21 |
Sovjets många ansikten : En historiedidaktisk undersökning av framställningen av Sovjet i historieläroböcker för gymnasiet mellan 1917-2009Ilgar, Yildiz, Muji, Arbnore Nora January 2009 (has links)
<p><strong>Abstract</strong><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p>This essay is based on a qualitative and quantitative study. We have compared history textbooks on an upper secondary level and how the books handle the Soviet Union. This study is done in Växjö as a region. Furthermore we also made interviews with upper secondary teachers and forms with upper secondary students. Our study of the textbooks has been ranges within the period from 1917 until 2009: we choose the year 1917 because the Soviet revolution started at the former date. We discuss whether the texts in the books are neutral or more critical. Also how teachers and students<strong> </strong>experience the textbooks. Our study shows that the books mostly are neutral but not always as we would judge to be optimal for the students training. Another important thing that we found out was that students generally are not that interested in learning about Soviet. As future teachers did we find this result very significant because we find this area to be important for the student's history awareness.</p><p> </p><p> </p><p> </p>
|
22 |
Historielärares undervisningsstrategier : En studie av lärares erfarenheter av historieundervisningRosling, Jon January 2015 (has links)
Syftet med denna undersökning är att studera historielärares undervisningsstrategier. Undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på frågorna hur, vad och varför lärare bedriver sin undervisning. En viktig del av begreppet är att det sträcker sig över en längre tid. Att lärarna har haft tid att utveckla sin undervisningsstrategier är viktigt utifrån teorin som använts i studien, praktisk yrkesteori. Praktisk yrkesteori utgår ifrån att yrkesutövare besitter vad man kallar ”tyst kunskap”. Därför används intervjuer för att kunna beskriva lärarnas undervisningsstrategier. Intervjuerna har genomförts efter en halvstrukturerad modell där ett visst antal frågor varit bestämda på förhand och där utrymme lämnades för frågor som uppkom under intervjuernas gång. Lärarna som deltog i undersökningen hade arbetat mellan tio och sexton år i skolan och samtliga hade undervisat på gymnasiet. En av lärarna arbetade vid intervjutillfället inte som gymnasielärare utan som högstadielärare.Resultaten från studien visar att historielärare beskriver sin undervisning på olika sätt. Historieämnet fyllde flera funktioner enligt lärarna. Den vanligaste förekommande förklaringen till varför historia är ett viktigt ämne var att ämnet kan besvara varför samhället ser ut som det gör idag. Vidare beskrev lärarna varierade metoder för att undervisa i historia och bland tre av lärarna så utmärktes undervisningen av en mångfald av olika metoder.
|
23 |
Historia utanför klassrummet : Historielärares tankar om villkor för historieundervisning i årskurserna f-3Chapo, Carolina January 2015 (has links)
I den här studien undersöks vad lärare som undervisar i ämnet historia anser om historieundervisning som sker utanför klassrummet genom en empirisk studie där syftet är att få insikt i hur lärare i årskurserna f-3 ser på undervisning utanför klassrummet och vilken betydelse lärarna ser att den typen av undervisning kan ha för elevers lärande. Tidigare forskning visar på vikten av att eleverna ges möjlighet till dialog och uppmuntran till ett kritiskt förhållningssätt till det som presenteras på exemplevis ett museum. Därför är det relevant att ta reda på hur lärare anger att de kommunicerar med sina elever och om de ser att kommunikationen ser annorlunda ut då undervisningen sker utanför klassrummet. Under arbetets gång intervjuades tre lärare och deras utsagor analyserades samt diskuterades i relation till relevant litteratur inom området. Det huvudsakliga resultatet visade att samtliga lärares uppfattning är i huvudsak att historieundervisning som sker utanför klassrummet är kopplad till upplevelser och att det finns en didaktisk poäng med denna typ av lärande. Två av lärarna menar att då fler sinnen är involerade, befäster sig kunskapen lättare. Vad gäller kommunikationen menar två av tre lärare att då historiundervisningen sker utanför klassrummet blir eleverna mer engagerade, vilket de menar har koppling till att det ofta innebär en upplevelse att se ett historiskt föremål eller besöka en historisk plats. Lärarna uppger att elevernas engagemang i sin tur innebär fler tankar och funderingar, vilket resulterar i rikligare dialog mellan lärare och elever. / <p>SO</p>
