Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande? Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori. Arbetet ger en kort allmän översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på fritidshemmet. Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser. Samtidigt finns det klara brister i förutsättningarna för att klara inkluderingen i form av stora barngrupper i förhållande till personaltäthet, dåliga lokaler och brist på stöd från ledningen.

Malmö högskolaLärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007AbstraktIngeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er – hinder och möjligheter. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedago-gisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete har varit att undersöka om vuxna med läs- och skrivsvårigheter upplever förändringar av strategierna de använder vid läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav efter tolv veckors studier på en läs- och skrivkurs. Vilka strategier har använts under tidigare skolgång och arbetsliv? Kan en ökad språklig medvetenhet påvisas med analysverktyg som mäter läshastighet, läsförståelse och stavning?MetodFör att uppnå mitt syfte har jag intervjuat sex vuxenelever om deras skol-gång och yrkesliv och huruvida läs- och skrivsvårigheter har påverkat stu-dier och arbete. Vilka strategier har använts? Har läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav undvikits? Hur har situationer lösts? Genom test-ning, med för- och eftertest av läshastighet, läsförståelse och stavning har jag undersökt om en resultatförändring kan påvisas. Kan resultaten från tes-terna visa på en ökad språklig medvetenhet efter en intensiv språkträning på tolv veckor?ResultatSammanfattningsvis tyder resultaten av undersökningarna på att eleverna har förändrat sina strategier vid uppgifter som ställer läs- och skrivkrav och vid lösning av läs- och skrivuppgifter, från att hanterat situationer undvi-kande till ett mera medvetet bearbetningssätt. Däremot visar testresultaten ingen större förändring. Nyckelord: bearbetande strategier, dyslexi, läsförståelse, läshastighet, läs- och skrivkrav, läs- och skrivuppgifter, rättstavning, självkänsla, språklig medvetenhet, undvikande strategier.Ingeborg Balhuizen Handledare: Birgitta LansheimGrindögatan 130257 32 Rydebäck042- 22 26 95

No description available.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar helklasskommunikationens betydelse för elevers lärande i matematik, med inriktning på det svenska lågstadiet. Studien berör även hinder och möjligheter kring helklasskommunikation och hur det påverkar elevers lärande. Kommunikation har fått en betydande roll i undervisningen, dels eftersom forskare anser att det ökar elevers matematiska förståelse samt att läroplanen, Lgr11, uttrycker kommunikation som en förmåga elever ska utveckla i matematiken. Till studien har 15 vetenskapliga texter analyserats för att sammanfatta tidigare forskning kring helklasskommunikation i matematik. Forskningarna valdes ut genom databassökningar samt en manuell sökning, därefter gjordes en innehållsanalys för att ta fram studiens resultat. Forskningarna har olika teoretiska utgångspunkter, vilket gett varierande perspektiv på helklasskommunikation och speglas i resultatet. Resultatet tyder på att helklasskommunikation har betydelse för elevers lärande i lågstadiet eftersom det kan utveckla deras matematiska tänkande. Elevers interaktion i samspel med andra synliggör även att kvaliteten på undervisningen höjs. Utifrån tidigare forskning har även ett flertal hinder och möjligheter kring helklasskommunikation upptäckts, vilka är; lärares kunskaper, handlingar och beteende, elevers deltagande, elevers förkunskaper, språklig förmåga, läromedel och undervisningsmiljön. Dessa kan på olika sätt påverka helklasskommunikationen och elevers lärande i matematik.

AbstractDetta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt. Det var även så att det var pedagogerna som satte hinder i barnens fria lekar, barn fick inte röra sig hur som helst mellan de olika rummen och de fick inte använda eller flytta leksaker från rum till rum. Inte heller leka som pedagogerna upplevde det, livligt och stökigt det var bara i vissa rum som denna lek var tillåten. Slutsatser som jag kan dra är att barns fria lek innebär gemensamt lärande, samspel, kamratskap, kommunikation som bidrar till utveckling och lärande, om barn ges möjligheter till det. Att den fria leken påverkas av hur tillåtande miljön och förhållningssättet pedagogerna har men även hur de skapar möjligheter för fri lek.Nyckelord. Fri lek, förskola, hinder, miljön, möjligheter, pedagogers förhållningssätt.

