Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljers upplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet med barnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hur regnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åtta vårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i Boråssamt Göteborgsområdet. Regnbågsfamiljernas upplevelse av barnavårdscentraler innefattar flera positiva erfarenheter såsom trygghet med att få rätt vård samt hög delaktighet i vårdmötet för den icke-biologiska mamman. Bland de negativa erfarenheterna berättas genomgående om heteronormativa inslag främst i form av osynliggörande språkbruk. Informanterna uppger även att barnavårdscentraler har uppvisat ett konservativt genusperspektiv och bristande kunskap om regnbågsfamiljers sätt att skaffa barn. Ytterligare ett område som varit undermåligt är den visuella representationen av regnbågsfamiljer exempelvis i tidskrifter, filmer och affischer med mera. Dessa är områden som barnhälsovården bör inrikta sig på att förbättra. Regnbågsfamiljernas positiva och negativa erfarenheter av mötet med barnavårdscentralen påverkar deras känsla av utanförskap, vilket är det tema vi funnit som övergripande för vårt resultat.

Diss. Malmö : Malmö Högskola, 2006. / Härtill 7 uppsatser.

<p>Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen.</p>

<p>Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod. Ny fertilitetsteknik har gjort det möjligt för lesbiska att välja ett föräldraskap utan pappa. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet framkom det att samhällets syn är baserad på gamla uppfattningar av vad föräldraskap är. Kärnfamiljen finns integrerad som norm både i lagstiftningen och hos människor, men dagens föräldrar konstruerar sitt föräldraskap utifrån sina egna premisser.</p>

<p>Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.</p>

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod. Ny fertilitetsteknik har gjort det möjligt för lesbiska att välja ett föräldraskap utan pappa. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet framkom det att samhällets syn är baserad på gamla uppfattningar av vad föräldraskap är. Kärnfamiljen finns integrerad som norm både i lagstiftningen och hos människor, men dagens föräldrar konstruerar sitt föräldraskap utifrån sina egna premisser.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt.   Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet.   Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag.   Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt.

<p>Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt.</p><p> </p><p>Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet.</p><p> </p><p>Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag.</p><p> </p><p>Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt.</p>