No description available.

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.</p>

<p>Hemlöshet börjar bli en ökande del av det amerikanska samhället. Få studier har gjorts där den hemlöse själv beskriver sitt behov av omvårdnad och sjukvård. Denna studie syftar till att belysa vad amerikanska hemlösa uttryckt som sitt dagliga behov av omvårdnad och sjukvård. Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys har använts för att bearbeta data. Med de existerande levnadsomständigheterna för hemlösa uppkommer behov och komplikationer som riskerar att orsaka ett ökat behov av sjukvård. I deras sökande efter behövlig sjukvård möttes de av utmaningar. I datamaterialet upptäcktes negativa yttringar likväl som uttryck av behov av omvårdnad som blivit tillgodosedda. Slutsats, hemlösa är i ett stort behov av omvårdnad och sjukvård i sitt dagliga liv. Sjukvårdssystemet behöver förändra sitt tillvägagångssätt och utvecklas för att bättre kunna möta de behov som finns bland dessa personer.</p> / <p>Homelessness is becoming an increasing part of the American society. Few studies have been done describing what the homeless themselves express as needs in care and healthcare. The aim in this study is to describe how homeless American individuals express needs of care and healthcare in their daily life. In doing so literature were analyzed by Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. With the living conditions of the homeless there arose needs and complications, having the potential to cause health care needs. There were obstacles in their way while trying to receive health care. Negative expressions as well as fulfillment in care were also discovered in the data. In conclusion the homeless individuals are in great need of care and health care in their daily lives. The health care system needs to broaden its views and approaches when it comes to caring for these individuals to be able to meet their conditions better.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna. Boendesociala gruppen motsatte sig när det gällde en samverkan mellan dem själva och Kronofogdemyndigheten. Förändringar som skett är ökad medvetenhet, statistikföring, boendestödsavtalet, att hyresvärdarna blivit hårdare, ökad bostadsbrist och att antalet vräkningar har minskat. Samtliga intervjupersoner arbetar preventivt mot hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun, förutom Kronofogdemyndigheten. I Östersunds kommun finns det ingen given policy eller riktlinjer om hur myndigheterna ska arbeta gentemot hemlöshetsproblematiken.</p>

<p>The aim of this paper is to see how the local authorities in Norrköping create a way to look at homelessness. This aim is examined with the help of the central questions: How does the municipality describe homelessness as a phenomenon? What causes to homelessness can be seen in the texts? How do they describe homeless people? And What kind of actions are used or proposed? The analysis has been done with the tools and thoughts of the critical discourse analysis and made on text documents written by politics and employees of the city of Norrköping. The theories which have been used are those of postmodernism, welfare, homelessness, civil society and relative poverty. The analysis shows that the way the municipality of Norrköping looks at homelessness correspond with the way homelessness is presented in current Swedish research. The result leads up to discussions about alternative ways of looking at some of the causes and some of the actions that prevent and reduce homelessness. </p><p>Central thoughts in this paper are those of individual and structural causes that lead to homelessness. These causes are discussed with the focus on how they co-operate and what they can say about the responsibility that is shared between the city and its citizens. Another interesting thing that is shown in the analysis is that some problems are identified but more or less forgotten in further thoughts. The judgement made in this paper is that the excluded parts often are of a nature that reaches beyond the municipality’s liability.</p>

No description available.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.

The aim of this paper is to see how the local authorities in Norrköping create a way to look at homelessness. This aim is examined with the help of the central questions: How does the municipality describe homelessness as a phenomenon? What causes to homelessness can be seen in the texts? How do they describe homeless people? And What kind of actions are used or proposed? The analysis has been done with the tools and thoughts of the critical discourse analysis and made on text documents written by politics and employees of the city of Norrköping. The theories which have been used are those of postmodernism, welfare, homelessness, civil society and relative poverty. The analysis shows that the way the municipality of Norrköping looks at homelessness correspond with the way homelessness is presented in current Swedish research. The result leads up to discussions about alternative ways of looking at some of the causes and some of the actions that prevent and reduce homelessness. Central thoughts in this paper are those of individual and structural causes that lead to homelessness. These causes are discussed with the focus on how they co-operate and what they can say about the responsibility that is shared between the city and its citizens. Another interesting thing that is shown in the analysis is that some problems are identified but more or less forgotten in further thoughts. The judgement made in this paper is that the excluded parts often are of a nature that reaches beyond the municipality’s liability.

No description available.

D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion. Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet. I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.