Studien syftar till att undersöka skönlitteratur i historieundervisningen. Detta har undersökts genom empiriskt material som är framtaget genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årkurserna 4-6. Genom dessa intervjuer har det undersökts vad lärare har för tankar om skönlitteratur som läromedel i historieundervisningen. Det har även undersökts om lärare anser att skönlitteratur har potential till att utveckla historiemedvetandet hos eleverna och i så fall hur det kan utveckla detta. Studien omfattar både för- och nackdelar med skönlitteratur som läromedel i ämnet historia. Fem stycken lärare har intervjuats, resultatet har transkriberats och sammanställts. Därefter har en analys gjorts utifrån studiens resultat, tidigare gjord forskning inom ämnet och utifrån historiedidaktisk teori. Resultatet av studien visar att skönlitteratur används i klassrummen, dock på olika sätt. Intervjuerna har visat att det finns en mängd olika sätt att arbeta och bearbeta skönlitteratur. Studien har synliggjort vikten av bearbetningen av skönlitteraturen samt hur historia bör läras ut genom skönlitteratur. / <p>SO</p>

In the end of 1860 Japan faced a bloody civil war. The 200 year old Tokugawa Shogunate lost its power to the emperor and the Meiji period started. Before that the land was draw in to a civil war. Ronin samurais from all of Japan was gathering in the capital. Some of the were shouting for heaven's revenge and with it the ment the emperor´s. On the other side was the samurais still loyal to Tokugawa. One of the Shoguns loyal soldier’s history still echoes, the Shinsengumi or newly selected corps. These soldiers are still being used in movies, manga and anime to tell about a dark time in Japan's history. This essay will discuss how anime is using historical persons and their historical period. Also, why they are choosing to create a character with traits and talents. Also try to understand the purpose of historical use in anime. The discussion about manga and animes purpose have been on topic before, but not in combination with how they use historical facts. Cecilia Trenter and Pelle Snickars book with theories in how movies are taking parts of history and make new use out of it. Anime and manga are a big part of Japanese culture and the theories about them are important to understand this study. To do that i used Mark. W. McWilliams and Thomas Lamarres and their discussion about the importance of see through the layers of this creations.

The aim of this research is primarily to examine and explore how imperialism/colonialism is depicted in teaching material from 1929 through to the present day and the changes which may or may not have occurred. This research’s point of departure is postcolonial theory and Edward Said’s harrowing critique of other cultures inaccurate representations in literature; reinforced with the West’s tendencies to portray the East as culturally and intellectually inferior. Previous research has indicated that Western perspectives still dominate textbooks and even suggests that old prejudices are alive and well. This investigation has even a dual-purpose, that is, to determine if the teaching aids meet the requirements of a good textbook, as stipulated by didactic researcher Tom Wikman. Wikman has devised principles to interpret the quality of a textbook which will thus be applied as analytical tools in conjunction with this research. The results of this study reveal, in correlation with previous research that Western perceptions of other cultures are still an issue in modern teaching aids. Despite the exception of one textbook’s attempt to incorporate a more sympathetic viewpoint, a rigid dichotomy between ‘us’ and ‘them’ is nonetheless upheld in the texts. Furthermore, the results allude to that outdated ethnocentric tendencies are seemingly ubiquitous in recent teaching materials, whether the authors are conscious or unconscious of this. To conclude, based on Wikman’s interpretation principles none of the teaching aids fulfil all the requirements of a good textbook.

Syftet med denna uppsats är att undersöka historielärares förståelse för begreppet historiebruk och hur de undervisar om historiebruk i kursen Historia 1b i gymnasieskolan. Historiebruk infördes i kurs- och ämnesplanen i gymnasiereformen 2011 och blev då en av tre övergripande mål som historieämnet bygger på, tillsammans med kunskap om historiskt innehåll och förmågan att tänka historiskt genom historisk metod. Denna uppsats undersöker det nya övergripande målet, historiebruk, ur ett lärarperspektiv.   För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra historielärare intervjuades. Resultatet analyserades framförallt genom en typologi av Klas-Göran Karlsson. Analysen synliggjorde att lärare har olika förståelse om vad historiebruk är och det kan behövas kompetensutveckling så historielärare förstår hur de kan uppfylla kursplanens mål. Resultaten visade även att undervisning om historiebruk, eller undervisning som inkluderar ett historiebruksperspektiv, sker på många olika sätt. Synliggörandet av undervisningsexempel kan ses som inspiration till lärare för de många ingångar som undervisning om historiebruk kan ha.

