En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka om kommunalanställda utnyttjar det hälsofrämjande erbjudandet om bad och gymkort och vad som påverkar nyttjandet eller icke nyttjandet av kortet. Finns det några otillfredsställda behov i fråga kring icke nyttjande av kortet. Metod: I studien användes en kvantitativ metod och en enkät. Enkäten bestod av frågor kring sociodemografisk som karaktäriserar deltagarna, enkla frågor om vad respondenten vet om Bad och Gymkortet samt frågor avseende nyttjande eller icke nyttjande av bad och gymkortet. Vilka hinder som eventuellt upplevs inför fysisk aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av kommunalanställda i Sandvikens kommun. Resultat: Resultatet i undersökningen visade att de som till störst del nyttjade förmånen att lösa ut bad och gymkort var de som jobbat inom kommunen fem år eller mer. Det påvisades även ett samband mellan hemmavarande barn och energibrist, vilket var de största orsakerna till att inte lösa ut bad och gymkortet, vilket 55,4% av de svarande indikerade. Undersökningen visar även att de med hemmavarande barn också har större tidsbrist som orsak till att inte hämta ut kortet än de som inte har barn hemma. Slutsatser: En bättre kommunikation från kommunen gentemot de anställda om vad som gäller om bad och gymkortet. Det framgår av undersökningen att det är personer som önskar ha en möjlighet att träna på den ort de bor på, vilket de kan det med de nya reglerna. De flesta som hämtar ut sina kort är de som har vart anställda längre än fem år inom kommunen och de som har störst hinder är kvinnor med hemmavarande barn som känner av energibrist och tidsbrist.

Abstract Emilia Rönnberg. Barriers to physical activity in adolescents in their late teens. Vetenskaplig C- uppsats HT 12   Physical activity has been essential to human health and well-being since several thousand years. In Sweden, it has been shown that both adults and young people are less physically active than the rest of Europe- a large proportion of young people today do not meet the recommendations for physical activity (60 minutes per day). The purpose of this study was to determine what proportion of young people, i.e. high school students, did not meet the recommendations for physical activity. Another objective was to identify what barriers existed for performing physical activity. In this cross-sectional study, a quantitative method was used with surveys as tool. The results showed that 73 percent of young people did not meet the recommendations for physical activity. Of these, 70 percent were boys and 77 percent were girls. The main reported barriers for physical activity were lack of time, watching television and computer use,- and disinterest / uninspired. Some differences were found in perceived barriers between boys and girls-, for boys,- television and computer time were the biggest barrier, while for girls lack of time was their biggest barrier.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs. Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema. Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård. Om dessa faktorer ökar egenvårdskapaciteten kan de ses som resurser och minskar de egenvårdskapaciteten ses faktorerna som hinder och det kan leda till   egenvårdsbegränsning och i värsta fall egenvårdsbrist.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan.

