Introdução: define-se rede social como o grupo com quem a pessoa mantém algum vínculo social; já o apoio social refere-se ao grau de satisfação do indivíduo com suas relações, podendo ser agrupado em cinco dimensões: material, afetiva, emocional, de informação e interação positiva. Cuidar de um familiar dependente pode ocasionar várias mudanças na vida do cuidador, o que o leva a depender ainda mais do apoio de sua rede social. Objetivo: avaliar a rede e o apoio social de cuidadores familiares de pacientes dependentes atendidos por um Serviço de Assistência Domiciliária. Método: estudo descritivo, transversal, realizado em um Serviço de Assistência Domiciliária localizado na zona sul do município de São Paulo. A amostra foi constituída por 110 cuidadores familiares que realizavam a atividade há mais de três meses e que não recebiam remuneração pelo cuidado prestado. As entrevistas foram realizadas no período de março a novembro de 2011 e foram utilizados os seguintes instrumentos: formulário de caracterização sociodemográfica, Social Network Index, Medical Outcomes Study, Índice de Barthel e Genograma. A análise descritiva foi realizada através de cálculo de medida de tendência central e de dispersão e cálculo de frequências. Foi realizado teste U de Mann-Whitney, Kruskal-Wallis e correlação de Spearman. Foi adotado nível de significância de 5%. Todos os procedimentos éticos foram seguidos. Resultados: a maior parte dos pacientes era do sexo feminino, com idade média de 67 anos e totalmente dependente para atividades da vida diária. Os cuidadores eram, em sua maioria, do sexo feminino, com idade média de 52 anos, casadas e eram filhas do paciente. A rede social era composta principalmente pelos familiares, com média de quatro pessoas. O escore médio de apoio social total foi de 77,5. Cuidadores que não sabiam ler e que nunca haviam estudado apresentaram diferença estatisticamente significativa entre as médias na dimensão material, emocional, de interação positiva e de informação. Verificou-se diferença entre as médias na dimensão afetiva para a variável presença de dor; na dimensão interação positiva também se observou diferença entre o escore médio na variável presença de companheiro e a presença de sobrecarga. A dimensão material apresentou correlação estatisticamente significativa com a variável idade e o número de familiares e amigos apresentou correlação com todas as dimensões de apoio social. Conclusão: a avaliação da rede e do apoio social de cuidadores familiares pode auxiliar os profissionais de saúde no planejamento da assistência e contribuir para amenizar o impacto do cuidado ao familiar que exerce essa função. / Introduction: social network is defined as the group with whom the person has a social bond, whilst social support refers to the level of satisfaction of the individuals with their relationships and can be grouped into five dimensions: material, affective, emotional, informational and positive interaction. Caring for a dependent relative can cause several changes in the caregivers life, which make them to depend even more on the support of their social network. Objective: to evaluate the social network and the support of family caregivers of dependent patients attended by a Home Care Service. Method: descriptive, cross-sectional study, conducted in a Home Care Service located in the south of Sao Paulo city. The sample consisted of 110 family caregivers, who performed the activity for more than three months and did not receive payment for the care provided. The interviews were conducted from March to November 2011 and the following instruments were used: questionnaire of socio-demographic characteristics, Social Network Index, Medical Outcomes Study, Barthel Index and Genogram. A descriptive analysis was realized by calculating a measure of central tendency and dispersion and frequency calculation. The Mann-Whitney test U, Kruskal-Wallis and Spearman correlation were used. The significance level adopted was 5%. All ethical procedures were followed. Results: Most patients were female, with mean age of 67 years and totally dependent for activities of daily living. Caregivers were mostly female, with an average age of 52 years, married and daughters of the patient. The social network was composed mostly by family members, with an average of four persons. The average of the total social support was 77,5. Caregivers who could not read and who had no formal schooling showed statistically significant differences between the means presented in the material, emotional, positive interaction and information dimensions. There was a difference between the means in the affective dimension and the variable presence of pain; there was a difference in the dimension positive interaction between the mean score in the variable presence of companion and overload. The material dimension showed significant correlation with the variable age, and number of family and friends correlated with all dimensions of social support. Conclusion: The evaluation of social network and support of family caregivers can help health professionals in care planning and to mitigate the impact on the caregiver.