Tillgången och användandet av filmer på elevers fritid och i skolan ökar. Under lång tid har påkostade hollywoodfilmatiseringar av historiska händelser hänfört tittare och på senare år har även undervisningsfilmer blivit alltmer påkostade och tilltalande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare och en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 52 mellanstadieelever. Den blandade metoden visar därför synen på historisk film ur både ett lärar- och elevperspektiv. Undersökningen utgår från tre frågor: vilka didaktiska överväganden gör lärare vid användning av film i historieundervisningen, hur upplever lärarna att elevers historiemedvetande påverkas av filmer de ser i olika sammanhang och vilken status tillskriver elever olika typer av filmer som förmedlar historia? Datan har tolkats med utgångspunkt i två huvudsyner på historiemedvetande; det genetiska och genealogiska perspektivet och den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens fem definitioner av historiemedvetande. Det kvalitativa resultatet visar att lärare ser många fördelar med att använda filmer i undervisningen och gärna använder olika typer av filmkällor under förutsättningen att det görs med ett tydligt syfte. Tyngdpunkten för lärarnas didaktiska överväganden ligger på möjligheten att genom filmen förmedla en känsla av en tid utan att för den sakens skull ge avkall på kronologi och historiska orsakssamband. Det kvantitativa resultatet visar att eleverna tycker om att se både spelfilmer och undervisningsfilmer på historielektioner och upplever att det finns möjlighet att lära sig av båda typer av filmer. Främst lärandeaspekten ses som fördelen med undervisningsfilmer bland elever, medan spelfilmer lockar med sitt sätt att presentera engagerande iscensättningar och karaktärer.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares förhållningssätt till användandet av film i historieundervisning i grundskolan samt synliggöra lärares ämnesdidaktiska tankar med film i historieundervisningen. För att besvara arbetets frågeställningar har en empirisk kvalitativ studie genomförts, där forskning inom området för studien samt intervjuer genomförts, granskats och analyserats. Resultaten visar att lärare använder film som pedagogiskt verktyg i grundskolan både som diskussionsunderlag och som introduktion till ett nytt område. Historien kan nystas upp med hjälp av bland annat tankekartor och begrepp, vilket skapar en visuell bild och en gemensam referensram utifrån ett källkritiskt tänk. Resultatet leder till ökad förståelse för vår gemensamma historia som kan fortsätta gro och utforskas. / <p>SO</p>

Filmens legitimitet som historieförmedlare har diskuterats och debatterats av historiker sedan mediet slog igenom. Sedan 1980-talet har akademiska diskussioner även förts angående filmens roll i skolan, där dess användning ökat i takt med dess genomslagskraft i övriga samhället. Allteftersom filmer blir mer lättillgängliga blir frågan om filmens roll i formandet av elevers historiemedvetande än mer aktuell. Hur dessa frågor tacklas i historieundervisningen och på vilket sätt film används i klassrummen är frågor som fångat vårt intresse och därför blev vår frågeställning: vad säger forskning om historisk film som historiedidaktiskt verktyg i historieundervisning på gymnasieskolan? I denna kunskapsöversikt har vi ämnat att kartlägga forskningsläget inom området historisk film i historieundervisningen. Vi har framförallt fokuserat på undervisning på gymnasial nivå. Inom arbetet har vi undersökt internationella såväl som svenska vetenskapliga skrifter från akademiker inom ämnet. Metoden som användes var informationssökning via sökmotorerna ERC, Swepub och Libsearch för att skapa en grundlig bild över vad tidigare forskning säger om användningen av historisk film i klassrummet och hur den mottas av elever. Bilden av den historiska filmens plats i klassrummet har gått från tveksam till accepterad allteftersom att mediets popularitet har ökat. Resultaten visar att det finns flera olika anledningar för lärare att använda film för att utveckla elevernas historiska förmågor. Elever kan också gynnas av att film inkluderas i undervisningen eftersom verktyget bidrar med andra perspektiv och möjliggör historisk empati. Slutsatser som vi kommit fram till efter insamling av information om det övergripande forskningsläget är att filmens användning som historieförmedlare till gymnasieelever inte längre är ifrågasatt. En del lärare tenderar dock att inte utnyttja mediets säregna fördelar och potential. Om film används på ett konstruktivt och utvecklande sätt, i linje med kurs- och ämnesplaners mål och syften, blir dess användning som undervisningsverktyg odiskutabel. Frågan blir då på vilket sätt den bör brukas i undervisningssammanhang.

Alla har vi någon gång gått i skolan och läst historia. Vi har alla även ett minne om vad det pratats om i historieundervisningen under skolgången. Men hur väl stämmer det överens med den för tiden gällande kursplanen eller med den historiedidaktiska forskningen. Detta examensarbete syftar till att genom en intervjustudie belysa dessa tre perspektiv för att se vad som är likt eller olikt mellan de olika perspektiven. Stämmer det som eleven minns överens med vad forskning och kursplaner säger och går det att utröna kursplanens mål utifrån elevers svar. De intervjuade i studien har gått i skola mellan 1950–2010 talet. Studiens resultat visar på kopplingarna mellan kursplanen, historiedidaktisk forskning och elevers upplevelser av undervisningen.

No description available.

I denna uppsats undersöker vi hur begreppet historiemedvetande tolkas och används av lärare på lågstadiet, oavsett hur lärarna definierar begreppets innebörd. Vi vill ta reda på hur lärare på lågstadiet definierar begreppet historiemedvetande samt om det spelar någon roll vilken läroplanen som gällde när de deltagande lärarna utbildade sig. Det tillvägagångssätt som vi använt oss av för att samla in underlag för studien är enkäter. Studiens resultat visar att endast 27% av de medverkande lärarna ger en definition av begreppet som överensstämmer med Skolverkets definition. Vi kunde även dra slutsatsen att det inte finns något samband mellan lärarnas utbildningsår och deras förståelse för begreppet.