• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 625
  • 28
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 656
  • 176
  • 138
  • 103
  • 101
  • 96
  • 88
  • 80
  • 66
  • 61
  • 61
  • 60
  • 51
  • 48
  • 45
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Inkludering, lärande, förändring och identitetsskapande. : En socialpedagogisk analys av berättelser av professionella aktörer som arbetar med ungdomar och ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika

Olsson, Lina, Färdig, Belinda January 2021 (has links)
Syftet med studien är att uppnå en ökad förståelse av mellanmänsklig interaktion och maktordning som återges dels under intervjuer med gymnasieungdomar som använder alkohol och/eller narkotika, dels under intervjuer med professionella aktörer som arbetar med den kategorin av ungdomar. Syftet är dessutom att undersöka  aspekter av betydelse för dessa ungdomars inkludering, lärande, förändring och identitetsskapande i den undersökta kontexten. Studiens metodologiska utgångspunkter är kvalitativa intervjuer med ett hermeneutisk och fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt angreppssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört nio semistrukturerade intervjuer, varav fem med ungdomar och fyra med professionella. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna symbolisk interaktionism och begreppet makt i ett interaktionistiskt perspektiv. Ungdomar återger överlag att de har en positiv bild av bemötandet av professionella aktörer. Interaktion med olika professionella aktörer som elevekoordinator, mentorer liksom vänner och familj framställs i återgivningarna som betydelsefullt för lärande, inkludering, förändring och identitetsskapande. Beträffande återgivningar av professionella aktörer uppmärksammas olika scenarion kring hur arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika praktiskt ska genomföras. Dessutom betonas i beskrivningarna från professionella aktörer förekomster om friktioner i bemötandet av andra professionella aktörer på grund av olika intressen och prioriteringar som försvårar interaktionen mellan professionella. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt och erkännande av professionella aktörer i interaktionistisk mening är av betydelse för det professionella arbetet med ungdomar som använder alkohol och/eller narkotika. Särskild viktig blir den interaktiva dynamiken i relation till arbete med aktörer utanför den byråkratiska organisationen – i denna studie i relation till ungdomar och familjen.
82

Överrapportering bedside inom akutsjukvård : en litteraturöversikt ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv

Rander, Susanna January 2018 (has links)
Kommunikation och informationsöverföring sker på många plan inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskor står för en stor del av den kommunikation som sker runt patientens vård. Välfungerande kommunikation mellan såväl personal som mellan patient och personal är av vikt för en säker vård. Överrapporteringar innebär för sjuksköterskor ett överlämnade av omvårdnadsansvar och är viktiga för kontinuitet i patientens vård. De kan ske på olika vis och ett exempel är bedsiderapportering där patienten är närvarande och görs delaktig i rapporten. Bristande kommunikation vid överrapporteringar är bland de vanligaste orsakerna till vårdskador. Akutsjukvården innebär ofta korta vårdmöten och mycket informationsöverföring vilket ställer höga krav på akutsjuksköterskan vars arbetssätt ska präglas av de sex kärnkompetenserna. Syftet var att beskriva fördelar och hinder gällande överrapportering bedside inom akutsjukvård utifrån ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Litteraturöversikt valdes som metod för det aktuella arbetet vilket baseras på 16 vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Två huvudkategorier i form av patientperspektiv samt sjuksköterskeperspektiv framkom i resultatet. Till dessa kunde sedan underkategorier kopplas. Både patienter och sjuksköterskor identifierade positiva aspekter gällande bedsiderapportering, exempelvis gällande patienters delaktighet i vården, patientsäkerhet och förbättrad vårdkvalité. Även hinder poängterades, till exempel gällande arbetsmiljö och tidsåtgång samt sekretess och rapport av känslig information och sjuksköterskorna tycktes se fler hinder än patienterna. Det var vanligt att behov av en modifiering av modellen beskrevs vilken möjliggjorde att viss del av rapporten inte skedde hos patienten. Slutsatsen var att bedsiderapportering innebär fördelar för både patienter och sjuksköterskor och skulle kunna bidra till en mer personcentrerad vård inom akutsjukvården. Även patientsäkerhetsperspektiv identifierades som en fördel med rapporteringsmodellen. Dock beskrevs även vissa hinder och sjuksköterskor tycktes uppleva mer hinder än vad patienter gjorde. En modifierad version av modellen beroende på förutsättningar tycktes i många fall nödvändig.
83

