<p>Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat. Detta beror på att det endast finns klassuppsättningar av läroböckerna och läraren får då planera utifrån när läroboken är ledig.</p>

My purpose was to gain knowledge about how the Kalmar Union was presented in Danish and Swedish text books for upper secondary school during the period 1960-2000's. In order to fulfill my purpose three Swedish and three Danish textbooks for upper secondary school was analyzed. To concretise the purpose, I was looking for differences and similarities between how the Danish and Swedish history textbooks presented history about the Kalmar Union. I was also looking for continuities and changes in how the Danish and Swedish history textbooks present history about the Kalmar Union during the period 1960-2000’s. Prior research showed that there was currently different conclusion regarding the Kalmar Union. Both similarities and differences have emerged between both the Danish and Swedish textbooks. Primarily the Swedish textbooks were more consistent with each other than the Danish textbooks had been. The books during the same decade differed in the extent that Swedish textbooks described the need to break free from the oppression from Denmark a lot more often. The Danish textbooks had rather more examples that explained cohesion during the Kalmar Union and how the Union was created. That indicated that history  could be presented in different ways in different countries. I could therefor conclude that the history about the Kalmar Union presented in textbooks upper secondary school in Sweden and Denmark during the period 1960-2000’s actually tended to focus on different areas. The textbooks from the same countries seemed to be more similar to each other over time. For example the textbooks in Denmark tended to be more similar to each other during a longer period of time than they were with the textbooks in Sweden at the same period of time. The textbooks in Sweden also tended to be more similar to each other during a longer period of time. Distinct historical cultures like Sweden and Denmark, still tend to produce events in ancient history through the Kalmar Union from a national perspective. Keywords: The Kalmar Union, Danish textbooks, Swedish textbooks, History textbooks, Upper secondary school, Margareta, Erik of Pomerania, Swedish-Danish relations.

Intresset för historiedidaktik ledde mig till Skolverkets Kommentarmaterial till kursplanen i historia där begreppet historisk empati återkom i relevanta sammanhang utan en närmare definiering. Jag bestämde mig för att ta reda på det vilket ledde till att syftet blev att se hur svensk historiedidaktisk forskning definierar begreppet historisk empati samt vad som aktiverar och utvecklar begreppet historisk empati enligt nationell forskning. För att ta reda på syftet och besvara mina frågeställningar användes en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Utifrån svensk historiedidaktisk forskning med internationell referenslitteratur som språngbräda insåg jag genom den induktiva metoden hur tre kategorier bildades utifrån forskares definitioner samt metoder för hur begreppet historisk empati kunde utvecklas hos individen. Forskare närmade sig begreppet genom att hänvisa till att begreppet historisk empati utvecklades antingen av en kognitiv förmåga eller ur en kontextuell förståelse men begreppet historisk empati kunde även utvecklas genom att en individ blev känslomässigt engagerad och därför motiverad till att lära vilket i sig kunde utveckla begreppet historisk empati. Mina slutsatser är att kategorierna tillsammans leder till att historisk empati utvecklas hos individen. Vad forskare menar utvecklar historisk empati hos individen är däremot olika då skillnaden är att forskare tillåter olika metoder till att utveckla begreppet historisk empati. De forskare som menar att det enbart krävs en kognitiv förmåga till att utveckla begreppet historisk empati ser inte att motivationen av att bli emotionellt engagerad som en del i att utveckla en historisk empatisk förmåga. Ytterligare finns de forskare som anser att en emotionell känsla kan fungera som motivation vilket leder till att en nyfikenhet skapas som leder till att en kognitiv förmåga byggs upp och att begreppet historisk empati utvecklas.

No description available.

Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin. I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska. Det råder dock oenighet mellan lärarna om den faktiska plats som denna nyss nämnda historia är tillräcklig eller inte. I frågan om vilka händelser som prioriteras finns det en enighet om att den icke-västerländska historia behandlas oftast då Västerlandet är i kontakt med den. Den icke-västerländska historian undervisas också genom andra upplägg såsom tematiseringar, Pm, diskussioner eller korta redovisningar av läraren. I frågan som berör faktorer som påverkar undervisningsinnehållet blir ämnesplanen, elevsammansättning och den faktiska kunskapen och intresset hos läraren de faktorerna som lärarna anser påverkat dem. Två lärare tolkar ämnesplanen som en motståndsfaktor till icke-västerländsk historia, samtidigt som alla menar att ämnesplanen inte uppmuntrar till mer icke-västerländsk historia. Elevsammansättning var en stor faktor då fler elever med utomeuropeiska rötter desto mer icke-västerländsk historia i undervisningen. Kunskapen hos i sin tur hade en negativ effekt på mängden icke-västerländsk historia om lärare själv ansågs att hen hade liten kunskap om just den historian. Konklusionen var att den ickevästerländska historians plats anses vara för liten. Avgörande faktorer som påverkar synen är kunskap och intresse men även av ämnet. Den västerländska historian ansågs ha en större plats för att den ligger oss närmare kulturellt och geografiskt.

