Background: Sudden cardiac arrest is the third most common cause of death in Europe. The nurse has a significant role in the work of the resuscitation team. It is often the nurse who is the first among the medical staff to discover cardiac arrest. In the last two decades, research has shown the importance of family presence during resuscitation (FPDR), it can for example aid the family members in their grieving process as well as allow them to support the patient. Family presence is routine if the patient is a child, but not if the patient is an adult. Aim: The aim was to map the nurse's experiences and perceptions of NBHLR in adult patients in hospital wards. Method: A literature review with qualitative content analysis based on research-based on both qualitative and quantitative data on thirteen original articles. Two themes and subthemes emerged in the result. Results: The research in this area showed no clear explanations for why CPR is not used more frequently for adult patients. Education or lack of education, for example, did not have a significant impact on the use of NBHLR. Several of the nurses were worried about how the family members would be affected by attending CPR. Conclusion: More research and knowledge are needed regarding NBHLR. An important area of research could be to find out more in detail about why NBHLR works well in some cases and what would convince the nurse to invite family members to attend.

Bakgrund: Hjärt- och lungräddning innebär att hjärtkompression och inblåsningar ska utföras vid ett hjärtstopp. Läkare kan besluta att HLR ej ska utföras vid hjärtstopp. Beslutet ska tas i samråd med en annan legitimerad sjukvårdspersonal samt med patient och närstående om möjligt. Efter beslut är taget ska information delges patient och närstående. Tidigare studier har visat på olika uppfattningar mellan läkare, sjuksköterska och patient om när diskussion önskas gällande Ej HLR-beslut och om information om beslut delges. Mycket begränsad vetenskap finns gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om sjuksköterskor och läkare anser att de involverade och informerade patienter och närstående i ett Ej HLR-beslut och vem som tog initiativet till att diskutera ett Ej HLR-beslut på akutmottagningen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genom webbenkät till akutmottagningar på tre större sjukhus. Av 475 tillfrågade deltog 133 (28 %) personer i studien, 70 sjuksköterskor (52 %) och 64 läkare (48 %). Resultat: Hälften av deltagarna ansåg att patient och närstående involverades och informerades om Ej HLR-beslutet. Läkare ansåg i större utsträckning än sjuksköterskor att de samrådde med annan läkare innan beslut fattades och fler specialistsjuksköterskor än grundutbildade sjuksköterskor ansåg att sjuksköterskor tog initiativ till diskussion gällande Ej HLR-beslut. Slutsats: Patienter och närstående informeras och involveras i olika grad gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning vilket missgynnar vårdrelationen. Lagar och riktlinjer följs inte alltid vilket resulterar i att vården inte bedrivs jämlikt. Specialistsjuksköterskans kompetens kan öka patienternas involvering och dialogen mellan yrkeskategorierna. Ytterligare forskning krävs för fördjupad kunskap gällande Ej HLR-beslut på akutmottagning. / Background: Physicians can decide that cardiopulmonary resuscitation [CPR] should not be performed if a cardiac arrest occurs, called do-not-resuscitate [DNR] order. DNR orders must be made in consultation with another licensed healthcare professional and with patient and relatives if possible. After a DNR order, information must be provided to the patient and relatives. Previous studies show different perceptions between physicians, nurses and patients about when a DNR discussion is desired. There are limited studies regarding DNR orders in the emergency department. Aim: Aim of this study was to investigate whether nurses and physicians believe they involved and informed patients and relatives in a DNR order and who took the initiative to discuss DNR orders in the emergency department. Method: Quantitative cross-sectional study through a survey in three emergency departments. Of 475 respondents 133 (28 %) participated in the study, 70 nurses (52 %) and 64 physicians (48 %). Results: Half of the participants considered that the patient and relatives were involved and informed about the DNR order. Physicians considered they consulted with another physician before a DNR order more than nurses. Advanced nurses considered that nurses took a greater initiative to discuss DNR orders. Conclusion: A variation of information and involvement for patient and relatives in DNR orders disadvantages the care relationship. Laws and guidelines are not always followed, and care is not conducted equally. Advanced nurse's competence can increase patient involvement and dialogue between nurses and physicians. Further research is required regarding DNR orders in the emergency department.