Sjuksköterskors erfarenheter av nutritionsbehandling på en intermediärvårdsavdelning : en intervjustudie / Nurses´experiences of nutritional therapy at a intermediate ward : an interview study

Jansson, Ann-Charlotte January 2016 (has links)
Enligt Socialstyrelsen har alla individer rätt till en adekvat, till individen och dennes tillstånd anpassad näringstillförsel. Ändå är undernäring hos patienter som vårdas på sjukhus ett vanligt förekommande problem och kan förekomma vid inskrivningstillfälletmen kan även utvecklas under vårdtiden. ett tillstånd av undernäring har allvarliga konsekvenser för sjukdomsförloppen genom stor negativ påverkan på varje organ i kroppen och för samhällsekonomin genom en signifikant påverkan på mortalitet, morbiditet, sjukhusvistelse och livskvalitet. Trots detta förblir undernäring hos patienter många gånger ouppmärksammat och obehandlat. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för omvårdnaden av patienten. Att uppmärksamma och identifiera undernäring samt initiera behandling är central i det dagliga arbetet för sjuksköterskan. På en intermediärvårdsavdelning vårdas patienter med akuta sjukdomstillstånd med hög risk för snabb försämring. Ofta krävs en hög övervakning av patienterna och vårdtiden kan variera allt ifrån ett par timmar till flera dygn. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevda förusättningar och hinder för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling på en intermediärvårdsavdelning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter från ett universitetssjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två olika kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa två  kategorier var förutsättningar för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling och hinder för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling. Resultatet visade att upplevda förutsättningar var att de hade tillräckligt med kunskaper om såväl grunderna i nutrition men även kunskaper om en mer diagnosanpassad nutrtionsbehandling. Sjuksköterskerna lyfte även fram att det var viktigt med att nutrtion var en egen punkt på den rondmall som fanns på intermediärvårdsavdelning samt att det från början fanns en förutsbestämd plan och struktur för hur nutritionsbehandlingen skulle gå till. ett samarbete mellan olika professioner var även en viktig förutsättning samt att det fanns ett väl anpassat risk- och bedömningsinstrument. Den kliniska blicken ansågs vara viktig när det gällde att bedöma om en patient var undernärd. Upplevda hinder var korta vårdtider, att det på  intermediärvårdsavedlninen var ett helt annat fokus kring patienten som var medicinskt samt att det redan fanns mycket dokumentation kring patienten. Ytterligare en sak till att dokumentera skulle bara göra att det prioriterades ned. Ett annat hinder som framkom var att det många gånger rådde oklarheter kring vad patienten själv ville med den fortsatta behandlingen. Slutsatsen i denna studie är att det förekommer upplevda brister inom näringsvård på den intermediärvårdsavdelning där studein genomfördes. Flera av sjuksköterskorna beskrev att upplevda förutsättninga för att upprätthålla en fullgod nutritionsbehandling inte fanns på avdelningen. De visade på att de upplevde olika  hinder för att upprätthålla en fullgod nutrtionsbehandling. Nutritionsbehandling är en fråga om och är en effektiv metod för att förhindra vårdskador. den sjuka individens nutrtion måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behanslingsplanering och uppföljning samt dokumentation.
84

Sjuksköterskors upplevelser av hinder i omvårdnaden relaterat till kommunikation : En allmän litteraturöversikt

Widell, Nathalie, Hajdini, Asiba January 2022 (has links)
Bakgrund: Kommunikation är överföring av information som vidarebefordras mellan människor och kan ske både verbalt och icke verbalt. Inom vården fungerar kommunikationen som en nyckel mellan sjuksköterska och patient för att omvårdnaden ska utformas personcentrarat och med god kvalitet. Hinder i kommunikationen påverkar omvårdnaden negativt vilket också tidigare forskning visar. Syfte: Beskriva hinder i sjuksköterskans omvårdnad relaterat till kommunikationen. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: I resultatet framkom en huvudkategori: Hinder i kommunikationen. Huvudkategorin Hinder i kommunikationen fick underkategorierna: Språkbarriärer, Användandet av tolk, Digital vård, Verbal kommunikation och Sjuksköterskans inställning. Slutsats: Studien visade att hinder i kommunikationen var ett stort problem för omvårdnaden. Sjuksköterskor upplevde att det i vissa fall var svårt att kommunicera med patienten och att de därför inte kunde erbjuda en god omvårdnad. Andra orsaker som framkom i resultatet var att det förekom språkbarriärer, missförstånd, tidsbrist och orsaker relaterade till sjuksköterskans inställning.
85