|
24 |
Dåtid-Nutid-Framtid? : En översikt om begreppet historiemedvetande inom forskning och i klassrummet / Past - Present : - Future?An Overview of the Concept of Historical Consciousness in Research and in theClassroomNilsson, Sanna, Durmaz, Gamze January 2022 (has links)
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera forskningsläget kring historiemedvetande. Arbetet fokuserar på att redogöra för hur begreppet historiemedvetande definieras inom forskning, vilken relation begreppet har med den svenska skolans styrdokument, samt presentera forskning kring hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever. De frågeställningar vi besvarar på i detta arbetet är: “Hur definieras begreppet historiemedvetande inom forskning och hur kan det relateras till skolans styrdokument?” samt “Hur kan en historielärare arbeta med att utveckla elevers historiemedvetande enligt forskning?”. Genom informationssökning som metod i databaserna SwePub och Diva, har vi hittat och sammanställt forskning kring historiemedvetande. Det resultat vi kommer fram till i arbetet är bl a att det finns en enhetlig förståelse av begreppet historiemedvetande inom den historiedidaktiska forskningen. Vidare kommer vi fram till att det finns olika sätt att arbeta med och iscensätta historieämnets övergripande syfte, nämligen att utveckla historiemedvetande i klassrummet.
|
25 |
Undervisningens mångfald : En litteraturstudie av fem olika historiedidaktiska böcker / Variety of teaching : A literature study of five different books of history didacticsWinding, Jonathan January 2022 (has links)
For many years, teachers and researchers have searched for the most effective way of teaching to increase the learning for the students parts. No matter wich teory, model, content etcetra, there will always be someone who either critize or honour your way of teaching. Teacherstudents today feel that they are given less and less teacher-controlled tuition and this may result in more and more indepedent learning and searching for the answers on their questions. One certain way of finding answers, specially for university students, is to take a look in the course books. More exactly, for this studie, books about history didactics. The aim in this studie is to analyse the content in five different books of history didactics with focus on the authors discussion about the textbook, motivation and criticism of the sources in teaching situations. The books are produced after 2011, with the establishment of the new curriculum, and the books target-audience is future and active teachers. The results shows that there is some similarities between the authors content, for example the discussion about values in the textbook and how to create motivation focusing on students creation of identity. One difference is how the teaching about criticism of different sources should be approched. On the same track the analyse shows the lack of criticism of the source on the internet, specially on different social media plattforms. There is, however, a big difficulty to create similar ways of teaching due to different classes and students etcetra. Every situation is unique.
|
26 |
Kvinnans plats i historien : ett elev- och lärarperspektiv på den gymnasiala historieundervisningenArlid, Johnna January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Genusperspektiv på undervisning och lärande är något som allt mer efterfrågas i samhällsdebatten, och föreskrivs även i de övergripande målen i styrdokumenten. Syftet med denna studie är att utifrån dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och på vilket sätt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angående historieforskning och historieundervisning.</p><p>Den metod som använts är en kombination av kvantitativa enkäter med elever och kvalitativa intervjuer med såväl lärare som elever på gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkäter, 4 elevintervjuer, samt 2 lärarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag få fram en heltäckande och nyanserad bild.</p><p>De resultat som uppnåtts visar bl.a. på en ganska traditionell syn hos såväl lärare som elever på kvinnans roll genom historien, då man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen är enskilda, historiskt kända kvinnor med makt som fokuserats i stor utsträckning. De gånger kvinnor ändå tas upp är det i viss mån genom tillägg till de texter som redan finns i läroböckerna, inte genom någon omskrivning av historien. Många av såväl elever som lärare verkar också mena att det utrymme som ges till kvinnor i undervisningen är svårt att utöka på grund av brist på källmaterial. Vidare verkar eleverna i något högre utsträckning än lärarna vilja ha mer fokusering på kvinnans situation genom historien, medan lärarna anser att kunskapsbrist från deras egen sida och tidsbrist på historiekurserna inte medger detta.</p><p>Verklighetens skolundervisning verkar alltså inte i så stor utsträckning som föreskrivs i läroplanen (Lpf 94) aktivt verka för jämställdhet och ett genusperspektiv på historien.</p>