Cost containment measures within hospital systems push for earlier discharges on stable patients. Due to patient placement difficulties and costs associated with skilled facilities, antibiotic use in home health care settings is becoming a common occurrence. This trend will likely increase as care continues to shift to outpatient areas. Lack of sufficient serum drug concentrations needed in severe infections and increasing resistance to many of the oral options often necessitates the use of the intravenous (IV) route. Home health care practitioners may have minimal information on patients or limited experience with IV antibiotics that may impact quality of care. This review summarizes key points relevant to IV antibiotics routinely used by home health prescribers, nurses, technicians, and care managers. This review will focus on antibacterial agents including vancomycin, aminoglycosides, beta-lactams, daptomycin, tigecycline, and telavancin. Appropriate dosing, indications, adverse events, monitoring parameters, and feasibility of using IV antibiotics are discussed.

Bakgrund: Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal arbetar tillsammans i hemsjukvårdens organisation. Sjuksköterskan är arbetsledare och delegerar ut arbetsuppgifter samt handleder omvårdnadspersonalen i arbetet. Det är viktigt med ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen för att skapa en patientsäker vård. Det är dock brist på forskning som visar hur samarbetet mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen ser ut i hemsjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka vad sjuksköterskor i hemsjukvården har för erfarenheter av samarbetet med omvårdnadspersonal. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Den första huvudkategorin handlar om hur organisationen och dess uppbyggnad påverkar samarbetet mellan sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen. Den andra huvudkategorin handlar om skillnader i omvårdnadspersonalens kunskap och erfarenheter och hur det påverkar samarbetet och patientsäkerheten. I den tredje huvudkategorin beskrivs sjuksköterskornas erfarenhet av ledarskapsrollen och hur den ses som otydlig och komplex. Den fjärde och sista huvudkategorin beskriver sjuksköterskans erfarenheter av skriftlig och muntlig informationsöverföring och de brister som finns. Slutsats: Informationsöverföringen ökade mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal när de hade dagliga träffar. Sjuksköterskor erfor att det fanns brister i patientsäkerheten när samarbetet med omvårdnadspersonalen inte fungerade. Resultatet kopplades till systemteori där alla delar i systemet påverkade varandra och varje del var viktig för en fungerande hemsjukvård. / Background: Nurses and home help personnel works together in the home healthcare. The nurse is the leader of the daily work and delegates tasks and supervises the home help personnel. The collaboration between the nurse and the home help personnel is important in creating patient-safe care. However, there is a lack of research that shows what the collaboration between the nurse and the home help personnel looks like in home health care. Aim: The aim of the study was to examine what nurses in home health care have for experiences of cooperate with home help personnel. Method: Qualitative method with inductive approach. Ten semi-structured interviews where conducted and analyzed through qulitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories and nine subcategories. The first main category deals with how the organisation and it’s structure affect the collaboration between the nurse and the home help personnel. The second main category is about differences in the home help personnel knowledge and experience and how it affects collaboration and patient-safety. The third main category discribes the nurses experience of their leadership role and how it is seen as unclear and compex. The fourth and last main category discribes the nurses experience of written and verbal information transfer and the shortcomings that exist. Conclusions: The information transfer increased between the nurse and the home help personnel when they had daily meetings. Nurses found that their was a lack of patient-safety when the collaboration with the home help personnels did not work. The result was linked to system theory. All parts of the system affected eachother and each part was important for a functioning home health care.

