärka och bekräfta deltagarnas egna känsla av mående och det praktiska hanterandet av rapporteringssytemet blev lättare med tiden. Konklusion: Webbaserade rapporteringssystem kan vara ett värdefullt komplement till sjukvården med potential att bidra till jämlik vård. I syfte att förbättra fortsatt utveckling och implementering bör förbättrad patientinformation samt vikten av att ta med användarna i utformningen beaktas. Mer forskning behövs för att optimera användarvänlighet samt att identifiera de patienter som har bäst nytta av systemet då det kan ge hälsoekonomiska vinster och inte minst öka patienters delaktighet.