• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 625
  • 28
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 656
  • 176
  • 138
  • 103
  • 101
  • 96
  • 88
  • 80
  • 66
  • 61
  • 61
  • 60
  • 51
  • 48
  • 45
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Möjlighetsrummet - för individer på ekonomiskt bistånd

Ekberg, Pernilla, Kolnig, Torben January 2009 (has links)
<p>Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.</p>
42

Ledarskap ur ett sjuksköterskeperspektiv

Larsson, Malin, Lundin, Frida January 2008 (has links)
<p>Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap. Av möjligheterna visade sig utbildning samt kompetens ha störst betydelse för sjuksköterskan som ledare. Genom ökad kunskap om övrig vårdpersonals professioner samt om sjuksköterskans egen roll och ansvarsområde i organisationen kan ledarskapet stärkas. Även utbildningsmöjligheter inom ledarskap och kontakt med en mentor efterfrågas av dagens sjuksköterskor. Fortsatt diskussion kring ökat utrymme för ledarskapskurser i sjuksköterskeprogrammet är därför nödvändig. Sjuksköterskor behöver stöd och handledning från en mentor. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever sin ledarskapsroll, vilket stöd och utbildning som behövs är önskvärt. Sjuksköterskeyrket är en kvinnodominerad profession och därför vore det intressant att undersöka kvinnligt ledarskap och hur det påverkar sättet att bedriva ledarskap hos sjuksköterskor i olika organisationer och länder.</p>
43

Motivation till motion och upprätthållande av motionsvanor, en studie kring hälsoprojekten på Albany International

Berlin, Jessica, Franzén, Hanna January 2008 (has links)
<p>The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was “enhance my condition”. The most frequent obstacle not to exercise was “It is hard to fit exercise into my schedule”. Total 50 percent of all the respondents answered that they do not participate in the health projects. The bicycle project “Albanytrampet” had the highest adherence (n=30) and nine of those participants have maintained the activity after the termination of the project. The foremost motive to continue an activity was “exercise is a part of my lifestyle”. The health visionary has, trough the different health projects, influenced one third (n=28) of all respondents to exercise to a larger extent than before. The most frequent strategy to facilitate participation in health projects was “Exercise partner/Instructor/Personal support”.</p><p>The conclusion of how to get the employees to maintain the activity even after the project has ended and implement exercise in their weekday is that they need too feel some kind of inner motivation. In some way they have to feel satisfaction during the performance of the activity and understand that the exercise is good for them.</p>
44

Ledarskap ur ett sjuksköterskeperspektiv

Larsson, Malin, Lundin, Frida January 2008 (has links)
Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap. Av möjligheterna visade sig utbildning samt kompetens ha störst betydelse för sjuksköterskan som ledare. Genom ökad kunskap om övrig vårdpersonals professioner samt om sjuksköterskans egen roll och ansvarsområde i organisationen kan ledarskapet stärkas. Även utbildningsmöjligheter inom ledarskap och kontakt med en mentor efterfrågas av dagens sjuksköterskor. Fortsatt diskussion kring ökat utrymme för ledarskapskurser i sjuksköterskeprogrammet är därför nödvändig. Sjuksköterskor behöver stöd och handledning från en mentor. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever sin ledarskapsroll, vilket stöd och utbildning som behövs är önskvärt. Sjuksköterskeyrket är en kvinnodominerad profession och därför vore det intressant att undersöka kvinnligt ledarskap och hur det påverkar sättet att bedriva ledarskap hos sjuksköterskor i olika organisationer och länder.
45

Motivation till motion och upprätthållande av motionsvanor, en studie kring hälsoprojekten på Albany International

Berlin, Jessica, Franzén, Hanna January 2008 (has links)
The specified purpose was, based on gender, age and type of employment, study the employees motivation to participate in health projects and their reason to maintain exercise habits after the termination of the health projects. Exercise frequency was studied in relation to the other background variables. A revised version of the questionnaire Motivation for Maintenance of Exercise Habits (Josefsson, 2005) was distributed at Albany International, Halmstad. The most frequent cause to exercise was “enhance my condition”. The most frequent obstacle not to exercise was “It is hard to fit exercise into my schedule”. Total 50 percent of all the respondents answered that they do not participate in the health projects. The bicycle project “Albanytrampet” had the highest adherence (n=30) and nine of those participants have maintained the activity after the termination of the project. The foremost motive to continue an activity was “exercise is a part of my lifestyle”. The health visionary has, trough the different health projects, influenced one third (n=28) of all respondents to exercise to a larger extent than before. The most frequent strategy to facilitate participation in health projects was “Exercise partner/Instructor/Personal support”. The conclusion of how to get the employees to maintain the activity even after the project has ended and implement exercise in their weekday is that they need too feel some kind of inner motivation. In some way they have to feel satisfaction during the performance of the activity and understand that the exercise is good for them.
46

Livslångt lärande i teori och praktik : - identifiering av framgångsfaktorer och hinder

Nilsson, Therese January 2009 (has links)
No description available.
47

Möjlighetsrummet - för individer på ekonomiskt bistånd

Ekberg, Pernilla, Kolnig, Torben January 2009 (has links)
Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.
48

Mötet mellan klienter och socialsekreterare i socialtjänstens Arbetslivsförvaltning

Malicevic, Almedina, Besic, Sanda January 2009 (has links)
Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.
49

Användning av friskvårdskort i en kommun i sydvästra Sverige - en enkätstudie

Bengtsson, Anna, Schultz, Camilla January 2009 (has links)
Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.
50

"Facebook är ju bara en knapp bort..." : Ett elevperspektiv på datorns möjligheter och hinder för lärandet.

Antonsson, Emelie, Eliasson, Emma January 2013 (has links)
Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen. Eleverna har intervjuats i grupper om tre till fyra personer, och samtalen har spelats in med en diktafon. Det empiriska materialet har sedan transkriberats så nära talspråket som möjligt, och därefter kategoriserats och analyserats. Den teoretiska utgångspunkten som vi kopplar vårt arbete till är Säljös (2008) sociokulturella perspektiv. Säljö lyfter fram artefakter som ting som hjälper det mänskliga tänkandet, men betonar att dessa ting inte ersätter människors egna kognitiva processer, utan istället förbättrar och preciserar dem. Tidigare forskning visar inte entydigt på att datorn hjälper eller stjälper elever i lärandet. De visar snarare en mer mångfasetterad bild där situationen styr dess betydelse för lärandet. Utvärderingen av projektet En-till-En i Falkenberg visar på övervägande positiva uppfattningar kring datorn och dess användning bland eleverna. Till skillnad från Falkenbergsstudien visar vår undersökning att eleverna till största del uppfattar närheten till datorn som ett hinder för lärande. Det är i huvudsak de sociala medierna, så som Facebook och bloggar som uppfattas som distraherande vid användandet av datorn, då det är lättillgängligt och lockande att gå in på dessa forum istället för att hålla skoluppgiften i fokus. Resultatet visar även, som tidigare forskning antyder, att datorns effekter på lärandet inte är enkelriktat, utan beror på elevens självdisciplin och situationen när datorn används.

Page generated in 0.0479 seconds