|
27 |
Historielärares undervisningsstrategier : Att undervisa om det förgågna / History teacher teaching strategies : To teach about the pastDanielsson, Julia January 2017 (has links)
Denna studies syfte är att studera historielärares undervisningsstrategier. Begreppet undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på lärares syfte, innehåll och material i undervisningen. De bygger även på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. En viktig del av detta begrepp är att lärarna ska ha arbetat under en tid. Lärarna ska ha haft tid till att utveckla sin undervisningsstrategi som yrkesverksam lärare, vilket kallas för praktisk yrkesteori. I studien har en halvstrukturerad modell använts där intervjufrågorna bestämdes på förhand och där det även lämnades utrymme för diskussion och övriga frågor som kunde uppkomma under intervjun. I studien har fyra lärare intervjuats då tre av dem var gymnasielärare medan en var högstadielärare. Studiens resultat visade på att lärarna beskriver sin historieundervisning på olika sätt. Lärarna ansåg att historieämnet kunde användas på olika sätt som även fyllde olika funktioner. Fortsättningsvis beskriver lärarna olika metoder och tankesätt i undervisningen. Nyckelord: undervisningsstrategier, halvstrukturerade intervjuer, historiedidaktik.
|
28 |
Gustav Vasa och Dackefejden : En textanalys av läromedel för mellanstadietSchück, Daniel January 2016 (has links)
No description available.
|
29 |
Början mitten och slutet : Undervisningsmetoder som aktiverar och utvecklar historiemedvetandeGiaré, Alexandra, Maisto, Jessica January 2019 (has links)
Historiemedvetande är ett begrepp som används frekvent inom historiedidaktiken. Begreppet finns med i kursplanen för ämnet historia i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva hur resultat av tidigare didaktikforskning inom ämnet historia ser ut, samt att få insikt i vilka undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika när det gäller att aktivera och utveckla yngre elevers historiemedvetande. Med yngre elever avser vi elever på låg- och mellanstadiet. Genomsökningar och sökord som historical consciousness, didactics och teaching samt ytterligare urvalskriterier i databaserna Primo och ERIC (ProQuest) fick vi fram vårt material till denna kunskapsöversikt. Det visade sig att forskningen använt sig av olika metoder men ofta fått liknande forskningsresultat. Avhandlingar, rapporter, essäer och läroböcker inkluderades slutligen och utgör grunden till vår kunskapsöversikt. Utifrån det inkluderade materialet uppenbarades en röd tråd inom det befintliga forskningsfältet, men även en ofullkomlighet som kan användas till framtida forskning.
|
30 |
"Folkdräkt är alltid rätt" : En fallstudie om dagens folkdräktsanvändning ur ett historiedidaktiskt perspektivElsa, Andersson January 2019 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med fokus på dagens upplevda folkdräktsanvändning ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Genom att applicera olika historiebruk på livsvärldsintervjuer med yrkesaktiva eller hobbyaktiva inom folkdräkternas gebit analyseras hur dessa grupper förhåller sig till folkdräkten, dess historia och dess samtida användning. Uppsatsen syftar till att undersöka hur olika aktörer som kommer i kontakt med folkdräkter i sitt yrkesliv eller hobbyverksamhet förhåller sig till relevansen av folkdräktens historia samt folkdräktens historia i relation till dagens användning. Uppsatsens använder en historiedidaktisk teori med historiebrukstermer för att förklara hur de olika aktörerna förhåller sig till folkdräktens historia i dagens användning av folkdräkten. Uppsatsens resultat visar att det är det vetenskapliga, det moraliska och det existentiella historiebruket som är dominerande i det arbetet som aktörerna gör. Resultatet visar att möjligheten till att politisera folkdräkten är en ständig konstant och något som användarna aktivt förhåller sig till.
|
Page generated in 0.0825 seconds