Studien fokuserar på användandet av lokalhistoria i gymnasielärares historieundervisning. Den teoretiska ansatsen är historiedidaktiken och dess tre frågor Vad? Hur? och Varför?. Den andra teoretiska ansatsen är historiemedvetandets tankar om att historien förstås genom sambandet mellan dåtid, nutid och framtid. Lärare har intervjuats i syfte att belysa deras bruk och icke- bruk av lokalhistoria. De resonerar kring vad lokalhistoria är, hur lokalhistoria används samt varför lokalhistoria används/inte används. Studien ämnar även att undersöka huruvida lärarna upplever ökad motivation hos eleverna vid användandet av lokalhistoria. Sammantaget visar studien att lokalhistoria används i Jönköping läns gymnasieskolor, men att det finns en variation när det kommer till hur lärarna väljer att applicera lokalhistorien i sin undervisning. Det vanligaste är att sammankoppla den stora, globalhistorien med den lilla, lokalhistorien genom att visa lokala exempel, både teoretiskt och praktiskt. Vissa av lärarna arbetar inte lika mycket med sambanden, utan fokuserar istället på elevernas egen historia och låter dem arbeta historiskt med sin hemstad eller släkt. Studien synliggör att anledningarna till användandet av lokalhistoria är starkt sammankopplat med elevmotivation. Lärarna tycks anse att den primära vinningen med användandet av lokalhistoria är att eleverna känner ett närmre band med historien som i sin tur ökar motivationen att lära sig. Genom att använda lokalhistoria blir eleverna medvetna om sin egen plats i och påverkan av det som framtiden kommer att kalla för historia.

Syftet med vår kunskapsöversikt var att undersöka vad forskning visar gällande inkludering av genus och hbtq i historieundervisningen. Syftet vilar på frågeställningen: vad säger historiedidaktisk forskning om inkludering av genus och hbtq-perspektiv i historieundervisningen? För att besvara denna fråga har vi gjort en tematisk granskning av systematiskt insamlat material som berör vårt ämne. Vårt resultat visar att det finns argument för varför inkludering av genus och hbtq-perspektiv bör ingå i historieundervisningen. En anledning är att det berikar och utmanar historieämnet genom att ifrågasätta den traditionella och normativa historieförmedlingen. Vidare visade även att både läromedel och lärare idag brister i sin inkludering av genus och hbtq i historieämnet.Slutligen fann vi olika metoder för hur denna inkludering skulle kunna se ut i undervisningen, genom olika material som utvecklar elevers historiska empati och kritiska tänkande. Utifrån detta resultat anser vi att denna avsaknad av genus- och hbtq-perspektiv visar på ett behov av en mer normkritisk historieundervisning, eftersom detta kan utmana normativa föreställningar och skapa historisk empati för andra människor. Vi avslutar vårt arbete med att föreslå ett framtida examensarbete som undersöker hur hbtq kan inkluderas i historieämnet genom sexualundervisning.

Detta examensarbete är inramat kring att undersöka lärares attityder till eurocentrism i historieundervisningen. Dessutom behandlar arbetet hur undervisningen kan påverka elevers historiemedvetande i fråga om eurocentrism. Det ger arbetet syftet att belysa dessa frågor från ett lärarperspektiv och relatera studiens empiri till tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet handlar om att definiera begreppen historiemedvetande och eurocentrism. Detta stärks också upp av att presentera tidigareforskning kring hur eurocentrism syns på olika sätt i till exempel läromedel, läraresundervisning och hur lärare förhåller sig till begreppen i sin undervisning. Den presenterade forskningen kring historiemedvetande är inriktad på hur begreppet definieras och hur det kan framställas i undervisningen. Det insamlade materialet bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra olika lärare på olika högstadieskolor. Lärarna har blivit intervjuade kring hur de ser på de framlagda begreppen men framför allt kring deras attityder till eurocentrism och hur det påverkar deras undervisning. Utifrån svaren har vi motiverat hur historiemedvetande hos eleverna är kopplad till eurocentrism. Arbetet presenterar resultat som visar att lärare är medvetna om begreppet eurocentrism och värdet med att inkludera utomeuropeisk undervisning. Däremot upplever samtliga lärare att det finns flera hinder i fråga om att inkludera stoff som spänner över större delar världen. Dessa hinder är i huvudsak tidsbrist i val av stoff, att läromedel är centrerade kring europeisk historia och att lärarna bedömer relevansen av europeisk historia som särskilt hög. I intervjuerna med lärarna framkommer också en medvetenhet i hur undervisning om enbart Europa riskerar att forma elevers historiemedvetande. Dessa slutsatser ligger i linje med tidigare forskning som har presenterats.

