<p><!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.31cm; line-height: 150%; text-align: justify; widows: 2; orphans: 2 } P.western { font-size: 12pt } P.cjk { font-size: 12pt } -->Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet. Valet föll på filmerna Madagaskar, Lilla Kycklingen, Råttatoullie, Ice Age 2, Shrek den tredje samt Simpsons the movie. Resultatet visar på att genusrepresentationer i materialet återspeglar genusordningen i samhället och visar på kvinnan som underordnad och irrationell och mannen som hennes motsats. Ett intressant resultat av undersökningen var representationen av vissa manliga rollfigurer som irationella men fortfarande överordnade kvinnan.</p><p> </p>

<!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.31cm; line-height: 150%; text-align: justify; widows: 2; orphans: 2 } P.western { font-size: 12pt } P.cjk { font-size: 12pt } -->Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet. Valet föll på filmerna Madagaskar, Lilla Kycklingen, Råttatoullie, Ice Age 2, Shrek den tredje samt Simpsons the movie. Resultatet visar på att genusrepresentationer i materialet återspeglar genusordningen i samhället och visar på kvinnan som underordnad och irrationell och mannen som hennes motsats. Ett intressant resultat av undersökningen var representationen av vissa manliga rollfigurer som irationella men fortfarande överordnade kvinnan.

This study aimed to find out whether or not gender related theories regarding the division between men and women can be applied to three novels written by Katrina von Bredow, Syskonkärlek (1991), Som jag vill vara (2007) and Flyga högt (2011). The theories used in this research were Yvonne Hirdman’s theory and R.W Connell’s theory. Hirdman claims that there are differences between men and women at different levels in the society while Connell believes that this is a myth because, according to the writer, men and women are psychologically similar. The intent with this research was to provide a gender analysis of Bredows novels, because these novels have not been studied previously. There was a deliberated focus on teenagers and these three novels were selected because they, for several years, were on Halmstad City Library’s top ten lists of most borrowed books. Another major reason why these novels were chosen is because Katarina von Bredow has received Children’s Novel Prize 2012 for her book Flyga högt and also because Bredow often visits schools to lecture which means that she is a part of today’s school community. In this study, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results. The results corresponded, mostly, with the theories cited in this essay’s literature review on how men and women in teenage novels are narrated and how relationships between genders are formed. For instance, all characters go against the norm of what is considered typically male or female and no one possesses only male or female characteristics, this means that Connell’s theory can be applied on this result. However, one can also find out that there exists an implicit gender contract in all of the studied relationships between boys and girls in these three novels. One example, that is recurrent in all the novels, is the male character is expected to be the initiator which means that the man has the power over the relationship. Hirdman claims, that this phenomenon always occurs in relationships between men and women.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna. Uppsatsen undersöker också konsekvenserna av moderniteten bortom stadens rum. Här visar analysen att Boye strategiskt väljer att skildra utsattheten hos det kvinnliga könet framför det manliga. Detta för att påvisa vilket kön det är som styr den kapitalistiska marknaden, men också för att skildra de grupper som blir allra mest utsatta i modernitetens spår, nämligen de äldre kvinnorna på landsbygden och de fattiga kvinnor och flickor som tillverkar de kläder som massproduceras till de nya städerna.

I denna uppsats undersöks huruvida en sexualisering av det svenska samhället har skett de senaste tjugo åren. Med avstamp i tidningen Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad från åren 1987 och 2010 genomförs en fallstudie. I frågespalterna undersöks frågorna och svaren grundligt, efter ett tematiskt upplägg tas mönster och tendenser fram som kan hjälpa till att besvara den aktuella frågeställningen samt verifiera eller falsifiera den hypotes som också presenteras. Den primära undersökningskällan är således Vecko Revyns frågespalter om sex och samlevnad, utvalda nummer från slutet på årgångarna 1987 och 2010. Tidigare forskning i ämnena media och sexualitet samt samhället och sexualitet återkommer kontinuerligt där bland andra Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder ingår.