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje år insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes är en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslängd på grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mår bättre då motion ger bättre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av åtgärder för att främja fysisk aktivitet. Det specifika syftet var att undersöka vilka hinder och möjligheter som diabetiker upplever för att kunna vara fysiskt aktiva. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ intervjustudie som baseras på 4 stycken diabetiker. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett behov av att göra insatser mot vården för att förbättra rådgivningen om hur diabetiker bör träna. Närhet till naturen och träningsanläggningar upplevdes vara viktigt för att möjliggöra fysisk aktivitet. Informanterna beskrev att mer hjälp från samhället vore bra för att skapa möjligheter till träning när det kan vara svårt att ta sig ut och träna själv. En åtgärd som bör belysas är riktade insatser med bidrag till träning eftersom informanterna beskrev att ekonomin inte alltid tillåter den träning personer önskar eller behöver. Informanterna i studien var fysiskt aktiva och detta kan bidra till att deras beskrivning av möjligheter och hinder inte är representativa för de diabetiker som är fysisk inaktiva. / There are currently about 300 000 people with diabetes type 1 and type 2 in Sweden. Every year about 200 per 100 000 adults get diabetes. Diabetes is a serious disease and leads to a shortened lifespan due to the disease. Exercise brings positive effects and makes people with diabetes feel better as exercise improves balance in blood sugar. The overall aim of this study was to gain more knowledge about the need for education about the importance of physical activity targeted to diabetics and to gain more knowledge about the need for measures to promote physical activity. The specific aim was to investigate the obstacles and opportunities that diabetics experience to be physically active. The study was conducted through a qualitative study based on four diabetics. To analyze the results qualitative content analysis was used. The result shows that there is a need to take action against health care to improve the advice on how diabetics should exercise. To be close to nature and training facilities was important to allow physical activity. The informants described that more help from the community would be good to create opportunities for training, when sometimes it can be difficult to get out and train yourself. One measure that should be highlighted is targeted action with contributions to exercise, because the informants described that the economy will not always allow training that people want or needs. The informants in this study are physically active and this may contribute to their description of the opportunities and obstacles are not representative of the diabetics who are physically inactive.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ”Bättre flyt på opererande verksamheter III” som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet. En teoretisk referensram utformades. Fem väl genomtänkta implementeringsfaser och sex nyckelelement för ett effektivt förändringsarbete utgjorde senare en utgångspunkt för analys av studiens empiri. Studien visar att ledningens engagemang, medarbetarnas delaktighet, mätbara och uppnåeliga mål är några av de faktorer som stödjer förändringsarbete inom sjukvården. Stark hierarki, medarbetarnas motstånd och negativa inställningar samt tidsbrist nämns bland de faktorer som hindrar implementering av förändringar.

Uppsatsens titel: Vi är inte i mål än- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever. Författare: Helena Klingborg och Johanna Flink Handledare: Olle Duhlin Examinator: Mikael Lundgren Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar Nyckelord: Karriärutveckling, karriärklättring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskap Syfte: Syftet med denna forskning är att påvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi ämnar även med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel på kvinnor som lyckats klättra i karriären och på detta sätt också lyckats hitta vägar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara; • Hur har de upplevt hindren och på vilket sätt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem? Metod: Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vår forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berättelser kring sin karriärresa. Då vi arbetade induktivt fann vi lämpliga teorier att knyta an till vårt arbete efter att resultaten från empirin hade samanställts. Dessa delar av forskningen har sedan analysterats och diskuterats kring. Empiri, teori och analys: Vi har i ett och samma kapitel sammanställt resultaten från intervjuerna, kopplat an dessa till lämplig teori samt presenterat en analys. Slutdiskussion: Vi har i detta avsnitt fört en djupare diskussion kring resultatet i kapitlet om empiri, teori och analys. Slutsats: Det finns en problematik kring kvinnors chefskap. Denna problematik kan handla om att man inte blir tagen på allvar, att kompetensen blir förbisedd och svårigheten i att kombinera familj och karriär. För att hantera dessa kompontenter är det viktigt att hitta stöd hos andra kollegor, i nätverk eller/och i familjen. Det är också viktigt att som kvinna vara medveten om att männens retorik skiljer sig från kvinnans och därmed anpassa sig efter den situationen som råder.

<p>Energiområdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt område i dagens samhälle. En minskad energianvändning är gynnsam för miljö och klimat och är även attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.</p><p>Industrisektorn har potential att effektivsera sin användning av energi men de åtgärder som finns att tillgå för att uppnå detta vidtas inte fullt ut. Detta beror på att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar på dessa hinder men även på de drivkrafter som kan användas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.</p><p>I studien framträder ekonomi och inre samt yttre påverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering. De mest framträdande hindren för energieffektiviseringsarbetet är relaterade till struktur, planering, kommunikation, kultur och energitekniska faktorer.</p><p>De slutsatser som dras i denna studie är att det framförallt är viktigt att arbeta aktivt för att etablera en struktur och kultur som är gynnsam för förändringsarbete. Detta bör kunna uppnås genom en ökad ansvarsfördelning och involvering av personal på alla nivåer inom företaget. I arbetet för att uppnå detta spelar välfungerande kommunikationskanaler en avgörande roll.</p>