<p>Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase.</p><p>The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities. From these aim three questions has been composed:</p><p>· What distinguish the f-6 schools experiences from the implementation from the 7-9 schools experiences?</p><p>· What distinguish the teachers’ experiences from the principals?</p><p>A qualitative study with interviews was chosen as a method. Three interviews were made individual with the principals at three schools in Örebro County and three group interviews were made with the teachers at the same schools.</p><p>The results assume from the three phases and obstacles and possibilities are presented for each part. It shows that the implementation been different at the three schools and the 7-9 school is most unlike. An action plan is missing general at the schools, which can make the implementation easier. At the 7-9 school the principal support are missing. The study shows that it’s important to give SEL-work time at the schedule, to give the teacher education in the subject and that teachers’ engagement and interest are high for to get a good implementation process. Conclusions that are taken are that we need more Swedish studies and it’s important that the research reach the teachers.</p><p>Keyword: Implementation, school, social and emotional learning, obstacles and possibilities.</p> / <p>Socialt och emotionellt lärande blir idag allt vanligare att arbeta med i landets skolor. Detta har också gjort att det har blivit allt mer aktuellt att studera hur man får ett program eller metod för förebyggande eller hälsofrämjande arbete i skolan att implementeras på ett bra sätt så att detta arbete vidmakthålls. Det finns en del amerikanska studier som belyst implementering av program/metoder i skolan och några få som belyst implementering av program/metoder för socialt och emotionellt lärande i skolan. Det är viktigt att inte se implementering som en enskild händelse utan som en process. Processen tar egentligen aldrig slut utan fortsätter som en cykel i tre faser; beredskapsfas, planeringsfas och införande fas.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva lärare och rektorers upplevelser av vilka hinder och möjligheter som förelåg vid implementering av en metod (SET) för social emotionellt lärande i grundskolan som en del av skolans hälsofrämjande arbete. Utifrån detta syfte fanns följande frågeställningar formulerade:</p><p>· Hur skiljer sig F-6 skolornas och 7-9 skolans upplevelser av implementeringen?</p><p>· Hur skiljer sig rektorernas syn och pedagogernas upplevelser av implementeringen?</p><p>En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. Tre intervjuer genomfördes enskilt med rektorer på tre olika skolor i Örebro Län och tre gruppintervjuer hölls med pedagoger på samma tre skolor.</p><p>Resultatredovisningen utgår från de ovan nämnda faserna och där redovisas hinder och möjligheter för varje del. Det visar att implementeringen har sett ganska olika ut på skolorna och att 7-9 skolan är den som utmärker sig mest. Det saknas generellt sett en tydlig handlingsplan vilket kan underlätta implementeringen. För 7-9 skolan saknas det också stöd från ledningen i själva införandet av SEL. Att lägga in tid på schema för SEL, att få utbildning och engagemang och intresse från pedagogerna är enligt studien viktiga delar för implementeringsprocessen och för att få arbetet att fungera. Ett par av de slutsatser som dras är dels att det behövs mer svensk forskning inom implementering i skolan men också vikten av att forskningen når ut till skolpersonalen.</p><p>Nyckelord: Implementering, skola, social och emotionellt lärande, hinder och möjligheter.</p>

Detta är ett examensarbete som ämnar undersöka hur svensklärare ser på genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie där fem svensklärare bidragit genom intervjuer. Syftet är att undersöka hur svensklärare ser på att jobba utifrån ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgår jag ifrån tre essentiella frågor: Hur ser svensklärarnas syn på genus och jämställdhet ut i förhållande till värdegrunden?, Vilka hinder möter svensklärarna som eftersträvar att arbeta utifrån ett genusperspektiv?, Vad anser svensklärarna om att arbeta utifrån ett genusperspektiv i en mångkulturell skola? Utifrån styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna väljer att definierar begreppet ”jämställdhet”. Därefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrån fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och Läraren. Slutligen har jag valt att lägga ett mångkulturellt perspektiv på studien och diskuterar då hur svensklärarna tänker kring kulturella skillnader och jämställdhet. I mina slutsatser kommer jag fram till att ett stort hinder för att man som lärare ska kunna arbeta utifrån ett genusperspektiv är avsaknaden av diskussioner kring ämnet med kollegor och skolledning. Utan diskussioner blir genusperspektivet något väldigt individuellt som några av de intervjuade känner att de varken har tid eller kraft att arbeta med. Även avsaknad av adekvat material som är lättillgängligt efterfrågas av intervjupersonerna. Även intervjupersonernas syn på sin egen roll i klassrummet diskuteras och åsikterna går isär om huruvida en svensklärare ska fördela ordet i klassrummet eller inte. Slutligen diskuteras kulturella skillnader och jämställdhet och hur detta påverkar de intervjuade lärarna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur F-3 lärare organiserar problemlösningslektioner samt vilka möjligheter och hinder de upplever i matematikundervisningen för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. För att uppfylla syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare betonar hur viktigt det är att eleverna får arbeta kooperativt för att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan. Lärare i F-3 förklarar att de vill ha matematiklektionerna på förmiddagen och helst i halvklasser för att ge eleverna bra förutsättningar till att diskutera och resonera med varandra. Under problemlösningslektioner är lärarens roll att både stötta eleverna som fastnat och utmana elever som behöver utmaning. Lärarna påpekar att parindelningen inför problemlösningslektioner är en viktig del så att det gynnar samtliga elever. Något som lärarna tog upp var att begreppsförmågan är en förutsättning för att eleverna ska klara av problemlösningsuppgifterna. Slutsatsen med studien är att lärarnas organisation och planering av problemlösningslektioner är en viktig faktor för att kunna utveckla elevers problemlösningsförmåga.

Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase. The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities. From these aim three questions has been composed: · What distinguish the f-6 schools experiences from the implementation from the 7-9 schools experiences? · What distinguish the teachers’ experiences from the principals? A qualitative study with interviews was chosen as a method. Three interviews were made individual with the principals at three schools in Örebro County and three group interviews were made with the teachers at the same schools. The results assume from the three phases and obstacles and possibilities are presented for each part. It shows that the implementation been different at the three schools and the 7-9 school is most unlike. An action plan is missing general at the schools, which can make the implementation easier. At the 7-9 school the principal support are missing. The study shows that it’s important to give SEL-work time at the schedule, to give the teacher education in the subject and that teachers’ engagement and interest are high for to get a good implementation process. Conclusions that are taken are that we need more Swedish studies and it’s important that the research reach the teachers. Keyword: Implementation, school, social and emotional learning, obstacles and possibilities. / Socialt och emotionellt lärande blir idag allt vanligare att arbeta med i landets skolor. Detta har också gjort att det har blivit allt mer aktuellt att studera hur man får ett program eller metod för förebyggande eller hälsofrämjande arbete i skolan att implementeras på ett bra sätt så att detta arbete vidmakthålls. Det finns en del amerikanska studier som belyst implementering av program/metoder i skolan och några få som belyst implementering av program/metoder för socialt och emotionellt lärande i skolan. Det är viktigt att inte se implementering som en enskild händelse utan som en process. Processen tar egentligen aldrig slut utan fortsätter som en cykel i tre faser; beredskapsfas, planeringsfas och införande fas. Syftet med denna studie var att beskriva lärare och rektorers upplevelser av vilka hinder och möjligheter som förelåg vid implementering av en metod (SET) för social emotionellt lärande i grundskolan som en del av skolans hälsofrämjande arbete. Utifrån detta syfte fanns följande frågeställningar formulerade: · Hur skiljer sig F-6 skolornas och 7-9 skolans upplevelser av implementeringen? · Hur skiljer sig rektorernas syn och pedagogernas upplevelser av implementeringen? En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. Tre intervjuer genomfördes enskilt med rektorer på tre olika skolor i Örebro Län och tre gruppintervjuer hölls med pedagoger på samma tre skolor. Resultatredovisningen utgår från de ovan nämnda faserna och där redovisas hinder och möjligheter för varje del. Det visar att implementeringen har sett ganska olika ut på skolorna och att 7-9 skolan är den som utmärker sig mest. Det saknas generellt sett en tydlig handlingsplan vilket kan underlätta implementeringen. För 7-9 skolan saknas det också stöd från ledningen i själva införandet av SEL. Att lägga in tid på schema för SEL, att få utbildning och engagemang och intresse från pedagogerna är enligt studien viktiga delar för implementeringsprocessen och för att få arbetet att fungera. Ett par av de slutsatser som dras är dels att det behövs mer svensk forskning inom implementering i skolan men också vikten av att forskningen når ut till skolpersonalen. Nyckelord: Implementering, skola, social och emotionellt lärande, hinder och möjligheter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet beskriver användningen av digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, fysik och kemi. Metoden för studien har varit av kvalitativ art, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem NO-lärare med erfarenhet av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet presenteras i åtta kategorier. Kategorierna Naturen som egen resurs, Skapa eller befästa kunskaper (kombinera inne och ute), Dokumentation samt Fånga intresset i stunden svarar mot studiens första frågeställning: Vilka syften beskriver lärarna med att använda respektive inte använda digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogiken i de naturvetenskapliga ämnena? Utifrån studiens andra frågeställning Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare med att arbeta med digitala lärresurser kopplade till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? identifierades fyra kategorier: Med eleven i fokus (hur de digitalalärresurserna kan skapa möjligheter eller hinder för elevernas lärande), Med Hårdvaran i fokus (hur den specifika hårdvaran skapar möjligheter eller hinder förundervisningen), Lärarens kunskaper och intressen samt Tillgångar. Tidigare forskning om digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik har ofta fokuserat på enstaka hård- eller mjukvaror. Denna studie tillför en ny infallsvinkel på området då den skapare en bred förståelse för vilka syften, möjligheter och hinder lärare upplever oberoende av specifika digitala lärresurser. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>