I den här uppsatsen har syftet varit att utifrån ett genusperspektiv utföra en diskursanalys av studiematerial på sfi. Med avstamp i Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem som genomsyrar samhället närläses tre läroböcker på sfi på nivå B, för att se om det går att skönja ett genussystem i dem. Undersökningen utgår vidare från att genussystemet kan skönjas i diskurser och att läroböcker är en arena för producerande och framförallt reproducerande av maktordningar och genussystem. Ett naturligt led i detta är sedan att ställa sig frågan om resultatet följer läroplanens uppdrag och syfte vad gäller arbetet med jämlikhet. Tre frågeställningar har ställts upp för att besvara syftet: Hur representeras kvinnor och män i läromedel för sfi? Hur väl stämmer presentationen av genus med Yvonne Hirdmans genusteori? Hur väl stämmer detta överens med läroplanens uppdrag och syfte? Uppsatsens resultat och slutsatser pekar entydigt och i linje med tidigare forskning i området, på en starkt representerad genusordning i läroböckerna. Då det i läroplanen står att elevernas undervisning ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv uppstår en motsättning mellan resultaten i den här uppsatsen och vad läroplanen säger att den ska göra. Det skapar en önskan om lärare med utbildning och medvetenhet om lärobokstexters roll.

Tidigare forskning har visat att området hälsa får lite utrymme i ämnet idrott och hälsa, att elever har svårt att formulera vilka kunskaper de ska erhålla och att flickor och pojkar upplever ämnet olika (Annerstedt 1991; Nyberg &amp; Larsson 2014; Skolinspektionen 2018; Quennerstedt, Öhman &amp; Ericsson 2008). Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar hälsoundervisningen i ämnet utifrån ett genusperspektiv. I denna studie har elevers syn på kunskaper inom området hälsa redogjorts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att sedan synliggöra likheter och skillnader i flickor och pojkars uppfattningar om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades, tematiseras och analyserades sedan utifrån Hirdmans (1988, 1990, 2003) genusteoretiska begrepp: genussystem, genuskonflikt och genuskontrakt. Studiens resultat visar att flickor och pojkar uppfattar området hälsa i ämnet idrott och hälsa likartat men att deras önskemål kring innehåll skiljer sig åt, vilket tyder på både en genuskonflikt och ett genussystem i ämnet. Våra slutsatser av studiens resultat och analys är att elever ser området hälsa som betydelsefullt, därav bör lärare ägna mer tid åt området i sin undervisning och lyssna på sina elevers önskemål för att bli en medveten genuspedagog.

I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Denna studie har till syfte att ur ett genusperspektiv analysera likheter och skillnader i fördelningen mellan kvinnor och män och undervisningen på Sunderby folkhögskola mellan läsåren 1896-1950. Sunderby folkhögskola valdes på grund av att det var den första folkhögskolan som var en samskola i Norrbotten. I undersökningen beskrivs hur samskolan fungerade, hur undervisningen såg ut för de manliga och kvinnliga eleverna samt hur många manliga samt kvinnliga elever som gick på skolan. Resultatet har sedan analyserats utifrån Yvonne Hirdmans genussystemteori där syftet är att genom teorin kunna utläsa orsakssamband till likheter och skillnader mellan könen och om det finns ett genuskontrakt och hur det kommer till känna. Resultatet visar att undervisningen sett olika ut för kvinnor och män genom att undervisningen varit tydligt segregerande men att den även skett tillsammans. Resultatet visar även att föreställningar om ”manligt” och kvinnligt” tydligt har genomsyrat verksamheten genom tid samt att skolan bara fungerade som samskola i viss bemärkelse men inte i all bemärkelse.

Bakgrund: Genom att lärare idag använder olika material utifrån lärarnas egna tolkningar av läroplaner kan synsättet på vilka läromedel som används få eleverna att uppleva att utbildningen inte blir likvärdig. Studien har betydelse för att göra lärare uppmärksamma på hur kunskap om genus kan öka medveten om skillnader i hur flickor och pojkar framställs i skrivna läromedel. Syfte: Syftet med studien är att ge en djupare förståelse för hur genus konstrueras och synliggörs i läroböcker för samhällskunskap i gymnasieskolan. Metod: Studien genomfördes med en innehållsanalys av två samhällskunskapsböcker som är vanligt förekommande gymnasieskolan. Resultat: Genom granskningen av böckerna Arena 50p och Samhällskunskap 1a1 framkommer att användandet att personliga pronomen är försvinnande liten. Det framkom även att män namnges i större utsträckning än kvinnor. Slutsats: En ökad kunskap om genus i läromedel kan öka medvetenheten vid val av kurslitteratur.