It is said that we live in a society of communication, or a society of media, even. If that is true, that everyday live is affected by media, then the children of our society are also affected, and so is school. The purpose of this study was to see how four different teachers use media in their history education to spread knowledge about history to their pupils and to make them more historically aware. In doing so I was hoping that I, and others, can make use of their methods and experience of using media in the education. The results of this study shows that teachers seem to find pictures the best and most important media for pupils to understand history better. The teachers also all seem to think media in the history education can have a greatly positive impact on the pupils’ understanding of history.

It has been written several papers on the use of comics as source material in history teaching. In this study, I focus on a selected title, comic book Kämpa för rättvisa. It claims itself that it can teach "about labor history". In a qualitative analysis, with metods from both narrative and semiotic fields, I analyze the comic books content and form. Based on the requirements of the history curriculum in sweden secondary school, which is materialized in a didactic history theory framework, I study the historical knowledge it conveys, how it looks in comparison with a traditional textbook and discuss the potential use of the selected comic book for history teaching in secondary schools.   In the result of my studies, it appeared that the comic book primarily conveys historical factual knowledge of industrialization and democratization in Sweden in 1900, Swedish labor history and development of the Swedish welfare during the 1900s. I also found signs that the substance abilities in the subject of history, such as the development of students' historical awareness, activation of their historical emapti and the ability to discuss (and see) the use of history can be worked with in teaching based on the comic books content. In comparison to a traditional textbook appeared comic book as more subjective in its communication of historical knowledge.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

This examination will analyze the possibility of using the game Battlefield 1 while teaching history. Throughout the analysis, Battlefield 1s campaign which is called War Stories will be analyzed together with the introduction of the game which is called Prologue. The analysis of the campaign will be to check how the campaign uses history and what potential historical consciousness can a player of the game obtain. After these two are analyzed, there will be ananalysis on the possibility of using the Prologue and the War Stories while teaching history. In order to analyze the Prologue and the War Stories use of history and historical consciousness, Peter Aronsson and Klas-Göran Karlsson’s theories on how history can be used and their ideas on historical consciousness will be present. A reason for analyzing the Prologue and War Storiesis to see if there is a possibility to use a game that is about World War 1 in the classroom. There are five different War Stories and each one will be analyzed to see how it uses history and if it raises a potential historical consciousness for the player who plays the game. The method for this examination is that the Prologue and the five War Stories will be analyzed through the framework of professor Martin A. Wainwright’s seven thematic units. The Prologue and the War Stories use history in different ways such as an existential way of using history and they raise potential historical awareness on how World War 1 potentially looked like. They also raise knowledge on historical places, figures and weapons such as Lawrence of Arabia and the iconic British tank Mark V. There is a possibility of using the Prologue and War Stories during history lessons, but the main thing for that regards to time and knowledge by the teacher. You have to have time to teach pupils on the game and its mechanics and also the knowledge for how the game is played. This research field regarding videogames and education is not a developed field, and therefore there is a lack of an analysis model for using videogames while teaching. Hopefully, this examination will contribute the research field, so it gets more developed regarding videogames and education.

Meningen med vårt arbete är att först bringa klarhet i begreppet historiemedvetande, dess historiska framväxt, definition och didaktiska möjligheter. Därefter vill vi undersöka huruvida lärare inom ämnet historia i grundskolan årskurs 4-6 förstår och använder sig av begreppet som ett syfte. Majoriteten av forskningen visar på att det finns likheter i tankegångarna kring hur begreppet ska tolkas. En förenklad förklaring på synen är att dåtid- nutid- och framtidsperspektiv i samspel producerar ett historiemedvetande. Olika forskare fokuserar mer på en eller flera av tidsdimensionerna och lägger större tyngd på dessa i skapandet av historiemedvetandet. Oenigheterna kring begreppet historiemedvetande i forskningen ligger i förklaringsmodellen där allt rör sig i en gråskala utan en exakt definition av svart eller vitt. Det är också här vårt motiv för studien kommer in då vi saknar en förklaringsmodell som är fullständig och inte går att ifrågasätta. Ingångspunkten för arbetet grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, där Vygotskij menar att det är i samspelet mellan individ och grupp som faktisk kunskap produceras. Under samma förutsättningar som individen är en del av sin sociala och kulturella miljö, där interaktion med resten av gruppen skapar kunskap och identitet, så skapas också historien. Metoden som tillämpats i undersökningen av historiemedvetande som fenomen inom grundskolan, kommer ske enligt kvalitativa intervjuer.  Historiemedvetande som begrepp är så pass abstrakt att vikten av ett personligt möte med undersökningsobjektet är av stor magnitud och därför lämpar sig intervjun som undersökningsmetod bäst.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder sig av skönlitteratur i SO-undervisningen. Tidigare forskning visar att skönlitteratur utvecklar kunskaper, empati, samt förståelse för andra människor och historia. Det har även visat sig att eleverna blir både engagerade och motiverade i undervisningen. Studien undersöker hur lärarna gör när de använder skönlitteratur, vilka fördelar det har och vilka problem som kan uppstå med användandet i SO-undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex lärare har intervjuats i årskurserna 4–6. Från intervjuerna har data samlats in som sedan har analyserats och kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna tillämpar ett sociokulturellt perspektiv i den berörda undervisningen. De använder främst skönlitteratur i historieämnet och det är tillgången på antal böcker som styr hur de lägger upp undervisningen. Samtliga lärare ansåg att eleverna blir både motiverade och engagerade genom att läsa skönlitteratur i SO-undervisningen. De tyckte också att det var ett didaktiskt verktyg som kan hjälpa till att skildra olika perspektiv och händelser. Svårigheterna med att använda skönlitteratur i SO-undervisningen var tidsaspekten. Lärarna tyckte det tog tid att läsa och det gällde både när lärarna läste högt för eleverna och när eleverna läste enskilt. Det var även tidskrävande att förbereda reflektionsfrågor till texten och efterarbetet med det. Några lärare tyckte också det var svårt att hitta rätt böcker till eleverna.

