Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

SammanfattningDet övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. på sociologiska institutionen i Göteborg, samt De kallar oss unga (2003), en attityd- och värderingsstudie genomförd av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Examensarbetet bygger dessutom på tre genusteoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är Genussystemet av Yvonne Hirdman, boken Det andra könet av Simone de Beauvoir samt Könsmärkningsprocessen av Hanna Westberg-Wolgemuth. Metoden som har använts är empirisk och omfattar en enkätstudie som genomförts i gymnasiets årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. 64 elever har fyllt i enkäten, varav 40 tjejer (62,5 %) och 24 (37,5 %) killar. Resultaten visar att yrkenas status överensstämmer med tidigare studier. De yrken som värderades ha högst status är så gott som helt mansdominerade. När respondenterna får ange status som de anser att yrken borde ha i samhället tenderar de till att uppvärdera yrkenas status. Respondenternas värderingar kring yrkens genus speglar verklighetens siffror då statistiken kring yrkens könssammansättning i stor grad överensstämmer med respondenternas värderingar. Respondenternas värderingar kring vilka yrken som är bra respektive inte bra för en ung kvinna och en ung man visar att genuspåverkan i svaren är stor. Yrkets genus är av största betydelse gällande om det anses vara bra/inte bra för en ung kvinna/ung man. Det är främst kvinnodominerad yrken som anses vara bra för en ung kvinna samt mansdominerade för en ung man. Flertalet av de yrken som anses vara bra för en ung kvinna återfinns i de yrken som inte anses vara bra för en ung man och vice versa. I den avslutande diskussionen reflekterar jag över förhållandet arbetsliv – familjeliv som är av stor vikt för den könssegregerade arbetsmarknaden och samhället, samt ger min bild av genusperspektivets betydelse i vägledningen.

Sammanfattning: Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser påverkas av klientens könstillhörighet. Frivården har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att säkerställa att myndigheters verksamhet präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till påföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fått bedöma en vinjett där endast könstillhörigheten på klienten har ändrats. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framträder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka på förslaget till påföljd. Vår slutsats är att genus omedvetet kan influera oss också i en yrkesroll som exempelvis personutredare på ett frivårdskontor, detta är något vi måste vara vaksamma på och diskutera för att inte riskera att reproducera och upprätthålla genuskontrakt och den sociala könsordningen. / Abstract The Swedish probation service, same for everyone? Gender pattern and variations in probation service recommendations of sanction Research has shown that public decisions and interventions are often affected by the clients´ gender. The Swedish probation service has participated in a governmental project called JiM to ensure that the working practice of the authorities must be characterized by a gender equality perspective. This paper is based on a gender perspective and has explored how gender influences on the probation officers risk assessments and recommendations of sanction. Through a qualitative vignette method six individual probation officers received a vignette where only the gender of the client had changed. Yvonne Hirdmans´ gender theory was used to analyze the results. It showed that gender patterns appear in probation officers risk assessments and recommendations of sanction and that the clients´ gender seems to influence the recommendations of sanction. Our conclusion is that gender unconsciously can influence us in a professional capacity such as probations officers, and this is something we must be aware of and discuss to reduce the risk of reproducing and maintaining gender contracts and the social gender order.

The #Metoo debate also included other hashtags with the willingness to participate in the debate on gender equality. Including the hashtag #Ihave that symbolized the male perspective and came in response to #Metoo. The purpose of this graduation project is to find out how the debate is conducted based on rhetorical and feminist theories, by finding ideals in different positions about the hashtag #Ihave. The material was collected on February 21, 2018 on Facebook and based on posts we received from our private Facebook accounts where we searched for #Ihave in the search field. To this qualitative work, a hidden observation has also been used to obtain the material that was analyzed. In order to investigate the ideals, we used the different feminist types of liberal and radical feminism where we rhetorically linked the posts to. Based on the found ideals, we have thus come up with a finding that there are differences in how men and women participate in the debate on gender equality and in what ways.

