Hemlöshet börjar bli en ökande del av det amerikanska samhället. Få studier har gjorts där den hemlöse själv beskriver sitt behov av omvårdnad och sjukvård. Denna studie syftar till att belysa vad amerikanska hemlösa uttryckt som sitt dagliga behov av omvårdnad och sjukvård. Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys har använts för att bearbeta data. Med de existerande levnadsomständigheterna för hemlösa uppkommer behov och komplikationer som riskerar att orsaka ett ökat behov av sjukvård. I deras sökande efter behövlig sjukvård möttes de av utmaningar. I datamaterialet upptäcktes negativa yttringar likväl som uttryck av behov av omvårdnad som blivit tillgodosedda. Slutsats, hemlösa är i ett stort behov av omvårdnad och sjukvård i sitt dagliga liv. Sjukvårdssystemet behöver förändra sitt tillvägagångssätt och utvecklas för att bättre kunna möta de behov som finns bland dessa personer. / Homelessness is becoming an increasing part of the American society. Few studies have been done describing what the homeless themselves express as needs in care and healthcare. The aim in this study is to describe how homeless American individuals express needs of care and healthcare in their daily life. In doing so literature were analyzed by Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. With the living conditions of the homeless there arose needs and complications, having the potential to cause health care needs. There were obstacles in their way while trying to receive health care. Negative expressions as well as fulfillment in care were also discovered in the data. In conclusion the homeless individuals are in great need of care and health care in their daily lives. The health care system needs to broaden its views and approaches when it comes to caring for these individuals to be able to meet their conditions better.

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna. Boendesociala gruppen motsatte sig när det gällde en samverkan mellan dem själva och Kronofogdemyndigheten. Förändringar som skett är ökad medvetenhet, statistikföring, boendestödsavtalet, att hyresvärdarna blivit hårdare, ökad bostadsbrist och att antalet vräkningar har minskat. Samtliga intervjupersoner arbetar preventivt mot hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun, förutom Kronofogdemyndigheten. I Östersunds kommun finns det ingen given policy eller riktlinjer om hur myndigheterna ska arbeta gentemot hemlöshetsproblematiken.

The purpose of this study was to investigate a nursing home for people who were previously homeless. The study was based on a case study done on the nursing home Gamlebo. The fol-lowing questions were asked, (1) What conditions apply for the job? (2) How is work carried out ? (3) What are the needs of the residents at Gamlebo? (4) What distinguishes Gamlebo from other nursing homes for older people? A qualitative approach was used along with semi-structured interviews. The theory was made with standard theory. The results showed that the staff at Gamlebo had the potential to work through clear guide-lines that took into account the residents' individual needs. Work was conducted with individ-ual solutions and most importantly a good treatment. A good treatment was according to the staff crucial when working with the residents. The residents were characterized by their homelessness and had a distrust of society. To create trust towards the residents was therefore crucial and to wait out the residents own will. What distinguishes Gamlebo from other tradi-tional nursing homes is that the staff has the expertise and experience to meet older people who have been homeless in their own terms.

No description available.

No description available.

Ett lågtröskelboende vänder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik där intentionen är att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att ställa krav på nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo på ett lågtröskelboende utifrån ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lågtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen användes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jämlika med varandra, vilket också skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet. Studien visar att alkoholkonsumtion, trots acceptans av alkoholbruk inom boendet, upplevs av de boende som om den minskar. Resultatet har betydelse för hur lågtröskelboenden kan utvecklas för att göra en än bättre anpassning till de boendes behov. / A low-threshold-home is a home for individuals that are struggling with alcohol addiction problems and finding it hard to find a place to stay. The intention of the home is to offer the residents support in their struggle with alcohol, and a safe place to stay, without putting pressure on the person to stay sober. The purpose of the study was to see how the individuals are coping with living at the low-threshold home and still struggling their addiction, and how the move there has changed their quality of life. A phenomenological perspective of theory of life has been used in the analysis and the results show an existential connection between the men in their alcohol-addiction. Because of their shared alcohol- and accommodation problems with addiction, the individuals feel a unity between them that creates understanding. The study shows by experiences by the residents that the acceptance of alcohol within this low-threshold-home in many cases leads to less consumption of alcohol. That is important and useful when trying to improve these low-threshold-homes even more in the future for the individuals living there.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jämför personer med en psykisk funktionsnedsättning och personer utan. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med nio personer som har lämnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsättning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har använt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet. I analysen har vi utvecklat teorin utifrån resultatet, då teorin inte beskriver individer som lämnar rollen som hemlös. Processen som leder ut ur hemlöshet har sett olika ut för intervjupersonerna i studien men det har funnits gemensamma inslag. Processen har tagit tid, vilket har varit viktigt för individen för att lyckas etablera sig i den nya rollen. För intervjupersonerna har det varit centralt att tillfriskna från missbruk för att ta sig igenom processen som leder ut ur hemlöshet. I början av processen var det viktigt att få lugn och ro omkring sig och senare i processen att finna en meningsfull sysselsättning samt en ny umgängeskrets för att kunna etablera sig och känna trygghet i den nya rollen. För många har självhjälpsgrupper eller ideella föreningar varit en plattform för dessa aspekter. Många har uppgett att det varit svårt att bryta med tidigare bekanta som fortfarande var kvar i missbruk. En annan svårighet som har beskrivits var misstroende från myndigheters sida. Processen som leder ut ur hemlöshet har varit likartad för personer med eller utan en psykisk funktionsnedsättning. Skillnaden har bestått i den sista fasen, att bygga nytt, då det har varit viktigt för personer med en psykisk funktionsnedsättning att få förståelse och kunskap om samt professionell hjälp med sin funktionsnedsättning.