Utomhusmatematik : En systematisk litteraturstudie om att undervisa matematik utomhus

Karlsson, Ella, Henrixon, Julia January 2023 (has links)
Trots att det inte står något i läroplanen om utomhusmatematik påstås detvara en populär undervisningsmetod i Sverige. Denna systematiskalitteraturstudie har kritiskt granskat tio vetenskapliga artiklar för att kunnabesvara studiens frågeställningar utifrån en innehållsanalys. Studiens syfte äratt undersöka hur utomhusmatematik kan utföras samt omutomhusmatematik kan påverka elevers lärande i matematik. Studienundersöker även faktorer till vad som hindrar lärare från att undervisautomhus i matematik. De granskade artiklarna påvisar att det finns flertaletpositiva aspekter med utomhusundervisning kopplat till elevers lärande imatematik. Exempelvis knyter utomhusmatematik an till elevers vardag samtökar deras motivation. Det finns dock artiklar som gör attutomhusundervisningens betydelse kan ifrågasättas eftersom resultaten intevar statistiskt signifikanta. Artiklarna konstaterar även att läraressjälvförtroende i allra högsta grad är en viktig nyckel tillutomhusundervisning.
86

Föräldrasamverkan på mångkulturella fritidshem

Hadzic, Erik, Fridén, Marcus January 2014 (has links)
Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar.- Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder?Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet. Våra metoder består av intervjuer och enkätfrågor. Pedagogernas intervjusvar stämmer väl överens i vissa delar, medan det skiljer sig signifikant i andra. I enkätsvaren från föräldrarna framgår såväl positiva som negativa synpunkter på samverkan. Slutresultatet visar att möjligheterna för utveckling finns där för alla parter, men det kräver också en vilja till interaktion och ansträngning om man vill få en mer samspelt samverkan till stånd. / Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Parental interaction in multicultural after school activities. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.The main course of our study has been to map out how parental interaction works in multicultural after school activities, and which possibilities and obstacles there are.
87

Tillvaratagandet av handledning och specialpedagogens kompetens - i en kommun

Eliasson, Tiina, Liljedahl, Lotta January 2007 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använderhandledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas.Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning användsi verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen.Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare,vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras iresultatet.Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning somhjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarnaatt handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas.Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig avhandledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menaratt handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en reflekterandemöjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de attresurserna inte riktigt räcker till.
88

Vuxna med läs- och skrivsvårigheter - Strategier – hinder och möjligheter

Balhuizen, Ingeborg January 2008 (has links)
Malmö högskolaLärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007AbstraktIngeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er – hinder och möjligheter. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedago-gisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete har varit att undersöka om vuxna med läs- och skrivsvårigheter upplever förändringar av strategierna de använder vid läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav efter tolv veckors studier på en läs- och skrivkurs. Vilka strategier har använts under tidigare skolgång och arbetsliv? Kan en ökad språklig medvetenhet påvisas med analysverktyg som mäter läshastighet, läsförståelse och stavning?MetodFör att uppnå mitt syfte har jag intervjuat sex vuxenelever om deras skol-gång och yrkesliv och huruvida läs- och skrivsvårigheter har påverkat stu-dier och arbete. Vilka strategier har använts? Har läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav undvikits? Hur har situationer lösts? Genom test-ning, med för- och eftertest av läshastighet, läsförståelse och stavning har jag undersökt om en resultatförändring kan påvisas. Kan resultaten från tes-terna visa på en ökad språklig medvetenhet efter en intensiv språkträning på tolv veckor?ResultatSammanfattningsvis tyder resultaten av undersökningarna på att eleverna har förändrat sina strategier vid uppgifter som ställer läs- och skrivkrav och vid lösning av läs- och skrivuppgifter, från att hanterat situationer undvi-kande till ett mera medvetet bearbetningssätt. Däremot visar testresultaten ingen större förändring. Nyckelord: bearbetande strategier, dyslexi, läsförståelse, läshastighet, läs- och skrivkrav, läs- och skrivuppgifter, rättstavning, självkänsla, språklig medvetenhet, undvikande strategier.Ingeborg Balhuizen Handledare: Birgitta LansheimGrindögatan 130257 32 Rydebäck042- 22 26 95
89