In the fiscal year 2014, approximately 1,337 health care providers lost their provider license to Medicare/Medicaid fraud. Out of the 1,318 criminal convictions reported by the U.S. Medicaid Fraud Control Units (MFCU), 395 (30%) were home health care aides who claimed to have rendered services not provided. The purpose of this multiple case study was to explore licensed and certified home health care business managers' strategies to mitigate Medicare/Medicaid fraud risk. A purposive sampling of 9 business managers and chief executive officers from 3 licensed and certified home health care businesses in Franklin County, Ohio participated in semistructured face-to-face interviews. Data from the interviews were transcribed, coded, and analyzed to identify themes regarding Medicare/Medicaid fraud risk management strategies. Drawing from the Committee of Sponsoring Organization's internal control framework and fraud management lifecycle theory, 5 themes emerged: the control environment, risk assessment, control activities, information and communication, and monitoring activities. Findings from this study included maintenance of integrity and culture, training and educating both staff and clients about fraud reporting processes and the consequences of fraud, rotating staff on a regular basis, performing fraud risk assessments, implementing remote timekeeping and monitoring system, and compensating shift leaders to coordinate activities in the clients' residences. The implication for positive social change includes reducing healthcare cost for all taxpayers through Medicare/Medicaid fraud reduction.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om. Valet av tillvägagångssätt och hur många som man träffar inom gruppen beror mycket på vad ärendet handlar om och vilken kompetensnivå som de personliga assistenterna har. Att nå fram till alla i gruppen med information är svårt, eftersom de personliga assistenterna oftast jobbar på olika tider. Det är också svårt att veta vilka som tar eller får del av informationen då det inom vissa grupper ofta byts personal. Det är nästan uteslutande arbetsterapeuten som tar initiativ till uppföljning genom att ringa och fråga hur det har gått. Författarna kan konstatera att arbetsterapeuterna är flexibla, arbetar med både offensiv och defensiv informationsöverföring beroende på de personliga assistenternas kunskapsnivå. I sitt informationsgivande förhållande till de personliga assistenterna använder sig de flesta arbetsterapeuterna av den induktiva principen (Christensen och Jensen 2004) genom att utgå ifrån det enskilda ärendet i informationsöverföringsstillfället. Vid framtida studier av ämnet bör även de personliga assistenternas bild av informationsöverföringsprocessen delges för att ge en bredare bild av processen.</p>

Thesis (M.A.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 125-142.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006). Resultat: Analysen utmynnade i tre huvudkategorier samt fem underkategorier som bygger på upplevelser hos närstående som vårdar en palliativ anhörig. Resultatet visar att närstående har behov av stöd för att orka vårda. Det visar också på vikten av att se närstående i den situation de befinner sig i, genom detta kan isolering, ensamhet och oro begränsas. Det visar sig att när adekvat information ges känner sig närstående delaktiga. Motsatsen infinner sig när närstående inte ses som en resurs. Konklusion: Mer förståelse för närståendes situation behövs samt mer utbildning i palliativ omvårdnad för vårdpersonalen i hemsjukvård. Det är också önskvärt med mer forskning med kvalitativ ansats. / Background: The palliative care primary purpose is to promote patients comfort and to be characterized by integrity and dignity. Thanks to the ever more sophisticated home care is the possibility for more palliative patients to be cared for at home. This requires nurses and relatives skills. Aim: The aim of this study is to describe the relatives experiences and their needs of support in palliative home care. Method: A literature review was conducted in which thirteen qualitative studies were examined and analyzed according to Friberg (2006). Results: The analysis resulted in three major categories and five subcategories based on the experiences of close relatives caring for a palliative relative. The results show that families are in need of support to manage caring. It also demonstrates the importance of seeing relative’s situation they are in, in this way, isolation, loneliness and anxiety can be limited. It turns out that when adequate information is given relatives feels involved. The opposite appears when relatives are not seen as a resource. Conclusions: Further understanding of relatives situation is needed and more education in palliative care for nursing staff in home care. It is also desirable to have more research with a qualitative approach.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om. Valet av tillvägagångssätt och hur många som man träffar inom gruppen beror mycket på vad ärendet handlar om och vilken kompetensnivå som de personliga assistenterna har. Att nå fram till alla i gruppen med information är svårt, eftersom de personliga assistenterna oftast jobbar på olika tider. Det är också svårt att veta vilka som tar eller får del av informationen då det inom vissa grupper ofta byts personal. Det är nästan uteslutande arbetsterapeuten som tar initiativ till uppföljning genom att ringa och fråga hur det har gått. Författarna kan konstatera att arbetsterapeuterna är flexibla, arbetar med både offensiv och defensiv informationsöverföring beroende på de personliga assistenternas kunskapsnivå. I sitt informationsgivande förhållande till de personliga assistenterna använder sig de flesta arbetsterapeuterna av den induktiva principen (Christensen och Jensen 2004) genom att utgå ifrån det enskilda ärendet i informationsöverföringsstillfället. Vid framtida studier av ämnet bör även de personliga assistenternas bild av informationsöverföringsprocessen delges för att ge en bredare bild av processen.