<p>D-uppsatsen "I samhällets periferi - om normer och strategier bland hemlösa kvinnor", bygger på en två veckor lång fältstudie genomförd under hösten 2007, på ett daghärbärge för hemlösa och utsatta kvinnor – någonstans i Sverige. Syftet med studien och således med uppsatsen, är att undersöka könsidentitetens betydelse för livet i samhällets periferi. Avsikten är att söka utröna huruvida det finns något samband mellan könsidentitet och klasstillhörighet när det gäller de hemlösa och på andra sätt ”samhälleligt utstötta” kvinnornas subjektskonstruktion.</p><p>Genom det etnografiska språket, skildras i uppsatsen några av alla personliga möten, händelser och situationer som erfors under fältstudien, då den deltagande observationen fungerade som metod för insamling av material. Noga utvalda fältstudieanteckningar tematiseras och analyseras med stöd utifrån queerteoretikern Judith Butlers diskussioner kring samhälleliga normer av manligt, kvinnligt och heterosexualitet samt sociologen Beverly Skeggs erfarenheter av samspelet mellan kön- och klasstillhörighet i konstruktionen av människors subjektivitet.</p><p>I uppsatsen påvisas hur samhälleliga normer och normaliseringsprocesser införlivas hos de individer som av någon anledning befinner sig i samhällets utkant. Tydligt framkommer hur starkt ”könad” människors tillvaro trots allt är - även ute i samhällsperiferin. Den heteronorma samhällssynen påvisas som djupt rotad hos de av studien berörda kvinnorna. Sambandet mellan kön och klass konstateras vara direkt bundet till hur dessa kvinnor uppfattar och presenterar sig själva. Konstruktionen av kön, i form av ”rätt sorts kvinnlighet”, urskiljs som en strategi för att åter vinna omgivningens acceptans. Kvinnornas tydliga strävan efter att, med hjälp av i första hand yttre attribut, kunna leva upp till bilden av en ”respektabel” kvinna synliggörs. Uppsatsanalysen visar även på hur daghärbärgets kvinnliga gäster interpreterar femininiteten som ett verktyg för situationsförändring.</p>

The aim of this study was to illuminate how social workers in social services work with the social phenomenon, homelessness in two municipalities. The study is based on qualitative semi-structured interviews with interviewees from a department of social services. Our theories that we used was resistant inequality, structural discrimination, exclusion, empowerment and representation. After compilation of our empirical our conclusions are that homelessness is a complex phenomenon. Social workers handles homelessness based on client’s needs and the work is individualized. There are no specific plans or guidelines. Homelessness is integrated in the organisation. The responsibility lies mainly on the individual to find housing. One other conclusion is that the landlords and housing are the largest affiliates to the social services regarding homelessness. The social workers work to prevent evictions by grants rent arrears because the housing market is the biggest problem. It’s a growing problem in both municipalities.

The aim of this study was to explore how social workers interpret the part of the Swedish social services act that regulates each municipality’s responsibility of the people staying in it. The study’s general methodological approach connects to sociology of law. The research questions were: (1) What factors are considered important by the social workers in assessments of responsible municipality? (2) Are there variations in the assessments of responsible municipality and in that case; how can the variations be explained? (3) What discretion do the social workers consider that they have in assessments of responsible municipality? Previous studies have found considerable differences in professional social work assessments in Sweden. 69 social workers completed a questionnaire which included two vignettes. The selection maintained the emergency social services for well above 4 million citizens. Many factors were considered important in assessments of responsible municipality; the most prominent of those was the physical presence in the municipality. Variations appeared especially regarding long-term decisions and could partially be explained by which factors were considered important. The law that regulates the area of interest is a detailed legislation. However, some explanation could be found in Lipskys (2010) theory of Street-level bureaucracy.