No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från</p><p>gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp</p><p>dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras</p><p>läroplans jämställdhets syn.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras läroplans jämställdhets syn.

ABSTRACT In this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levande litteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials in Swedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intent of this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on the presentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In this study, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible. Theories used in this study were Yvonne Hirdman’s and Raewyn Connell’s theories. Hirdman claims that there are differences between men and women at different levels in the society while Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women are psychologically alike. The results corresponded, mostly, with the theories cited in this essay’s literature review on how men and women in teaching books are narrated and how equal they are presented. For instance, all characters go against the norm of what is considered typically male of female and no one possesses only masculine or feminine characteristics, this means that Connell’s theory can be applied on this result. However, one may also find that women are presented as passive and males are presented as active, in other words female writers are objects while male writers are subjects. Previous research states that men are the ones that dominate in teaching books which also this study has found. Keywords: gender, Connell, Hirdman, hierarchy

Tidigare forskning visar att läromedel har en normskapande effekt hos elever. Ett forskningsområde som ofta belyses är genusaspekten och en kontinuerlig granskning av hur läromedel framställer jämställdhetsfrågan behövs. Den här studien har undersökt tre läroböcker ur ett genusperspektiv med utgångspunk i Hirdmans teoretiska ramverk. Studiens syfte är att undersöka hur könskonstruktioner representeras i moderna läroböcker. Genom en bildanalytisk tolkning av läroböckerna har jag i uppsatsen kunnat dra ett antal olika slutsatser. Vi ser att läromedlen är framtagna med ett genusperspektiv i åtanke, där förlagen aktivt arbetat för att porträttera kön på ett jämställt sätt. Samtidigt visar resultaten att det främst är kvinnor som agerar traditionellt maskulint, och inte män som agerar traditionellt feminint. Det här styrker Hirdmans dikotomi och att mannen fortfarande anses vara normen.

<p>Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet. Denna studie undersöker genom intervjuer med fyra personer, hur hushållstekniken påverkat kvinnors arbete, och hur kvinnors arbete ändrats från 1930-talet till dagens samhälle. De intervjuade bodde alla på samma gata – Hedvägen i Varberg- under sin barndom. Denna gata är en s.k. barnrikegata, där hyrorna subventionerades enligt antal barn i familjen. Således hade intervjupersonerna liknande hemförhållanden vilket underlättar jämföranden dem emellan. Intervjuerna analyseras med ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt och Joan Wallach Scotts analysmodell för genus. Resultatet av studien visar att Hirdmans teori om genuskontrakt gällde även hos de intervjuade personerna.</p>

Samhället har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Vi har gått från ett jordbruksbaserat samhälle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhälle. Kvinnans roll har förändrats från att ha varit förvärvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. Från 1960-talet har rollen förändrats till att vara deltagande i förvärvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushållsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom området hushållsteknik påverkat kvinnornas arbete i hemmet. Denna studie undersöker genom intervjuer med fyra personer, hur hushållstekniken påverkat kvinnors arbete, och hur kvinnors arbete ändrats från 1930-talet till dagens samhälle. De intervjuade bodde alla på samma gata – Hedvägen i Varberg- under sin barndom. Denna gata är en s.k. barnrikegata, där hyrorna subventionerades enligt antal barn i familjen. Således hade intervjupersonerna liknande hemförhållanden vilket underlättar jämföranden dem emellan. Intervjuerna analyseras med ett genusperspektiv genom Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt och Joan Wallach Scotts analysmodell för genus. Resultatet av studien visar att Hirdmans teori om genuskontrakt gällde även hos de intervjuade personerna.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är en genushistorisk undersökning av tre filmer från olika decennier. Syftet med uppsatsen är att utreda hur filmer från Walt Disney Animation Studios framställer manligt och kvinnlig genus, samt i vilken mån filmerna speglar den tid de producerades. Metoden är en textanalys av tre filmer. De filmer som analyseras, baserat på specifika urvalskriterier, är Snow White and the Seven Dwarfes (1937), The Rescuers (1977) och Aladdin (1992). Textanalysen uppmärksammar vilka egenskaper som ges till respektive karaktär. De uppmärksammade egenskaperna delas upp i två kategorier: inre och yttre attribut. Med inre attribut avses karaktärernas personlighet och dialog. Yttre attribut avser konkreta ageranden samt det som är möjligt att se med blotta ögat. Undersökningen finner att framställningen av manligt och kvinnligt genus har förändrats över tid. Det blir lättare för karaktärerna att tillskriva sig egenskaper som traditionellt sett tillhört det andra genusets. Analysen av filmerna visar att de i många avseenden är avspeglingar av den tid de producerades. Vidare är det tydligt att karaktärernas inre attribut är mer stabila över tid, medan karaktärernas yttre attribut varierar mer över tid. Detta uppfattas som att det i filmerna finns en orubblig kärna i de inre attributen. Denna kärna ges dock olika uttryck i de yttre attributen.