Prevention och behandling av trycksår : En allmän litteraturstudie / The Prevention and Treatment of Pressure Ulcers : A general literature study

Peci, Aferdita, Kausar, Amina January 2022 (has links)
Bakgrund: Trycksår är ett välbekant begrepp i vården och vanligt förekommande globalt. Det primära ansvaret för riskbedömning och prevention ligger hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans ansvarsområden är att minska patienternas lidande och främja hälsa och välbefinnande. Trycksår innebär ett stort lidande hos patienten samt kostnader för samhället både lokalt och globalt.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vad som kan utgöra hinder för sjuksköterskans arbete med trycksårsprevention och behandling av trycksår inom slutenvården.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Tre teman identifierades; Otillräcklig kompetens och bristande kommunikation hos sjuksköterskan, Bristande ansvar i verksamheten och Hinder hos patienten. Resultatet visade att tidsbristen i vården för att förebygga trycksår var tydligaste orsaken att trycksåren uppstod. Slutsats: Sjuksköterskornas brist på tid och resurser samt begränsade utbildningsmöjligheter utgör hinder i det trycksårspreventiva arbetet. Detta bidrar till ett lidande hos patienten och kan motverkas genom vidareutbildning samt minskad arbetsbelastning och bättre kommunikation bland vårdpersonalen.
90

Faktorer som hindrar kvinnors deltagande i screeningprogram för cervixcancer : En litteraturöversikt / Factors that hinder women’s participation in screening programmes for cervical cancer : A literature review

Forslund, Karin, Ikwuneme, Ebere Charity January 2022 (has links)
Bakgrund: Cervixcancer (livmoderhalscancer) är den fjärde vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor globalt, där drygt 600 000 personer diagnosticeras årligen. WHO har lanserat en global strategi för att utrota cervixcancer, genom preventiva åtgärder såsom vaccination och screening. Dock finns det fortfarande kvinnor som inte deltar i screeningprogram och har därmed större risk att utveckla cervixcancer. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som hindrar kvinnors deltagande i screeningprogram för cervixcancer.Metod: En allmän litteraturöversikt där arton vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre kategorier identifierades: sociokulturella faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer. Sociokulturella faktorer beskrivs genom subkategorierna Familj, kultur och tro samt Skam, stigma och tabu. Individuella faktorer beskrivs genom subkategorierna Språk och kommunikation, Bristfällig kunskap om cervixcancer och prevention samt Obehag, rädsla och smärta. I strukturella faktorer återfinns subkategorierna Bristande information från vårdgivare, Bemötande i vården samt Logistiska och ekonomiska orsaker. Slutsats: Vårdgivare kan förbättra kvinnors kunskap om livmoderhalscancerscreening genom gott bemötande, god kommunikation och relevant information. Således kan kvinnor få en bättre förståelse för sjukdomen, övervinna rädslor och därigenom möjliggörs ökat deltagande i screeningprogram. / Background: Cervical cancer is the fourth most common cancer among women globally, with approximately 600,000 people diagnosed annually. WHO recently launched a global strategy to eradicate cervical cancer, through preventive measures such as vaccination and screening. However, there are still women who do not participate in screening programs and thus have a greater risk of developing cervical cancer. Aim: The aim of the literature review was to describe factors that hinder women's participation in screening programmes for cervical cancer. Method: A literature review where eighteen original scientific articles with a qualitative approach were analysed.  Results: Three categories and eight subcategories were identified: Socio-cultural factors include subcategories Family, culture and faith, and Shame, stigma and taboo. Individual factors contain subcategories Language and communication, Insufficient knowledge about cervical cancer and prevention, and Discomfort, fear and pain. Structural factors include subcategories Lack of information from care providers, Attitudes, and Logistical and financial reasons. Conclusion: Healthcare providers can improve women's knowledge about cervical cancer screening through respectful attitude, good communication and relevant information. Thus, women can gain a better understanding of the disease, overcome fears and thereby enable increased participation in screening programme.

Page generated in 0.0486 seconds