Bakgrund: HLR-beslut i olika former förekommer inom vården då försök till återupplivning inte bedöms vara till gagn för patienten. Patienter, sjuksköterskor och läkares upplevelser om hur dessa beslut tas har i tidigare studier varierat.   Syfte: Att belysa upplevelser hos patient och sjukvårdspersonal gällande beslut om att inte utföra livsuppehållande behandling.   Metod: En beskrivande litteraturöversikt av 10 kvalitativa studier. Analysprocessen har gjorts med tematisering.   Resultat: Den aktuella analysen visar att tre huvudsakliga teman förekommer i de genomgående studierna: beslutsägandet, delaktighet i beslutet och hantering av taget beslut.   Slutsats: Denna studie visar att sjuksköterskor och läkare i de genomgående studierna ser beslut om begränsning av livsuppehållande behandling som viktigt samt att dessa kräver en etisk kompetens. De ser det även som patientens rättighet att få ta del av ett sådant beslut. Bland patienter förekommer det varierade åsikter om att beslut ska tas av dem själva, skall tas i samråd med dem eller att de litar så pass på sjukvårdspersonalens kompetens att de inte önskar ta del av beslutsfattandet. För att behålla denna tilltro behöver sjukvården värna och utveckla den etiska förmåga de besitter. / Background: DNR-decision comes in many forms in the medical theater when attempts at resuscitation do not benefit the patients’ health. Studies concerning patients, nurse’s and physician’s experiences regarding how these decisions have been made with varying results.   Aim: To highlight the experiences of patients and hospital staff regarding DNR-decisions. Method: A literature review based on 10 qualitative studies. A thematic analysis was used during the analysis process.   Results: The current analysis illustrates that three major themes appear in the studies examined: the deciding voice, participating in the decision and managing the decision.   Conclusion: This study shows that nurses and physicians view the DNR-decision as important and that it requires ethical competence. They also regard it as the patient’s right to be informed of the decision. Among the patient’s are varied opinions that they themselves should make the decision, there should be a physician in counsel or that they trust the health care to such an extent that they do not wish to be part of the decision-making process. To uphold this trust, the health care needs to protect and develop the ethical competence they possess.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter vid akut omhändertagande av barn i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkäter som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarades 100 enkäter av barnmorskor verksamma på förlossningsavdelning. Av barnmorskorna uppgav 64 % att de med säkerhet kunde identifiera barn med asfyxi, 49 % kunde utföra neonatal HLR med säkerhet. Både barnmorskor med kortare och längre erfarenhet behövde mer teoretisk och praktisk kunskap i akut omhändertagande av barn vid födelsen, mest kunskap behövde de med kortast erfarenhet. Barnmorskor med kortare erfarenhet var även mindre säkra i att stödja och informera föräldrar när barnet behövde akut omhändertagande. Slutsats: Det är barnmorskors ansvar att handlägga barn som är i behov av akut omhändertagande vid förlossning. Det är möjligt att det behövs mer förberedelser och längre introduktion i ämnet för nyutexaminerade barnmorskor. / Aim: To examine midwives experiences in emergency care of children immediately after birth. Method: Quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: A total of 100 questionnaires were answered by midwives working at maternity wards. Among the midwives 64 % could with certainty identify children with asphyxia, 49 % could perform neonatal CPR with certainty. Midwives experienced a need for more theoretical and practical knowledge in emergency care of children at birth, those with the least experience felt a higher need for additional knowledge. Midwives with the least experience were less certain in the support of parents when their newborn needed emergency care. Conclusion: It is the midwives’ responsibility to care for children who are in need of emergency care during childbirth. It is possible that more preparation and longer introduction to the subject for new graduate midwives is needed.

SAMMANFATTNING Varje år drabbas cirka 15 000 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp, cirka 10 000 sker utanför sjukhus. För att öka överlevnaden utförs Hjärt-Lungräddning (HLR). Den akutmottagning där studien utförts tog emot 78070 patienter år 2014. För att öka patientsäkerheten så utbildas all vårdpersonal i HLR årligen. En del av sjuksköterskornas arbete är att dokumentera vad som görs med patienten. Sjuksköterskor har även en skyldighet att kritiskt granska den egna dokumentationen. Syftet med studien var att beskriva dokumentation vid hjärtstopp för patienter som kommer till ett storstadssjukhus eller får hjärtstopp på akutmottagningen. Studien har en retrospektiv, deskriptiv design där sjuksköterskors dokumentation i patientjournaler har granskats. Under perioden 2009-07-01 och 2010-12-31 kom 72 patienter med hjärtstopp eller fick hjärtstopp på ett storstadssjukhus. Dessa 72 journaler har granskats, 25 var kvinnor och 47 var män. Åldersfördelningen var 38 till 93 år för kvinnor och 36 till 96 år för män. I 53 av journalerna dokumenterades vad som skett innan patienten kom till akutmottagningen. Fyra journaler (fem procent) var helt utan sjuksköterskedokumentation. Endast två (3 %) av journalerna innehöll information om tidpunkt för hjärtstoppet. I nio av journalerna (12 %) stod initialrytm dokumenterad. I bara sex journaler (8 %) fanns någon tidsangivelse gjord gällande tidsförloppet över behandlingen för hjärtstoppet på akutrummet. I tre av journalerna (fyra %) står det något om att defibrillering har utförts. Läkemedelsadministration finns angivet i 12 av journalerna (16 %). I två av journalerna (tre %) finns andra läkemedel än Adrenalin dokumenterat. Ingen av de 72 journalerna har någon tidsangivelse för läkemedelsadministrering eller defibrillering. Gällande dokumentationen om användandet av LUCAS så gjordes det i 14 av journalerna (19 %). Studien visar att sjuksköterskedokumentationen vid hjärtstopp kan bli bättre genom att börja dokumentera vad som sker på akutrummet inte bara vad som skett innan ankomst till akutmottagningen. Finns flera områden som har förbättringspotential, tider för diverse åtgärder, initialrytm, när avslutades åtgärderna är exempel på vad som kan förbättras.