<p>This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.</p><p>I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ”species”, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt.   Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur.   Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet.   Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt. Om eleverna har en positiv attityd är en av anledningarna till att den förväntas ha en sådan inställning till litteratur, och de försöker relatera den attityden till sitt kön.

Sammanfattning “Boys” är en webbaserad TV-serie som lades ut på SVT play hösten 2015. Serien följer två killar i 20-årsåldern och deras jakt på kärleken, deras relation till varandra och deras sökande efter en identitet. När serien introducerades fick den motta mycket medial kritik, som förlöjligade serien och deras framställning av maskulinitet. Syftet med denna studie har således varit att undersöka porträtteringen av homosocialitet och maskulinitet i “Boys”. I förlängningen har det även lett till att undersöka relationen mellan det maskulina och det feminina, för att titta på om och hur män kan gestalta femininitet, och vad konsekvenserna av detta i så fall blir. Studien är kvalitativt innehållsanalytisk. Metoden som använts har bestått av analysverktyg från Selby och Cowderys bok “How to study television”, med fokus på narrativanalys, men även med deras termer konstruktion och publik. De huvudsakliga teorier som använts har varit Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om maskulin hegemoni samt Birds teori om homosocialitet. Resultaten från studien har varit att framför allt huvudkaraktärerna i serien “Boys” till viss del avviker från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, och därmed frivilligt feminiseras. Eftersom att det feminina och allt som kopplats till det kvinnliga könet sorteras med lägre status än det maskulina är detta dels ovanligt, men också en förklaring till varför karaktärerna blev förlöjligade i media.

Cyberpunk som litterär genre tar ofta upp teman som berör kroppen och dess förhållande till teknik på olika sätt. I denna uppsats studeras mäns och kvinnors förhållande till sin egen kropp och synen på manliga och kvinnliga kroppar i cyberpunk-romanen Neuromancer av William Gibson, utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genus. I analysen av romanen kan man se två huvudsakliga spår utifrån Hirdmans tre formler för förhållandet mellan könen, varav det tydligaste är det som Hirdman kallar jämförelsens formel. Kvinnor ses som impulsstyrda och kroppsliga medan män står för intellektet och en längtan efter att lämna kroppen bakom sig. Eftersom kvinnor ses som kroppsliga, blir det kroppsliga också något kvinnligt och därmed något oönskat för de manliga karaktärerna. I cyberpunken modifierar kvinnor sina kroppar för att kunna stanna kvar i dem, medan män modifierar sina kroppar för att kunna lämna dem.

<p>Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.</p>

Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsattaarbeten.Sahlinaffären blev ett hinder på Mona Sahlins väg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gång av kvällstidningarna sällade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det är dessaförsvarstal och de svar på dessa inlägg som är analysmaterialet. Frågan som jag vill ställa är: vilkamodeller lägger företrädare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdåvarande för mediedrevet hårt utsatta position. Syftet är att göra en genusanalys på hur uppdelatsamhället är efter kön. Genom att belysa de inslag i debatten som handlar om kvinnans roll i familjoch samhälle, visa på fundamentala skillnader i synen på kön och ansvar, i det att kvinnan oavsettarbetssituation fortfarande har ett huvudansvar för hem (reproduktion) medan mannens ansvar ärdet som ligger utanför hemmet (produktion). Även om mycket har förändrats i samhället så är detfortfarande mycket som är sig likt. Jag vill visa på att denna uppdelning i olika genus finns kvaräven för kvinnor som kan nå ända upp till den absoluta politiska toppen i vårt samhälle.Utöver detta visade det sig att feminister var oeniga om man borde stödja Sahlin över huvud taget;att få, som några menade, en kvinnofientlig politiker som Sahlin som statsminister skulle i än störreutsträckning leda till att jämlikhet ersattes med jämställdhet som politiskt mål, att orättvisornabegränsades till att kopplas till kön och lämna klassfrågan utanför. Risken fanns, menade man, attfeminismen skulle urholkas till medel- och överklasskvinnors rätt till städhjälp och högt uppsatta arbeten.