Syftet med uppsatsen är att studera användningen av läxor i franska ur ett lärarperspektiv.Studien fokuserar på ett svenskt undervisningssammanhang med franska som främmandespråk, och är inriktad på vilka syften och intentioner lärarna har med hemläxor, och vilkatyper av uppgifter de verkligen ger eleverna. En kvalitativ metod tillämpades. Materialetsamlades in genom semistrukturerade intervjuer. Lärarna som deltog bor på olika håll iSverige. Resultatet visade att lärarna har flera syften med läxorna och använder dem som ettpedagogiskt verktyg. Det som är gemensamt för alla lärare är att läxorna syftar till att befästakunskaper, bidra till bättre självförtroende och ökad motivation hos eleverna. Lärarna villäven utnyttja läxorna för formativ återkoppling och individualisering av undervisningen. Allavisar också hänsyn till likvärdighetsprincipen genom att alltid ha den obligatoriska delen avläxorna förankrad i undervisningen. Det som skiljer sig åt mellan lärarna är främst deras synpå hur man kan nå bättre likvärdighet. Några satsar mer på obligatoriska läxor, så att allaelever ska få bättre resultat och utveckla sitt språk ordentligt, medan andra föredrar att hamer frivilliga uppgifter. De som satsar på det andra alternativet försöker bekämpa enklichéartad bild av skolan som tvångsinstitution och bidra till ett ökat engagemang både iklassrummet och i hemmen som har en mer negativ inställning till skolan.

I en invandrartät klass i en storstadsskola prövades olika typer av kommunikativa situationer, (där det muntligt sker ett utbyte av tankar och funderingar kring ett visst ämnesinnehåll), inom ramen för den vanliga NO-undervisningen. Data om elevernas attityder till situationerna samlades in genom intervjuer, klassrumsobservationer, bandupptagningar och snabbchecklistor. Undersökningen pekar mot att många elever i den undersökta gruppen utvecklar positiva attityder till att i små grupper på olika sätt kommunicera innehållet i det aktuella lärostoffet. Samtalets art tycks spela en viktig roll. Om samtalet är av sonderande, prövande karaktär, där eleverna utan bedömningstryck gemensamt tillåts att treva sig fram till förklaringar eller innebörder i olika fenomen, ökar utvecklingen av positiva attityder. Redigerat tal, där korrekt sätt att uttrycka sig premieras, tycks motverka uppkomsten av positiva attityder.

Studiens syfte är dels att undersöka hur lärare och skolor arbetar med hemläxor i ämnet svenska för flerspråkiga elever i årskurs 4–6, dels att tolka hur arbetet med hemläxor förhåller sig till sociokulturell teori. Materialet är insamlat med semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare och därefter analyserats utefter innehållet. Resultatet visar att läxorna anpassas till de flerspråkiga eleverna genom att de får stöd från flera olika lärarkategorier men också genom att de får kortare och enklare läxor som de kan översätta till sina förstaspråk. Kontakten med vårdnadshavare tas huvudsakligen på samma sätt som med hem med svenska som förstaspråk och begränsar sig till föräldramöten, utvecklingssamtal och veckobrev. Vidare visar studien att läxorna följs upp för att eleverna ska motiveras till att fortsätta genomföra sina hemläxor men också för att ge en inblick i hur eleverna presterat. Den görs ofta i grupparbeten för att eleverna ska ta del av det svenska språket genom diskussion. Resultatet tolkat med sociokulturell teori visar att lärarna uppfattar att eleverna får för stora kognitiva utmaningar om de ska göra samma läxor som eleverna med svenska som förstaspråk och att eleverna erbjuds såväl flera olika aktiviteter där mer kunniga personer kan ge stöttning till läxläsningen som materiella och språkliga redskap som ska hjälpa eleverna att bättre förstå svenska ord och läsning på svenska. Läxorna individualiseras för att nå elevernas proximala utvecklingszoner.

Denna studie undersöker högstadielärares erfarenheter av hemläxor i svenska som andra­­språk. Studiens syfte är att synliggöra hur lärare bedömer förhållandet mellan läxor och språklig progression. En sociokognitiv teori tillämpas för att förstå lärares motivation till att dela ut läxor och anledningen till läxans utformning. Fem högstadielärares erfaren­heter av hemläxor i svenska som andraspråk undersökts i semistrukturerade, enskilda interv­juer, där lärare beskriver hur de arbetar med läxor i sin under­visning. I resultatdelen an­vänds en tematisk innehållsanalys för att redovisa utfallet i material. Studiens resultat visar att lärarna anser att läxor gynnar den språkliga progres­sionen hos L2-elever genom att de repeterar språkliga moment så att de befästs i minnet. Vid utformningen av läxan krävs det anpassning efter språklig nivå och individ. Även hur läxan förankras, introduceras och följs upp är avgörande för dess effekt på språk­ut­vecklingen.