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students’ opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history. However, compared to other non-European and non-western parts of the world East Asia is given relatively much space. Concerning the picture of East Asia I have found two different discourses that are dominating the scene. One discourse is characterized by a postcolonial and stereotypical perspective on East Asia, where the countries are described as passive and inferior to the Western world. The other discourse, however, shows a more nuanced perspective on East Asia. I have also found a number of problematic factual inaccuracies in the chapters on East Asia in these books. Conclusively my study shows the importance of a critical perspective on textbooks when using them in education. Keywords: Östasien, Kina, Japan, historiedidaktik, historieläroböcker, omvärldsbilder, postkolonial teori, orientalism, diskursanalys.

In 2011, the Swedish National Agency of Education introduced a new national curriculum including the compulsory school and upper secondary school. The new curriculum has been widely discussed by media and in the schools. This essay aims towards investigating how four History teachers in two upper secondary schools have experienced the introduction to the new curriculum, and whether they believe that the new curriculum has affected their teaching practice. The investigation conducted in this essay is based on four semi-structured interviews with four History teachers who work at two upper secondary schools situated in different towns of Sweden. The results of the investigation indicate that the interviewed teachers have experienced the transitional period between different curricula to have worked well even if it has been time demanding and also has increased their work effort. The results also indicate that it has been a cooperation between the teachers in order to transform the own practice to fit the standards set in the new curriculum. The cooperation has also involved helping each other to approach certain aspects, as for example, grading and assessment. The results also show that the individual teacher has needed to change his/her practice in order for it to correspond to the goal criteria in the new curriculum, Lgy11. This work made by the different teachers in order to change their practices seems to have been time well spent since the teachers have given positive response to the new history courses included in Lgy11.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker.   De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa; Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål? Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten? Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna? Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel?   För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.   I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna, 2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten, 3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och 4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hur historielärare på mellanstadiet beskriver sin undervisning utifrån de didaktiska perspektiven med fokus på vem. Frågan är relevant med tanke på att innehållet i aktuell läroplan och förekommande läromedel inte tar hänsyn till de mångkulturella elevgrupper som representeras på många svenska grundskolor i dagens samhälle. Tidigare forskning tyder på att läroplanens ambitioner kan uppfattas motsägelsefulla. All undervisning ska nämligen anpassas efter varje elevs individuella förkunskaper, bakgrunder och behov. Samtidigt har det centrala innehållet i historieämnet ett starkt svenskt och nordiskt perspektiv, trots att många elever i dagens skolor har sina bakgrunder och kulturella tillhörigheter i en icke svensk tradition. Resultatet visar att lärare vid planering och genomförande inte tar hänsyn till elevernas etniska bakgrunder. I vem-perspektivet belyses de inlärningssvårigheter eleverna har och de anpassningar som behövs för att möta dessa. Den slutsats som kan dras av detta är att det finns ett behov av att lyfta frågan om syftet med historieundervisning och belysa vikten av ett väl utvecklat historiemedvetande. För att på detta sätt stärka elevernas identitetsskapande processer vilket gynnar deras framtida utveckling till individer som känner delaktighet i, gemenskap med och ansvar för det samhälle de förväntas vara verksamma i. / <p>SO</p>

Föreliggande studie undersöker hur ett urval av historieläroböcker för årskurs 7-9 inom den svenska grundskolan behandlar fenomenet slaveri från förhistoria till nutid. Syftet med studien är att analysera hur slaveri och slavhandel beskrivs och förklaras i ett urval svenska historieläroböcker avsedda för grundskolans senare del, och vilka former av historiebruk som kan utläsas ur dessa beskrivningar och förklaringar. Fokus ligger på fyra aspekter: hur förklaras slaveriets uppkomst, dess vidmakthållande, dess konsekvenser för individ och samhälle, samt slaveriets upphörande. Den tillämpade metoden är läromedelsanalys från ett funktionellt perspektiv med historiedidaktisk ansats, och med fokus på historiebruk efter en typologi framtagen av historieprofessorn Klas-Göran Karlsson. Resultatet visar att tre av de fyra undersökta läroboksserierna inte gör några ansatser till att försöka förklara hur slaveriet som fenomen kan ha uppstått. Vidmakthållandet och konsekvenserna av slaveriet förklaras ur ekonomiska- och nyttoperspektiv med få andra perspektiv representerade. Slaveriets upphörande förklaras genom legislativa beslut på ett sätt som begränsar möjligheten till diskussion av nutida relaterade fenomen som trafficking, skuldslaveri och sexslaveri. Resultatet påvisar även ett övergripande eurocentriskt narrativ i de undersökta läroboksserierna.