Bakgrund: Hjärtstopp eller kammarflimmer/ventrikelflimmer är ett livshotande tillstånd som kräver snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning (HLR). Det är ett moment som förekommer intermittent, detta gör det svårt för sjuksköterskan att hålla sina kunskaper uppdaterade då kunskap är en färskvara. Sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i teamvaldes som ett teoretiskt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet till att bibehåller och utvecklar kompetens och trygghet i sjukhus hjärt-lung räddning inom akutsjukvård. Metod: Designen på uppsatsen är ämnad en allmän litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed har nyttjats för insamling av data. Resultatets underlag bestod av 13 artiklar varav nio var tillämpade med kvalitativ metodik och fyra artiklar med kvantitativ metodik. En tematisk analys valdes för att analysera datan. Resultat: Totalt identifierades ett tema och fyra subteman; Övning, Erfarenhet, kommunikation och förhållningssätt som alla gick under temat framgångsfaktorer och hinder. Slutsats: Faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och trygghet är; hur utbildningen utformas, sjuksköterskans erfarenhet, inställning samt akutteamets samarbete. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition that needs prompt action in the form of cardiopulmonary resuscitation (CPR). It is an element that occurs intermittently, this makes it difficult for the nurse to keep her knowledge up-to-date, and if knowledge is not put into practice it is easily forgotten. The nurses core competence collaboration in teams was chosen as a theoretical perspective. Aim: The aim was to describe factors that may affect nurses ability to maintain and develop competence and security in cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method: The study design is a general literature overview. The databases CINAHL and PubMed have been used to collect data. The basis for the results consisted of 13 articles, nine of which were applied with qualitative methodology and four articles with quantitative methodology. A thematic analysis was chosen to analyze the data. Results: A total of one theme and two sub themes were identified; practice, experience, communication and approach which all went under the theme of factors related to success and obstacles. Conclusion: Factors that can affect the nurse's competence and security are; the design of the training, the nurse's experience, attitude and the emergencyteams collaboration.

Bakgrund: År 2014 rapporterades 2586 händelser av plötsligt hjärtstopp på sjukhus, 1263 människor kunde räddas till livet. Vid ett plötsligt hjärtstopp övergår den normala spridningen av impulser i hjärtat till ett elektriskt kaos. Genom defibrillering kan det elektriska kaoset normaliseras. Att handskas med död och döende kan antas vara en hög stressor inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning indikerar komplexiteten av att hantera ett plötsligt hjärtstopp. Både känslor och yrkesskickliga frågor vid händelsen av ett plötsligt hjärtstopp bör reflekteras för att den framtida vården vid ett plötsligt hjärtstopp ska kunna förbättras. Syfte: Syftet var att genom kvalitativ litteratur belysa sjuksköterskors upplevelser av att delta vid ett plötslig hjärtstopp på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades systematiskt. Genom en tematisk analys sammanställdes resultatet. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser kunde sammanfattas under tre huvudteman: ”Känslor vid ett plötsligt hjärtstopp”, ”Barriärer vid ett plötsligt hjärtstopp” och ”Kunskapskällor vid ett plötsligt hjärtstopp”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat indikerar att ett plötsligt hjärtstopp väckte starka känslor hos sjuksköterskor. Yttre faktorer hade betydelse för hur hjärtstoppet hanterades kliniskt samt att olika kunskapskällor och kunskapsnivå påverkade upplevelsen av ett plötsligt hjärtstopp. Samtal och reflektion var en viktig del i den emotionella hanteringen. Ökad kunskap av den tekniska utrustningen behövdes. Frekvent repetitionsutbildning gav en ökad förståelse för den reella situationen, etablerade bättre samarbete inom teamet och var nödvändigt för att upprätthålla sjuksköterskors kompetens. / Background: In 2014, 2586 incidents of sudden cardiac arrest in hospitals were reported. Out of these, 1263 people were saved. During a sudden cardiac arrest the normal spread of impulses over the heart turns into an electrical chaos. By defibrillation the electrical chaos can be normalized. Dealing with death and dying can be assumed to be a high stress factor in the nursing profession. Previous research displays the complexity of managing a sudden cardiac arrest. Both emotions and skill should be considered for reflection in order to improve the future of health care in a sudden cardiac arrest. Aim: To highlight nurses' experiences of participating in a sudden cardiac arrest in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach was examined systematically. The result was compiled through a thematic analysis. Result: Nurses' experiences