As today's classroom has transformed into a multicultural classroom, it brings with it both possibilities and challenges. We have asked ourselves the questions whether the application of an intercultural perspective in history education is possible and doable, and what obstacles and opportunities may present themselves if this perspective is applied. We have studied research regarding interculturality in a classroom specific context and through a wider theoretical framework. We did this to analyze how and if it is applicable to the subject of history education in a school context. The search engines used are: “ERC”, “ERIC”, and “SWEPUB”.     Our paper concludes that interculturality can be applied in history education without compromising eithers core ideas. Through the use of teacher discussion groups, together with introspection from the teachers’ regarding their own practice, we have found the implementation to be possible. Another aspect is that the use of historical empathy in exercises has an effect on students’ ability to construct the necessary perspective shifts needed to acquire an intercultural ability in history education. Further, we discovered that students and teachers share the view that interculturality needs to be implemented in school. However, we also note that some research regarding teachers' views are split between some deeming it to be unnecessary. Lastly, we have found that harnessing student’s emotional responses to historical issues can have positive results in regard to their acquisition of different perspectives. These perspectives lay the groundwork for the historical empathy that helps them acquire intercultural competence.      The main obstacles for applying an intercultural perspective in history education is suggested by our research to be mainly a lack of resources, time, and supporting structures.

AbstractThe purpose of this study is to further understand swedish highschoolstudents perspective on the subject of history. In order to produce an answer a series of qualitative interviews were conducted with six students of mixed ages, ethnicity an gender. Their answers were evaluated using relevant didactic theories focusing on the use of history, historical consciousness as presented by Klas-Goran Karlsson. Motivationtheories according to the RISE model. By Edward Hootstien. Another significant scientist to our work has been Vanja Lozic and his book ”Historieundervisningen utmaningar” (The challenges of historyteaching ) whose results we have compared to our own.The conclusion reached is that the pupil prespective on history in many respects is based on their and their famlies lifes history. Furthermore students consider teachers should introduce the subject from a scientific aspect and problematize how their history is contnuously created. Students do also appear too indetify a direct link between identety and general knowledge as it is central to the process of inclusion and exclusion.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv.

The following study focuses on a certain typologi of uses of history, defined as narratological uses of history. This typology is used to investigate its applicability on teaching materials in history education and materials used in Swedish teaching education in history. Uses of history is a common concept in history didactics and is linked to the broader idea of history councessnes. Which is a term that is used in the Swedish syllabus for year 4–6. Uses of history relates to how history is presented in a certain context. The narratological uses of history focus on narratives and are divided into three categories: Traditional, critical and genetic. Traditional is a fact-based and factual way, as something impenetrable for interpretation and reconstruction. Critical is a use of history that questions, critises or shows an alternative historical explanation. Genetic recognises more than one view of certain history. This typology has been applied to the great power era (1611–1720) in Swedish history due to its controversy both in present and past time and the typology is new to the research field and it has been used only on materials for years 7–9. The study has used a content analysis and a thematic analysis, to be able to answer the study's research questions. The content analysis of the material shows that the traditional uses of history is the most common way of presenting history, which correspond to previous research, and that there's only  difference between teaching materials for education in history for year 4–6 and material in education for teachers in history according to the critical typology. The thematic analysis shows that the genetic typology is used to present certain historical characters, Gustavus Adolphus, Queen Christina and Charles XII of Sweden, in all materials used in the study. The critical typology is used in only two materials and is not commonly seen, but when it is used it applies to certain historical characters. The research that is presented in this study shows that there seems to be a consensus about how and when history should be presented according to the typology and the way it has been applied in the study.  The result of the different analysis will be discussed in contrast to history didactics and its implications on teaching about history. An awareness on how to implement certain history in contrast to the teachers own consciousness of history is therefore argued.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnå ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat på hur viktigt de anser det är att känna till olika historiska perspektiv men också vilka historiska händelser de är intresserade av att få möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades också elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara på vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestämma händelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig också att det finns tendenser till könsskillnader angående vad eleverna ansåg skulle vara intressant att läsa om och att pojkarna, i en högre utsträckning, hade fått möta det de var intresserade av.

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner. Det är den historiska romanens kompletterade roll vi behandlar, då vi kommit fram till att den litterära framställningen är värdefull för att levandegöra historien, men den kan inte ensam skapa en helhetsbild av det förflutna. Det är först när eleverna kan koppla sin läsning till ett faktabaserat stoff, oftast tillhandahållet av läroboken, som ett eftersträvansvärt resultat kan nås.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget. Eleverna vill läsa om ämnen som är nära vår egen tid. De tycker att det är minst intressant att läsa om kungar. Eleverna ville ha mer grupparbete i sin undervisning och mer film då det gav en autentisk upplevelse.