Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.

This study aims to understand how social and sexual relations are initiated, negotiated and constructed among homo- and bisexual men within a specific sexual field; the geo-social application Grindr. It’s based on qualitative and semi-structured interviews with six self-identified homosexual men in Sweden from various age groups and with various social backgrounds who are using, or has used, Grindr in order to initiate and establish contacts with other homo- and bisexual men. Of certain interest are their experiences of using the application and being a part of its social and sexual setting.   In order to analyse the interviews, a combination of sexual script theory and sexual field theory has been used, together with Norbert Elias theories on the relationship between the established and the outsiders. The results indicate that Grindr is a refuge and safe space for homo- and bisexual men and queer persons from the social and sexual norms that prevails in a heteronormative society. As such, Grindr could be understood as a social and sexual field of its own, in which interpersonal scripts and negotiations are crucial for establishing contacts of various kinds. There is also a remarkable sexual stratification based on various sexual capitals that the users of Grindr use to position themselves in relation to each other in order to be regarded as desirable. One consequence of these “structures of desire” is that some personal and bodily qualities often are regarded in a less favourable way, sometimes with stigmatization and marginalization of groups of people as dire consequences of these structures of sexuality. There’s also a remarkable distinction, resistance and ambivalence against the heteronormative society and its cultural scenarios, but at the same time it was a necessary part in the collective self-image of being an outsider group.