could be summarized under three main themes: "Feelings at a sudden cardiac arrest," "Barriers to a sudden cardiac arrest" and "Knowledge sources for sudden cardiac arrest." Conclusion: The results of the literature review indicate that a sudden cardiac arrest aroused strong feelings among nurses. External factors played a role in how the nurse handled the clinical aspects of the cardiac arrest and that different sources of knowledge and skill level affected the experience of a sudden cardiac arrest. Conversation and reflection was an important part of the emotional management. Increased knowledge of the technical equipment were needed. Frequent refresher training provided a better understanding of the actual situation, established better cooperation within the team, and was necessary to maintain the nurses' competence.

Bakgrund: Hjärtstopp är en allvarlig händelse och det drabbar tusentals människor varje år. Hjärtstopp kan triggas av hjärt-kärlsjukdomar eller andra utlösande faktorer. Oavsett ursprung kräver ett hjärtstopp en snabb återställning av hjärtrytmen och cirkulationen genom hjärt-lungräddning. Sjuksköterskor spelar en central roll i att stödja hjärtstoppöverlevare och kräver specialiserad utbildning och medvetenhet om patienternas upplevelser. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades genom att använda sökorden heart arrest,sudden cardiac arrest, experience, peception ,survivor, survivors, survivorship. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Studiens resultat lyfte fram fyra centrala teman som påverkade patienter som har överlevt ett hjärtstopp. Dessa är upplevelser av förändring med underteman fysiska upplevelser samt kognitiva upplevelser som visade sig som ett hinder för patienterna. Psykologiska upplevelser som framträdde efter hjärtstoppet och var särskilt påtagliga efter att patienterna hade kommit hem. Identitetsomvandling grundad i existentiella upplevelser som framkom hos patienterna efter hjärtstoppet. Upplevelser av stöd med underteman stöd från familj samt stöd från sjukvård som påvisade vikten av stöd, både från sjukvården och familjen och det var en avgörande faktor för patienterna. Slutsats: Personer som överlever ett plötsligt hjärtstopp går igenom flera olika transitioner. De upplever djupa fysiska och emotionella förändringar som förändrar deras liv. Genom att förstå patienternas upplevelser kan sjuksköterskor ge en personcentrerad vård och skapa en mer skräddarsydd eftervård samt minska deras lidande, vilket gynnar både individerna och samhället som helhet. Det är viktigt att hantera den komplexa övergången efter hjärtstopp på ett effektivt sätt. / Background: Cardiac arrest is a serious event that affects thousands of people every year. Cardiac arrest can be triggered by cardiovascular diseases or other contributing factors. Regardless of the cause, cardiac arrest necessitates prompt restoration of heart rhythm and circulation through cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses play a pivotal role in supporting cardiac arrest survivors and require specialized training and awareness of patients' experiences. Aim: The aim was to describe patients experiences of have survived a sudden cardiac arrest. Method: A literature review of ten qualitative scientific articles was derived from the databases Cinahl and PubMed, using the search terms heart arrest,sudden cardiac arrest, experience, peception ,survivor, survivors, survivorship. Data analysis was performed following Friberg's methodology. Results: The study's results highlighted four central themes that affected patients who had survived a cardiac arrest. These included experiences of change with subthemes of physical experiences and cognitive experiences that acted as barriers for the patients. Psychological experiences that emerged after the cardiac arrest and were particularly evident after patients returned home. Identity transformation based on existential experiences that became apparent in the participants after the cardiac arrest. Experiences support, with subthemes of support from family and support from healthcare that emphasized the importance of support from both healthcare system and family, as a crucial factor for the patients. Conclusions: Individuals who survive a sudden cardiac arrest go through several transitions. They experience profound physical and emotional changes that alter their lives. By understanding patients' experiences, nurses can provide person-centered care, create more personalized post-care and reduce their suffering, benefiting both individuals and society as a whole. It is essential to effectively manage the complex transition after a cardiac arrest.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett allvarligt tillstånd som många gånger leder till döden. Alla patienter som dör på sjukhus avlider till följd av ett hjärtstopp, men alla hjärtstopp lämpar sig inte alltid av medicinska skäl för ett återupplivningsförsök. Det finns tillfällen då HLR och dess risker inte är fördelaktiga för patienten. Ett beslut om “ej HLR” innebär att en person inte ska erhålla hjärt-lungräddning om hen drabbas avhjärtstopp. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut kan man få en större förståelse för sjuksköterskors arbetssituation samt förbättra vården för dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed, med tillägg av kompletterande sökningar. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var; “Sjuksköterskan i relation till läkare, patienter ochnärstående” och “Sjuksköterskors känslor och upplevda dilemman”. Konklusion: Litteraturstudien visar att “ej HLR”-beslut medför olika typer avsvårigheter för sjuksköterskor, som skulle kunna förbättras genom tydliga riktlinjer och en fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter. Mer forskning behövs inom ämnet. / Background: Cardiac arrest is a severe condition that often leads to death. All patients who die at the hospital die as a result of a cardiac arrest, but all cardiacarrests are not suitable for resuscitation. There are times when cardiopulmonary resuscitation (CPR) and its risks are not advantageous for the patient. A do not resuscitate (DNR) order means that the patient should not receive CPR if they experience a cardiac arrest. By highlighting the difficulties that nurses may face associated with a DNR decision, a greater understanding of nurses’ work situation can be gained, and the care for these patients can be improved. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses’ experiences of DNR decisions. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and PubMed, with the addition of supplementary searches. The analysis was performed according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were; “The nurse in relation to physician, patient and family” and “Nurses emotions and perceived dilemmas”. Conclusion: This literature study shows that DNR-decisions result in various types of difficulties for nurses, which could be improved by clear guidelines and effective communication between all parties involved. More research is needed in this area.

Bakgrund: Cirka 9000 personer drabbas varje år av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut hjärtinfarkt. Tidig behandling med hjärt- och lungräddning (HLR) och hjärtstartare är av stor vikt för patientens överlevnad. Uppföljning av patienter som skrivs ut från sjukhuset efter ett hjärtstopp ska ske inom tre månader. Sjuksköterskan har en central roll i vården av dessa patienter då sjuksköterskans roll omfattar vård före, under och efter ett hjärtstopp. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där vårdvetenskapen vägleder men sjuksköterskan behöver också ha medicinsk och samhällsvetenskaplig kunskap för den bästa möjliga vården för dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp Metod: En litteraturöversikt som baserades på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Studien är en allmän litteraturöversikt och datainsamling genomfördes i Cinahl complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom fem teman som beskrev upplevelserna av att ha överlevt ett hjärtstopp: Sökandet efter en ny identitet, fysiska kognitiva och känslomässiga förändringar, det sociala livets förändringar, att ha varit nära döden och behov av information och stöd.  Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en livsförändrande händelse som resulterade i ett sökande efter en ny identitet till följd av fysiska och kognitiva nedsättningar samt känslomässiga förändringar och en ny syn på livet. Trots det uttryckte man en tacksamhet för att man överlevde. Man beskrev brister i vården och framför allt brist på information. / Background: Around 9000 people suffer from sudden cardiac arrest in Sweden each year. The most common cause of cardiac arrest is acute myocardial infarction. Early treatment with cardiopulmonary resuscitation (CPR) and a defibrillator is of great importance for the patient's survival. Follow-up of patients discharged from hospital after a cardiac arrest must take place within three months. The nurse has a central role in the care of these patients where the nurse's role includes care before, during and after a cardiac arrest. The nurse's main area is nursing where nursing science guides, but the nurse also needs to have medical and social science knowledge for the best possible care for these patients. Aim: The aim was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. The study is a general literature review and data collection was carried out in Cinahl complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's fyra analysis steps. Results: The results revealed five themes that described the experiences of surviving a cardiac arrest: The search for a new identity, physical cognitive and emotional changes, changes in social life, being close to death and the need for information and support. Conclusions: Surviving a cardiac arrest was a life-changing event that resulted in a search for a new identity as a result of physical and cognitive impairments as well as emotional changes and a new outlook on life. Despite that, they expressed gratitude for surviving. Shortcomings in care and above all a lack of information were described.