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem bland äldre och upplevs som genant. Då många äldre har hemsjukvård är detta ett vanligt problem som distriktssköterskan kommer i kontakt med. Distriktssköterskorna upplever att tyngdpunkten i hemsjukvården ligger på att skriva ut inkontinensskydd och inte på att göra grundliga utredningar. Syfte: Var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med urininkontinens bland äldre i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes. Via ett bekvämlighetsurval valdes åtta distriktsköterskor ut att delta. Analysen genomfördes enligt Graneheim's och Lundman's manifesta innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; att hitta och förstå problemet, att ge rätt inkontinenshjälpmedel, ekonomi och förbrukning samt samarbetet med hemtjänsten. Distriktssköterskorna berörde urininkontinens med ödmjukhet och uttryckte att ämnet inte var svårt då de oftast hade en långvarig kontakt med patienten. Ingen grundlig utredning gjordes gällande orsaken till inkontinensen. Oftast anpassades hjälpmedlen genom att patienten fick prova olika storlekar och sedan berätta vilket som passade bäst. Tidbristen gjorde att de som stod patienten närmast, vanligtvis hemtjänsten, fick bistå med hjälp att bedöma behovet av inkontinenshjälpmedel. Detta kunde resultera i problem då distriktsköterskan upplevde att hemtjänsten ibland använde hjälpmedlen felaktigt. Slutsats: Inkontinensvården bredrivs inte alltid enligt de riktlinjer som finns, vilket kan medföra att den inte alltid är evidensbaserad. Det finns ett behov av bättre utbildning inom inkontinensvård samt en inkontinensansvarig inom varje hemsjukvårdsgrupp. / Background: Urinary incontinence is a major public health problem and cause of embarrassment among the elderly. Since a great many elderly have home health care this is a common problem for the district nurses to encounter. The district nurse experience that the focus within the home health care is on prescribing incontinence aids and not on performing thorough investigations. Aim: Was to illuminating the district nurses’ experiences of working with urinary incontinence among the elderly within home health care. Method: A qualitative interview study was performed using semi-structured questions. Eight district nurses were chosen to participate through a convenience sampling. The analysis was carried out in accordance with the manifest content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Four categories emerged; to find and understand the problem, to give the right incontinence aids, economy and consumption, and the collaboration with home care services. The district nurses approached urinary incontinence with humility and claimed that it was not a difficult topic since they usually had a prolonged contact with the patient. No thorough investigation of the reason behind the incontinence was performed. The suitable incontinence aid were determined by letting the patient try out different sizes and give feedback on which aid the patient preferred. Due to lack of time people closest to the patient, usually the home care services, had to provide help with assessing the need for incontinence aids. This could lead to problems since the district nurse felt that the home care services sometimes used the aids erroneously. Conclusion: The incontinence care is not always carried out in accordance with the defined guidelines, which can result in the care not always being evidence-based. There exists a need for better education in incontinence care as well as a person with special competence in this area within each home health care unit.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans hälsofrämjande arbete har tre delar. Först hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagaren, med insatser för att förbättra fysisk, psykisk och social hälsa. Sedan hälsofrämjande ledarskap tillsammans med andra berörda yrkeskategorier och slutligen distriktssköterskans hälsofrämjande synsätt, som att se möjligheter och respektera vårdtagarens vilja. Slutsats: Olikheter gällande riktlinjer för arbetet, kan medföra en fokusering på fysisk hälsa på bekostnad av psykisk och social hälsa. Ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier är en förutsättning för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Distriktssköterskan måste respektera vårdtagarens vilja och se vårdtagarens möjligheter för att arbetet ska uppfattas som hälsofrämjande av vårdtagaren. / Background: Health promotion is one part of the district nurse's duties. In order to offer this to elderly caretakers in home health care, there is need for greater understanding of how the district nurse carry out health promotion in practice. Aim: The purpose of this study was to describe the district nurse's health promotion work with elderly caretakers in home health care. Method: The study was conducted by qualitative interviews with eight district nurses. The material was analyzed by qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse conducts health promotion work in three areas. First in the health care of the patient with efforts to improve the physical, mental and social health. Second in health promotion leadership together with other relevant professionals. Finally through the district nurses health promotion approach to see the opportunities and respect the caretakers will. Conclusion: Differences existing guidelines for the work may lead to a focus on physical health at the expense of psychological and social health. A well-functioning cooperation with other professionals is a precondition for the district nurse's health promotion. District nurses must respect the caretakers will and see there ability if the work will be perceived as health of the caretaker.