Denna uppsats åsyftar att utreda huruvida två spelfilmer, Schindler’s List och La vita é Bella kan ageraundervisningsmaterial för årskurs nio på grundskolan utifrån tre teoretiska begrepp som starkt betonas iLGR11, nämligen historiemedvetande, historiebruk samt källkritik. Det medvetna valet att behandla tematFörintelsen baseras på dess relevans i kursplanens centrala innehåll. Utifrån en nära granskning av blandannat narrativ, scener, dialoger och porträttering av karaktärer har det i uppsatsen framkommit att bådaspelfilmerna erbjuder ett stort tolkningsutrymme och fungerar därför väl i undervisningssyfte. Resultatet av studien är att spelfilmerna aktiverar och stimulerar åskådarens historiemedvetande genomatt de ger uttryck för de olika historiebruken som handlar om hur historia brukas, av vem och i vilket syfte.Historiemedvetandet som kan ses som en dubbel tankeoperation, påverkar den information som inskaffasmen blir samtidigt självt påverkat av den inhämtade kunskapen. Den inhämtade kunskapen behöverdäremot granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att historiska felaktigheter inte ska tolkas som korrekta.Källkritiken är viktig för att den sentida människan ska kunna tolkas och förstås utifrån hennes egnapremisser. Detta i förlängning påverkar elevens historiemedvetande, då tolkning av det förflutna påverkarförståelsen av samtiden och uppfattningen om framtiden. / <p>Betygsdatum 2019-01-18</p>

Lgr11 fokuserar på att elever ska kunna se samband mellan dåtid, nutid och framtid inom historieämnet. Dessa samband kallas historiemedvetande. Skönlitteratur skapar djupare förståelse som gynnar historiemedvetande. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur skönlitteratur kan användas som historisk källa, hur skönlitteratur kan påverka elevernas historiemedvetande och dessutom ta reda på varför eller varför inte lärare använder skönlitteratur i historieundervisningen. Mina frågeställningar för litteraturstudien är: Hur kan skönlitteratur betraktas som källa inom historieundervisning?, Hur kan skönlitteratur i historieundervisningen påverka elevers historiemedvetande?, ochVarför/varför inte bör lärare använda skönlitteratur i historieundervisningen? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har jag tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om betydelsen av skönlitteratur i historieundervisningen. Resultaten visar att skönlitteratur kan ses som historisk källa, men bör granskas kritiskt för att säkerställa pålitligheten. Historiemedvetande utvecklas genom skönlitteratur, men elevernas läsförmåga, om de identifierar sig med boken och vilka didaktiska metoder lärare väljer är av betydelse för hur historiemedvetande utvecklas. Lärarens förutsättningar avgör om skönlitteratur används i historieundervisningen. Lärare vill jobba med skönlitteratur i historieundervisningen, men många har inte möjlighet till det. Vidare forskning kan undersöka om man genom skönlitteraturen i historieundervisning kan se sambanden mot den tänkta framtiden, då den aspekten av historiemedvetande saknades i litteraturstudiens källmaterial. En längre forskningsstudie om skönlitteratur i historieundervisningen hade varit också varit värdefull, då resultaten jag tagit del av grundar sig på kortare forskningsstudier. En sådan studie hade kunnat visa hur historiemedvetandet utvecklas över tid, och om aspekter som påverkar skönlitteraturens betydelse för historiemedvetande förändras.

No description available.

Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.